2348781 GM09106 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:106 Torsdagen den 3 juni 1998/99 106 1999-06-03 00:00:00 Vissa frågor om det nya pensionssystemet 4459BE68-0FCA-4782-8B2D-6E05722493B7 1 SIV HOLMA (v) v Herr talman! "Jag har fått det oranga kuvertet! Står ni bakom det här? Har ni sagt ja till det här?" frågade en ung man i telefon häromdagen. Han hade ångest i rösten. "Jag kommer att få 6 200 kr i pension. Hur ska jag klara mig på det?" Han är 25 år. När jag hörde ångesten i hans röst försökte jag, som inte står bakom det här pensionssystemet, att trösta honom. "Pensionsbeskedet är bara en prognos, det kanske blir hög tillväxt och då får du ut mer." Men det hjälpte inte. Han hävdade att om tillväxten stiger har förmodligen hyrorna stigit och maten blivit dyrare och vem kan garantera tillväxten - han hade ju fått prognosen på nolltillväxt för att han skulle kunna bilda sig en uppfattning. "Men du som är så ung har ju premiepension." "Vadå premiepension, tänk om jag satsar fel, tänk om just det jag satsar på spricker. Då blir det ingen pre- miepension heller." Jag tog till den sista utvägen: "Du måste nog se om ditt hus och satsa på en pensionsför- säkring." Han fnös: "Du hör ju vad jag får i pension, hur i hela friden tror du att jag ska ha råd att avstå pengar till en pensionsförsäkring. De behöver jag till mat." När jag kommit hem den dagen hade mitt eget oranga kuvert kommit. Jag öppnade det och tänkte: Det kan inte vara sant. Men det är sant. Och jag kan inte ens välja att satsa fel i premiepensionen för min del är så liten. Och skulle jag satsa på en pensionsför- säkring som skulle ge något, skulle jag förmodligen tvingas att betala in hela riksdagsarvodet varje månad i premie. Jag ringde 020-numret för att få veta lite mer, t.ex. hur pensionsunderlaget är framräknat och hur jag skall kunna kolla det. Det gick automatiskt om man hade en knapptelefon, och det har jag. Men det var inte enkelt att välja mellan alla de alternativ som finns i den s.k. menyn. Vill du ha broschyrer, fakta- blad, blanketter så tryck 1, vill du ha ytterligare in- formation så tryck 2. Vill du ha personlig service så tryck 3. Under knapp 3 på min telefon döljer sig en handläggare på försäkringskassan. Jag presenterade mig för handläggaren och berät- tade att jag sitter i riksdagen och noggrant följt det nya pensionssystemet, men att jag hade svårigheter att förstå vad som stod i beskedet. Hon tröstade mig och sade att jag var inte den enda. Människor ringer för att de inte förstår vad som står, och en stor del av hennes tid går åt att förklara. Men om jag med mina kunskaper inte förstår, hur skall den vanliga männi- skan förstå? När vi avslutade samtalet sade hon: "Hela svenska folket befinner sig i ett chocktill- stånd!" Och det är inte en glädjechock, det kan jag tala om. Pensionsarbetsgruppen sade att det är viktigt att var och en varje år kan följa utvecklingen av sin pen- sion via pensionsbeskeden. Varje pensionssparare skulle via premiepensionen få sin egen lilla aktieport- följ och intresserat följa utvecklingen på hans eller hennes egen pensionsfond. Ingen glömmer väl bilden av Margit Gennser efter hennes förtjänstfulla arbete i pensionsarbetsgruppen när hon lyckats få med sig socialdemokraterna på att höja premiereserven från 2 % till 2,5 %. Hon strålade av lycka och sade: "Det här kommer att skapa många fler kapitalister." Och nu är vi där - hela svenska folket har fått sina pensionsbesked och befinner sig, enligt handläggaren på försäkringskassan, i ett chocktillstånd. Herr talman! Socialförsäkringsutskottets betän- kande behandlar vissa frågor om det nya pensions- systemet. Jag kommer i mitt anförande att ta upp de förslag som Vänsterpartiet väckt under allmänna motionstiden 1998 om det nya pensionssystemet. Det nya pensionssystemet innebär ett ideologiskt systemskifte. Den