2348780 GM09105 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:105 Onsdagen den 2 juni 1998/99 105 1999-06-02 00:00:00 Verksamheten i Europeiska unionen under 1998 1A1CD8A3-63F3-4F60-9AC7-29E32C0AD0B9 70 SÖREN LEKBERG (s) s Fru talman! Det märks att den här debatten förs i skuggan av den partiledardebatt som fördes under förmiddagen. Åtskilliga av de argument som vi då hörde har nu upprepats. Denna debatt skall ju handla om utrikesutskottets betänkande om regeringens skrivelse om verksamhe- ten i Europeiska unionen under 1998. Som bekant har det hänt osedvanligt mycket inom Europeiska unionen under föregående år, och framför allt har det hänt väldigt mycket sedan årsskiftet. Låt mig peka på några frågor. EMU i sitt tredje steg genomfördes vid årsskiftet. Elva länder deltar nu i det gemensamma valuta- samarbetet. Sverige har som alla känner till valt att i detta skede stå utanför valutaunionen. Men det fram- går också av utskottets betänkande att utskottet anser att det är viktigt att EMU blir en framgång. Det är viktigt för de länder som deltar, och det är viktigt för hela Europa. Agenda 2000-förhandlingarna har genomförts. De kunde slutföras i början av året. Amsterdamfördraget trädde i kraft den 1 maj i år och ger unionen nya möj- ligheter. Kommissionen har tvingats avgå, och vi skall ha ett Europaparlamentsval den 13 juni. Ko- sovokrisen som utvecklades under förra året har ty- värr lett fram till en tragedi. Inte minst med tanke på händelserna på Balkan är det också naturligt att utrikesutskottet i betänkandet så starkt understryker att EU:s främsta uppgift är att trygga freden, friheten, demokratin och välfärden i hela Europa. För att komma dit krävs det såväl en fördjupning som en utvidgning av unionen. Under hela förra året har vi i Sverige från regeringens sida och från riksdagens sida arbetat för att de länder som ansökt om medlemskap skall kunna komma närmare detta mål. Det är faktiskt ett viktigt steg mot en alleu- ropeisk freds- och säkerhetsordning. Jag vill betona det. Jag kommer ihåg hur det var när jag själv blev politiskt engagerad på 60-talet. Då såg Europa helt annorlunda ut. Vi hade järnridån och vi hade en stor del av Europa levande i ofrihet och utan demokrati. I södra Europa satt diktaturer vid makten. Det var bara några få länder i Västeuropa som var genuint demo- kratiska. När militärdiktaturerna föll i Spanien, Portugal och Grekland under första hälften av 70-talet föränd- rades plötsligt Västeuropa. Dåtidens statsmän med Willy Brandt i spetsen insåg det viktiga då och arbe- tade intensivt för att se till att Spanien, Portugal och Grekland kom med i dåvarande Europeiska gemen- skapen för att man på det sättet en gång för alla skulle väva in dem i ett demokratiskt mönster och se till att de blev "vaccinerade" mot en återgång till diktatur. Det var ett viktigt fredsprojekt, ett demokratiprojekt, att då utvidga den europeiska gemenskapen. På samma sätt är det nu när vi skall se till att län- derna i Öst- och Centraleuropa kan komma med i detta demokratiska projekt. Som kandidatland måste man nämligen underordna sig regelverket. Man måste se till att man löser tvister på ett fredligt och demo- kratiskt sätt, att man utvecklar det civila samhället, att man blir en genuin rättsstat och att man fördjupar och befäster demokratin. Därför var det ganska intressant, och även märk- ligt, att några av oss som i dag finns här i kammaren i början av veckan kunde delta på ett s.k. COSAC- möte i Berlin där vi tillsammans med EU-nämndens motsvarigheter i de andra medlemsländerna kunde diskutera gemensamma frågor inte bara mellan oss som tillhör unionen utan också tillsammans med de tio ansökarländerna. Vi kunde diskutera gemensam- ma frågor på lika villkor. Det är en bra form för att utveckla demokratin och föra medlemsstater och ansökarstater närmare varandra. Amsterdamfördraget ger nu möjligheter att få till stånd ett mer effektivt och samordnat samarbete när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhets- politiken. Det bör betonas att Sverige tillsammans med Finland drivit igenom att EU skall kunna agera genom humanitära räddningsinsatser och räddnings- ingripanden samt genom fredsfrämjande insatser där man också kan använda militära medel. Det handlar inte om att EU skall bygga upp egna militära styrkor. När militära insatser skall ske skall det ske på mandat från FN eller OSSE. Det är ett ovillkorligt krav. Jag går vidare i betänkandet och vill då framhålla att sju utskott har yttrat sig över de motioner och den regeringsskrivelse som har avlämnats. Det har också EU-nämnden gjort. Vidare har utrikesutskottet följt vad fackutskotten tyckt här. Det innebär att det är ett väl underbyggt betänkande som riksdagen så små- ningom skall ta ställning till. I betänkandet behandlas Sveriges ordförandeskap utförligt. Sverige blir ju ordförandeland våren 2001. Regeringen har presenterat sina prioriteringar inför ordförandeskapet. Det är välkända svenska profilfrå- gor. Det gäller då öppenheten och