2348784 GM09109 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:109 Måndagen den 14 juni 1998/99 109 1999-06-14 00:00:00 Svenskt deltagande i fredsstyrka i Kosovo C5036F3D-C500-4ADD-AA68-6309010D14D4 142 MARGARETA VIKLUND (kd) kd Fru talman! Att sända svenskar till ett annat land för att vaka över mänskliga rättigheter och att ett fredsavtal mellan stridande parter upprätthålls är ett stort beslut och ett stort ansvar. Därför är det mycket positivt att utskottet enigt ställer sig bakom förslaget att ställa en väpnad styrka till förfogande som ett svenskt bidrag till en internationell fredsstyrka i Ko- sovo. Förutsättningarna för detta är dock, som det står i betänkandet, en vapenvila eller en fredsöverens- kommelse mellan parterna i konflikten i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien och ett beslut av FN:s säkerhetsråd eller av OSSE om en sådan styrka. Kristdemokraterna bifaller regeringens förslag om en fredsstyrka i Kosovo. Ännu har dock inte, vad jag vet, någon förfrågan kommit till Sverige om att delta med en fredsstyrka i Kosovo, men efterfrågan på alliansfria stater som är villiga att ingå med fredsstyr- kor sägs vara stor. Och visst tror jag att Sverige, som ett alliansfritt land utanför Nato, kan ha en speciell roll - särskilt med tanke på de inte helt friktionsfria relationerna mellan Ryssland och Nato, som visats konkret särskilt de senaste dagarna. Fru talman! Sedan det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet diskuterade frågan om fredsstyrka i Kosovo har ju situationen förändrats, såsom också Viola Furubjelke nämnde. I dag är de serbiska styr- korna på väg ut ur Kosovo medan Natotrupper och ryska trupper är på väg in, och bombningarna i Jugo- slavien har upphört. Den hårt drabbade civilbefolk- ningen kan nu börja andas lite lättare ingen - även om hundratusentals, kanske miljontals människor fått sina liv och sin framtid förödda och förstörda, och även om situationen är ytterst labil och känslig. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att För- svarsmakten nu planerar för att sända ned en större styrka till Kosovo än vad man tänkte från början och att denna styrka kommer att bestå av enbart svenskar. I den synpunkten lägger jag inga andra värderingar än säkerhetsaspekter. Fru talman! I den av regeringen utarbetade inrikt- ningen av Försvarsmaktens förmågor anges förmågan att genomföra internationella insatser, men i beskriv- ningen av den internationella förmågan anges inte hur stor del av försvarsutgifterna den delen av försvarets uppgifter är tänkt att ha, vad gäller både innehåll och ekonomi. Det är en brist som kan minska trovärdig- heten i den verkliga viljan och förmågan. Detta tycker jag är ytterligare ett exempel på det som tidigare påpekats här i kammaren, nämligen hur viktigt och angeläget det är dels att få en ny säkerhetspolitisk bedömning, dels att därmed sammanhängande plane- ringsförutsättningar skall göras före beslut om försva- rets inriktning. Den yttre hotbilden bedöms i dag av många som minskande och mindre hotfull. Detta anses av många som ett kriterium för att vårt lands behov av ett stort och kostsamt försvar minskar. Men hotbilder har i alla tider varierat och kommer alltid att göra det. De har dessutom en tendens att tillta snabbare än de avtar, bli fler än färre. Det finns i dag exempel från vår del av världen på att konflikter snabbt kan blossa upp. Det finns ingen som i dag kan lämna en garanti för att den hotbild som anses gälla i dag också kom- mer att gälla i morgon. När det gäller vårt lands sä- kerhet måste beslut i denna fråga präglas av förutse- ende och en långsiktig realism. Naturligtvis skall försvarets kostnader analyseras och ifrågasättas på samma sätt som inom alla sam- hällsområden. Men att betala kostnaden för ett till- räckligt försvar är en förebyggande insats för att skydda vårt land och något som det måste finnas utrymme för. Fru talman! Att skicka i väg en bataljon till Ko- sovo tar tid och resurser i anspråk. Det fordrar många månader av förberedelser, utbildning och anpassning till en krigsmiljö med psykiskt och fysiskt skadade människor. Men i vårt land planerar vi för en av