kritik som Vänsterpartiet framfört tidigare kvarstår. Den viktiga ideologiska förändring- en är att det nya pensionssystemet innebär att vi läm- nar ett system med stort offentligt sparande i AP- fonderna till förmån för ett sparande i en premiere- serv där pengarna placeras i olika privata kapitalin- stitut. Det är de sistnämnda som är de enda vinnarna i det nya pensionssystemet. Alla andra, dvs. vi som är de framtida pensionärerna, förlorar mer eller mindre i det nya systemet. Vi lämnar ett förmånsbaserat sys- tem till förmån för ett system där pensionens storlek bl.a. blir beroende av hur mycket vi som individer sätter in i systemet, den s.k. livsinkomstprincipen. Det nya systemet är ogenomträngligt och obe- gripligt för den enskilde individen. Nivån på de nya pensionerna kommer att bero på hur många pensionä- rer som finns i samma åldersgrupp, landets ekono- miska tillväxt och på hur skicklig man är som individ på att placera sina pensionspengar. Förutom att det nya systemet är ogenomträngligt innehåller det en hel del olösta problem att ta itu med. När vi skrev vår motion pågick det cirka tio olika utredningar med anknytning till det nya pensionssys- temet. I dag när betänkandet debatteras återstår åtta utredningar. Viktiga beslut har tagits före valen både 1994 och 1998. Det är inte heller helt osannolikt att nästa viktiga principbeslut kan komma före nästa val, dvs. år 2002. Vi antar att det motiveras av ambitionen att vårda den gemensamma fempartiöverenskommel- sen. I och för sig har Moderaterna redan i medierna deklarerat att de arbetar med ett eget pensionssystem vid sidan om Genomförandegruppens. Det nya sys- temet har de för avsikt att genomföra om det blir en borgerlig valseger 2002, så vi kanske får se nya prin- cipbeslut även efter valet. Sedan 1997 pågår översynen av AP-fondernas or- ganisation och placeringsregler. Vänsterpartiet anser att denna översyn omfattar mer än enbart genomfö- randet av det nya pensionssystemet. Därför borde det parlamentariska underlaget i utvärderingen utökas med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt pensionsöverenskommelsen kommer medel från AP-fonden att överföras till staten. Motivet bak- om dessa överföringar är att det nya pensionssystemet sägs inte behöva den stora buffert som AP-fonderna utgjorde i det gamla systemet. För de närmaste åren, 1999 och 2000, föreslås att ca 45 miljarder kronor förs över från AP-fonderna till staten. Mycket talar för att dessa medel i huvudsak kommer att användas för att amortera av på statsskulden. Vänsterpartiet motsätter sig bestämt denna utveckling. Socialt och politiskt sett beskriver kapitalägande i alla former maktförhållandet mellan lönearbete och kapital. Vänsterpartiet menar att löntagare och offentliga institutioner aktivt skall engagera sitt långsiktiga sparande i näringslivet och därigenom utveckla en mycket mer aktiv ägarroll än hittills. Detta motverkas av systemskiftet med det nya pensionssystemet. I reservation 6 under mom. 6 framför vi att det inte går att tappa AP-fonderna på medel förrän den s.k. bromsen är färdigutredd och förhållandet mellan skattehöjningar, sänkta pensionsnivåer och buffert- fond är klargjort. Med en stor buffertfond blir sys- temet mer robust och stabilt. Men med en för liten buffertfond finns det en uppenbar risk, om det inte finns tillräckligt med pengar i systemet, att pensions- nivåerna kan komma att sänkas. Då bli alltfler i stället beroende av garantipensionen som är värdeindexerad. Herr talman! I reservation 1 under mom. 1 lyfter vi kravet på att det behövs en kartläggning av kon- sekvenserna av det nya pensionssystemet för personer födda mellan 1954 och 1960. Det är inte tillfredsstäl- lande att alla som är födda 1954 och senare, dvs. de som nu är 45 år eller yngre, kan förvänta sig att bara få 41 % av slutlönen i pension med det nya