2348780 GM09105 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:105 Onsdagen den 2 juni 1998/99 105 1999-06-02 00:00:00 Verksamheten i Europeiska unionen under 1998 60F0D0A8-A382-45AE-84AD-679ADA917272 83 CARINA HÄGG (s) s Fru talman! Med anledning av att utrikesutskottets betänkande 1988/99:UU10 Verksamheten i Europeis- ka unionen under 1998 behandlas här i kammaren i dag vill jag ta tillfället i akt att begära ordet. För tids vinnande, inte minst min egen tids vinnande, skall jag försöka att begränsa mig. Sören Lekberg har på ett bra sätt föredragit majoritetens uppfattning. Birgitta Ahlqvist kommer senare att fylla på, tillsammans med Tommy Waidelich, om en del andra områden. I betänkandet ligger en fråga som alltför lätt kan slinka förbi utan att över huvud taget bli uppmärk- sammad. Det tänker jag inte låta ske. Frågan är viktig, om än inte bland dem som brukar räknas till de tyngsta frågorna. För mig är det självklart att även i dag försöka fästa fleras uppmärksamhet på denna del av kulturtemat. Utskottet har behandlat min motion 1998/99:U503 om konstnärlig utsmyckning av EU:s lokaler. Nu kanske ni undrar vad den motionen gör i det här be- tänkandet, i det här sammanhanget. Det är fler än ni som undrar, så även jag. Utrikesutskottet är inte det utskott som skall be- sitta någon särskild sakkompetens på kulturområdet. Vi kan nu konstatera att motionen ändå är väl be- handlad om än inte tillstyrkt. Möjligen synes den mig också ha behandlats på ett ur kulturperspektivet kun- nigt och insiktsfullt sätt. Frågan kvarstår dock varför kulturutskottet inte velat ta hand om motionen i dess helhet eller ens bemödat sig om att yttra sig över frågan. Bryr sig inte kulturutskottet? Har man inga ambitioner för kulturen i ett EU-perspektiv? Känner Inger Davidson, den nuvarande ordföranden i kultur- utskottet och representanten från kd, inget ansvar? Kommuner, landsting och statlig nivå har utökats med ytterligare en beslutsnivå, EU. Konsten har i dag ingen given plats i EU-debatten. Det finns helt visst punktinsatser. Vi vet alla att kulturhuvudstadsåret var förlagt till Stockholm förra året. Men det stannar vid det. Dagens påtagliga brist på konstnärlig utsmyck- ning i EU:s lokaler är naturligtvis en spegel av EU:s verksamhet och själ. Det behövs en policy för konst- närlig utsmyckning, lik den vi har för våra offentliga lokaler nationellt. Detta är en fråga som jag har drivit som lokalpolitiker hemma i Värnamo under alla år. En av de sista frågor jag motionerade om till kom- munfullmäktige gällde att slå vakt om det vi har upp- nått på detta område. Det gäller också att utveckla och höja kompetensen när det gäller kultur, konstnär- lig utsmyckning, arkitektur, design och formgivning. Detta är en fråga som har följt mig, och jag kommer inte att släppa taget om den i EU-sammanhang. Ryggraden i kulturlivet brukar definieras som äld- re kvinnor. Men ryggraden är också kulturarbetarna. För att garantera kulturarbetarnas existens och ar- betsmöjligheter har samhället byggt upp ett system av ersättningar och stöd. Trots det lever kulturarbetarna under knappa ekonomiska villkor. Det är också något man bör beakta i sammanhanget. Det är viktigt att även fortsättningsvis hävda allas tillgång till god konst i offentliga miljöer och att konst får vara en del av den vardagliga arbetsmiljön. Konsten får inte göra halt vid EU:s dörr, Inger Da- vidson. Vi kan vara stolta när vi guidar grupper i Riks- dagshuset och kan visa vilken konstnärlig utsmyck- ning som finns. Det är en spegel av hur det svenska parlamentet värderar kulturen. På samma sätt bör vi kunna göra i Europaparlamentet och övriga institutio- ners korridorer. Det är viktigt att vi i fortsättningen hävdar de värden vi har byggt upp nationellt också i ett EU-perspektiv. Regeringen tog ett stort grepp under den förra mandatperioden, när man utformade ett helt nytt program för konst, design, formgivning och arkitek- tur. Vi har börjat att implementera det goda och ge- digna arbete som gjordes. Därför är det trist att det inte finns en högre ambition här i riksdagen hos det utskott som har frågan om hand att förvalta de tan- karna i ett vidare perspektiv. När det gäller konstnärlig utsmyckning av statliga miljöer har Sverige genom åren förvärvat många och goda erfarenheter. Den myndighet som är verksam inom området, Statens konstråd, har personal, kun- skap och kompetens för ändamålet. Jag menar att det vore en fördel om denna för Sverige speciella kom- petens och erfarenhet även kunde komma till nytta inom EU:s institutioner. Sverige har kunnat bistå medlemskretsen med sär- skilda erfarenheter inom andra samhällsområden, t.ex. vad gäller öppenhet i offentlig förvaltning och arbete med att främja sysselsättningen och öka jäm- ställdheten mellan män och kvinnor. Detta är också ett område där Sverige har en spe- ciell kompetens som vi har förvärvat genom åren. Vi har någonting att dela med oss av när det gäller de offentliga miljöerna och vad det betyder för de män- niskor som arbetar där, men också naturligtvis för dem som besöker dem. Dessa lokaler är ett skylt- fönster för våra övriga ambitioner. Det här är en kompetens som skulle kunna utnyttjas och som vi skulle kunna erbjuda andra. Jag tycker att den modell som utvecklats i Sverige för ändamålet är väl prövad och skulle kunna tillva- ratas med ett bredare stöd från den här kammaren. Jag anser att ett utbyte mellan medlemsländerna på bildkonstens område inom ramen för en utsmyck- ning av EU-institutionernas lokaler skulle ge en upp- fattning om den rikedom i konstnärlig produktion som finns i EU-länderna och den mångfald i uttryck som existerar bland konstnärerna i medlemsländerna. De många besökarna i unionens institutioner skulle därmed inte bara få ett intryck av EU:s ambitioner på området, utan de skulle också få en bild av de olika medlemsländernas traditioner och ambitioner på det här området. På samma sätt skulle vi inte bara visa hur vi ser på kulturen utan också på kulturarbetarnas värde för oss alla. Jag skall stanna här och bara än en gång säga att jag naturligtvis inte kommer att släppa den här frå- gan. Jag hoppas att det i fortsättningen kommer att finnas ett större intresse från kulturutskottets sida. Det krävs att det utskott som har en särskild kompetens och ett särskilt ansvar för frågorna också tycker att det är en så viktig fråga att man åtminstone bemödar sig att yttra sig över den. Jag kommer igen. Jag är mycket tacksam för att utrikesutskottet har tagit sig an frågan på detta seriösa sätt. Det bådar ändå gott att vi har fått kd:s representant i utrikesut- skottet att också ställa sig bakom detta. Vi kan kanske även övertala kulturutskottets ordförande så små- ningom. 0600928907216 N 2010-01-01 00:00:00 196062 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09105/#anf83