2348780 GM09105 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:105 Onsdagen den 2 juni 1998/99 105 1999-06-02 00:00:00 Verksamheten i Europeiska unionen under 1998 F6789971-09E2-4172-80DA-93FE1BB9AF74 84 BIRGITTA AHLQVIST (s) s Fru talman! Mitt inlägg i debatten kommer att handla om EU och jämställdheten. Inledningsvis vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag när det gäller motion 509 yrkande 2 och motion 506 yrkan- dena 8, 11 och 12 som handlar om jämställdhet och avslag på reservation 25. Sveriges inträde i EU medförde en frisk fläkt av kvinnokraft. Till svensk kommissionär utsåg rege- ringen en kvinna. I ministerrådet representeras vi av lika många kvinnor som män. I den socialdemokra- tiska gruppen i Europaparlamentet har fyra av sju ledamöter varit kvinnor. På våra listor till Europavalet varvades kvinnor och män, liksom på den lista vi har i dag. Men för att få jämställdhet fordras inte enbart en rättvis representation utan också en politik som stöder och upprätthåller jämställdhet. När vi gick in i EU var Sverige klassat av FN som ett mönsterland när det gäller jämställdhet. Sverige är världens mest jämställda land, skrev FN i en rapport. Den politik som vi fört i Sverige för att uppnå det här målet för vi socialdemokrater också i EU. För oss är jämställdheten en ledstjärna i det politiska arbetet. Tyvärr är det inte så för alla partier. Vi fick nyss höra av Moderaternas representant att jämställdhet är en vardagsfråga som har mindre dimension än andra frågor. Man bör inte lägga ned lika mycket politiskt arbete på detta. Jag hoppas verkligen att de kvinnor som nu skall gå till val har lyssnat på detta. Att lägga rösten på Moderaterna innebär att man lägger rösten på ett parti som anser att jämställdhetsfrågorna skall skötas vid köksbordet och inte politiskt. I Europaparlamentet bildades 1984 utskottet för kvinnors rättigheter. Det är ett starkt utskott som är pådrivande när det gäller jämställdhetsfrågorna. I utskottet finns 40 ledamöter. Tyvärr är majoriteten kvinnor. Ett fåtal män finns med i utskottet. Under den gångna mandatperioden är det Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet som har arbetat i utskottet med jämställdhetsfrågor. Övriga partier har inte funnits med. Därför förvånar det mig att Vänsterpartiet lägger fram en reservation som rör jämställdheten i EU. Vår syn på jämställdhetsfrågor- na har varit samstämmigt i det här utskottet. Vi har samarbetet kring jämställdheten för att vara starkare och kunna driva den framåt i EU. EU-kommissionen har också spelat en avgörande roll i arbetet för att främja jämställdheten i EU inte bara genom lagstiftning utan även genom handlings- program. EU:s fjärde jämställdhetsprogram omfattar perioden 1996-2000. I detta program anslås en opti- mistisk ton. Man förespråkar att jämställdhetspers- pektivet skall genomsyra hela unionens och med- lemsländernas program och åtgärder. Samverkan skall ske på alla nivåer, nationellt, regionalt och lo- kalt. Programmet är radikalt och har många likheter med den svenska regeringens jämställdhetspolitik. Amsterdamfördraget, som också har varit uppe i debatten, och ett antal direktiv utgör de juridiska grunderna för EU-ländernas samarbete när det gäller att driva igenom och främja lika behandling av kvin- nor och män. Tillsammans utgör detta ett regelverk som är bindande för medlemsstaterna. I flera artiklar i det nya fördraget lyfts jämställd- heten fram. I artikel 2 tas jämställdheten upp som en grundläggande princip. I artikel 3 står det skrivet att EU måste undanröja brister som rör jämställdheten. Artikel 13 tar upp diskrimineringsförbud, och artikel 137 behandlar jämställdheten på arbetsplatser. Till sist tar artikel 141 upp lika lön. Det är en stor framgång att vi, vid förhandlingarna om Amsterdamfördraget, fått in en skrivning i artikel 141 som innebär att man skall ha lika lön för likvär- digt arbete. Det är alltså en förändring från Romför- draget som hade texten: Lika lön för lika arbete. Vi har kämpat hårt från svensk sida för att EU skall ta ett tydligt ansvar för sysselsättningsfrågorna, och lyckats. Nu finns också ett särskilt sysselsätt- ningskapitel med i grundlagen med ett antal målsätt- ningar. Där vill jag framför allt nämna att det handlar om en mycket stor förbättring för de kvinnor som går arbetslösa. Grunden för jämställdhet och frihet är ju rätten till det egna arbetet och rätten till den egna lönen. Kvinnornas Europa är därför ett Europa i ar- bete. Kampen mot arbetslöshet är grundläggande. Lika lön för likvärdigt arbete är naturligtvis en annan viktig sten i byggandet av ett jämställt samhälle. Sverige har gjort, och gör, ett mycket bra arbete och är starkt pådrivande när det gäller jämställdheten i unionen. 061124537800 N 2010-01-01 00:00:00 196063 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09105/#anf84