his- toriens största nedskärningar när det gäller försvaret. För mig går den ekvationen inte ihop: att vi skall ha en bra beredskap för internationella insatser, samti- digt som vi nedrustar vårt försvar så att det nästan blir osynligt. Det är bra om vårt land kan vara ett föregångsland för fredsskapande åtgärder, men detta skall inte kopplas till orealistiska neddragningar av vårt försvar. Det är fel att ställa de två områdena mot varandra, dvs. försvaret av vårt eget land och möjligheterna till internationella fredsskapande och fredsbevarande insatser. Möjligheten att skydda landet måste alltid finnas. Att riva ned ett försvar kan gå mycket fort och kan också av olika skäl vara politiskt gångbart, men att bygga upp ett försvar tar tid och möter säkert poli- tiskt hårt motstånd. I vilket fall som helst går det inte att bygga upp ett försvar på en dag. Trots att resurser- na är framdukade tar det ju flera månader att göra en bataljon ordentligt förberedd för att kunna tjänstgöra internationellt i en fredsstyrka. Med det förslag till nedbantat försvar som snart läggs fram finns det små möjligheter, som jag ser det, att kunna möta en blix- tattack. Fru talman! I lördags medverkade jag vid en stor aktion i Göteborg med anledning av situationen på Balkan. Det var organisationen Ship to Bosnia som hade anordnat en stor konsert med ett uppbåd av artister och någon enstaka inbjuden politiker. Avsik- ten var att samla in pengar till ett solidaritetshus i den lilla byn Lipnica i Bosnien. Jag har varit där, och jag vet vad den solidaritetshandlingen betyder just för de muslimer, kroater och serber som bor där och som också i fortsättningen vill bo där tillsammans. Vad jag menar med detta är att den eventuella svenska fredsstyrkans insatser i Kosovo måste kom- bineras med intensiva insatser inom en rad olika hu- manitära och andra områden. Här har många olika frivilliga organisationer med stor erfarenhet av frivil- ligarbete både engagemang och erfarenheter att ge. Det är sådant solidaritetsarbete som jag också ser framför mig och hoppas kommer att följa den svenska fredsstyrkan i spåren. Fru talman! Jag blev positivt överraskad av Mil- jöpartiets välskrivna särskilda yttrande med dess kritik och dess fördömande av den serbiska nationa- listiska regimen som ansvarig för folkfördrivningen, massmördandet och brotten mot mänskligheten i Kosovo samt beklagandet av att vetorätten i FN:s säkerhetsråd omöjliggjort ett FN-ingripande. Samti- digt blir jag lite fundersam då man kritiserar Natos flygbombningar, som enligt Miljöpartiet kan bli ett prejudikat för andra länder som vill handla likartat. I det särskilda yttrandet nämns dock inte med ett ord det faktum att Milosevic faktiskt är anklagad för att vara krigsförbrytare och vilseledare av ett helt folk och att han och hans regim därmed bär ansvar för den etniska rensning som ägt rum i först Bosnien och sedan Kosovo. Vi vet ju att Milosevic åtskilliga gånger varit ut- satt för outtröttliga diplomatiska överläggningar för att få ett slut på den etniska resningen och få till stånd en fred. Detta vill jag säga också till Berit Jóhannes- son. Men hans löften har inte varit något värda. Det har visat sig gång efter gång att det enda som har fått honom och hans regim till besinning är hot om våld. Många av oss trodde väl kanske inte att Nato skulle behöva tillgripa våldet, framför allt inte i den ut- sträckning som skedde. Och även om civilbefolk- ningen har drabbats mycket hårt var det inte den som västvärlden och Nato ville åt utan krigsförbrytaren Slobodan Milosevic och hans regim. Bombningarna har inte varit riktade mot det serbiska folket utan mot dess härskare. En dag kanske man kommer att förstå det. Med stor inre smärta, med tanke på det serbiska folkets lidande, hoppas jag det i alla fall. Fru talman! Som jag sade redan inledningsvis yr- kar jag bifall till regeringens förslag. Den politiska enigheten när det gäller svenskt deltagande i freds- styrkan i Kosovo medverkar till att stärka vår utrikes- politiska profil, och det kan ju inte vara helt fel. 0812087943307 N 2010-01-01 00:00:00 196413 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09109/#anf142