pensions- systemet. De som är födda på 50-talet har redan ar- betat halva sitt liv och har mycket små möjligheter att påverka sin offentliga pension. De får inte heller tillgodoräkna sig pensionsrätt för studier eller för plikttjänstgöring. Vi anser att det är viktigt att synlig- göra konsekvenserna för att kunna förändra så att de också skall kunna få den trygga ålderdom som rege- ringen och de borgerliga partierna utlovat. Herr talman! För dem som tillhör mellangenera- tionen har riksdagen beslutat att pensionerna skall grundas dels på reglerna i ATP-systemet, dels på de reformerade reglerna. De skall få kompensation för de år de fått ATP-poäng. Det finns grupper inom den här åldersgruppen som inte kommit över nivån för att få kompensation. Det är ett vanligt förvärvsmönster för mellangenerationens kvinnor att de arbetat mycket kort deltid och många gånger med en lön som inte överstigit den nivå som skulle gett dem kompensa- tion. Vänsterpartiet anser därför att de som inte kommit över gränsen skall kompenseras och att rege- ringen skall få i uppdrag att återkomma med ett så- dant förslag. Det är ett känt faktum, herr talman, att kvinnor har lägre pension än män. Det beror på att kvinnor arbetar mer obetalt än män och att kvinnor har lägre löner än män. För att det skall bli mer jämlikt och jämställt måste kvinnor arbeta mer och få högre lön, vilket är lättare sagt än gjort eftersom det här handlar om strukturella skillnader mellan män och kvinnor. Vi är medvetna om att ett pensionssystem inte kan kom- pensera för dessa strukturella skillnader. Men det är å andra sidan viktigt att konstruera system på ett sådant sätt att skillnaderna inte förstärks. En av vår vikti- gaste kritik går ut på att en pension på livsinkomst- principen förstärker de strukturella skillnaderna, ef- tersom det manliga förvärvsmönstret gynnas framför det kvinnliga. Garantipensionens konstruktion inne- bär att för de flesta kvinnorna kommer det att vara svårt att arbeta mer eller att försöka få mer lön. Kon- struktionen innebär att standardtryggheten i princip är borttagen för dem som tjänar under 18 000 kronor i månaden. Ett annat förslag som slår mot kvinnor är att en- dast de år för vilka ATP-poäng räknas läggs till grund för beräkningen av folkpensionens basbelopp. När man ser efter i pensionsregistret framgår det att kvin- nor har avsevärt fler år utan pensionspoäng än män- nen. Dessa exempel talar för att det nya pensionssys- temet inte till fullo har föregåtts av en ordentlig jäm- ställdhetsanalys. Den jämställdhetsanalys som har gjorts gjordes inte på hela pensionssystemet. Det som ytterligare talar för att den gjorda jämställdhetsanaly- sen haltar är motionen från socialdemokraten Karin Wegestål. Hon tar upp studier och pensionsrätt. We- gestål anför i sin motion att den som är född 1954 säkert har slutfört det mesta av sina studier före år 1995. Därför är det inte rimligt att de skall sakna möjligheter att kompensera sig för den inkomst de förlorat vid studier. Hon påpekar också helt riktigt att nivån på pensionsrätten vid studier också är viktig eftersom många, särskilt kvinnor, inte kan kompense- ra sitt inkomstbortfall under studietiden med motsva- rande högre lön i framtiden. Hon påpekar också att pensionsrätten vid värnpliktstjänstgöring ligger på en betydligt högre nivå. Herr talman! Jag ser att min talartid är slut. Jag vill göra kammaren uppmärksam på att om inte Vänsterpartiet konsekvent och ihärdigt motione- rat kring pensionssystemet, hade det inte blivit någon debatt i kammaren. Vi har 14 reservationer, och jag står självklart bakom dessa. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 under mom. 3, reservation 5 under mom. 5, reservation 6 under mom. 6 och reservation 8 under mom. 8. 0395416536118 N 2010-01-01 00:00:00 196113 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09106/#anf1