detta med en union som tar upp vardagsnära frågor och frågor som är angelägna för medborgarna - miljöfrågor, konsu- mentfrågor och jämställdhetsfrågor. Det handlar ock- så om sysselsättningsfrågorna, utvidgningen och, framför allt, samarbetet mellan EU och omvärlden. Det är alltså viktiga profilfrågor som också ut- skottet ställer sig bakom. Utskottet anser också att det finns former för ett nära samarbete mellan riksdagen och regeringen då det gäller att utveckla de här frå- gorna ju närmare ordförandeskapshalvåret vi kom- mer. Dessutom noteras att ordförandeskapet kommer att ställa stora krav på oss här i riksdagen. Det är något som man kanske ibland glömmer bort men som vi nog kommer att bli medvetna om ju närmare 2001 vi kommer. Utskottet behandlar ingående skrivelsens karaktär och innehåll. Regeringens skrivelse är ju ett viktigt dokument för riksdagen och dess enskilda ledamöter och blir en återrapportering av hur samrådet har fun- gerat och av vad regeringen har sagt och gjort. Skri- velsen innehåller också väldigt många faktauppgifter. Den är en viktig uppslagsbok för den som närmare vill ta del av vad som händer i EU-samarbetet. I det sammanhanget gör utskottet ett tillkännagi- vande faktiskt också med anledning av en motion från Miljöpartiet. Vi vill att man närmare redovisar de s.k. rättsöverträdelseärendena. Dessutom förutsätter ut- skottet att regeringen i kommande årsskrivelser när- mare redovisar dels hur svenska företrädare i minis- terrådet har röstat, dels vem som har representerat Sverige. Dessutom handlar det om att domar i EG- domstolen blir bättre redovisade. Vi vill med andra ord se till att den här boken kan bli bättre och att den skall fylla sin funktion som ett kvitto på att samrådet har fungerat på ett tillfredsställande sätt mellan riks- dagen och regeringen. Det finns ett märkligt särskilt yttrande i betänkan- det. Det kommer från moderaterna. Sten Tolgfors har här redan pratat om det. Det särskilda yttrandet är märkligt såtillvida att moderaterna anklagar regering- en för att inte ha något inflytande i EU-samarbetet. Man pekar på att det finns andra länder som är mera framgångsrika. Yttrandet är alltså märkligt genom att man säger detta, upprepar det och odlar en myt om det men samtidigt väljer att inte ta upp de frågor där Sverige har rönt stora framgångar. Jag kan nämna Petersbergsuppgifterna som har kommit in i Amsterdamfördraget, sysselsättningska- pitlet i Amsterdamfördraget, öppenheten, jämställd- heten och principen om den hållbara utvecklingen som skall genomsyra EU:s alla politikområden som kommit in i detta fördrag - frågor som Sverige drev tillsammans med andra länder. Vi blev då hånade för detta av moderaterna men det har genomförts och är alltså stora svenska framgångar. När det gäller Agenda 2000 kan vi, om vi så att säga lägger partiböckerna åt sidan, utan tvekan kon- statera att Agenda 2000-förhandlingen blev en fram- gång för Sverige. Det blev en begränsad utveckling av kostnaderna. Vi fick en särskild rabatt och vi fick möjligheter att få mera pengar för att bedriva en ef- fektivare regionalpolitik. Då kan man fråga sig: Varför gör moderaterna så här? Ja, man vill naturligtvis inte att Europeiska unionen skall ägna sig åt den typen av frågor som rör medborgarna. EU-samarbetet var bra då det bara gällde marknaden. Men det har blivit uppenbart, vilket underströks tidigare i dag av statsministern, att det politiska landskapet i dag ser annorlunda ut. Jag avser då de socialdemokratiska regeringarna. Social- demokratiska partier påverkar ju väldigt många av medlemsstaternas regeringar. Det leder till att EU faktiskt blivit en motkraft till marknaden. Moderaterna trodde i början att EU skulle vara en väg bort från den socialdemokratiska väl- färdsmodellen. När man nu inser att så inte är fallet ägnar man sig åt att odla myter. Därför är det viktigt att understryka det som statsministern sade förut, att det är viktigt att man deltar i Europaparlamentsvalet och ser till att de goda förslagen också kan genomfö- ras och få stöd av en majoritet i Europaparlamentet. Slutligen, fru talman, kan jag konstatera att betän- kandet innehåller många reservationer. Det kanske är en återspegling av att det är val till Europaparlamen- tet. Många partier har känt ett behov av att markera sina ståndpunkter. Tittar man på reservationerna och utskottets text finner man att det i många fall är bara är nyansskillnader det handlar om. Man har alltså haft ett behov av att ta fram egna reservationer som ett inslag i en pågående valrörelse. Vid sidan av det finns det naturligtvis de rent partiskiljande frågor som man för fram. Men jag kan ändå konstatera att det faktiskt finns en stor enighet kring Europafrågorna. Det finns en bred samsyn. Det tror jag är bra för Sverige. Det gör att vi kan få ut mycket av samarbetet inom den europeiska unionen. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. 0618583795602 N 2010-01-01 00:00:00 196049 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09105/#anf70