2348780 GM09105 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:105 Onsdagen den 2 juni 1998/99 105 1999-06-02 00:00:00 Verksamheten i Europeiska unionen under 1998 6294A22A-0394-4703-ADD0-57CFA191469A 51 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Världen förändras. Det vi gör i Sveri- ge har betydelse för andra, och det som sker ute i världen påverkar oss mer direkt än någonsin tidigare. Alla borde inse det, men så fungerar det inte. Nästa söndag går svenska folket till val till EU- parlamentet. Det är inte särskilt svårt att konstatera att valtemperaturen är ungefär som denna vår har varit, dvs. ganska sval. Intresset är inte så stort. Det är ett gemensamt intresse för alla partier och kandidater att öka den temperaturen. Människor måste känna att de är en del av Europa och att det har en betydelse att rösta och vem de röstar på. Vi skall välja 22 EU-parlamentariker. De blir valda oavsett hur lågt valdeltagandet blir. Avstår man från att på- verka har man inget inflytande över vem som repre- senterar Sverige i detta stora, betydelsefulla interna- tionella samarbete. Samarbetet har betydelse för oss alla som indivi- der, oavsett om vi är föräldrar eller barn, företagare, glesbygdsbor, kulturarbetare - eller vilket annat yrke vi har. Inte minst har det betydelse för vår framtid - jag tänker mest på barnen - för freden och för hur vår del av världen skall utvecklas. Hur kan man tycka att detta inte angår oss? Det angår oss alla. Vi har ett gemensamt ansvar, oavsett vilken inställning man hade till medlemskapet. Vi i Centerpartiet har en gemensam plattform in- för EU-valet. Vi vill vara med och skapa ett enat, mångkulturellt och decentralistiskt Europa med större öppenhet. Vi vill öka demokratin, decentralisera makten och rensa bort detaljerna. Vi vill öppna EU för världen runtom. Vi vill skapa ett tryggare Europa genom samarbete mot brott och missbruk och för sysselsättning och bättre jämställdhet. Vi vill skapa ett grönt, sunt och levande Europa. EU:s utvidgning österut är den av en mängd skäl mest prioriterade frågan av alla. Särskilt aktuellt just nu är fred och säkerhet. Demokratiska länder som samarbetar startar inte krig. Länder som respekterar minoriteter och mänskliga rättigheter utövar inte förtryck som leder till interna konflikter, folkmord och folkfördrivning. Därför är utvidgningen så viktig. Europas utsatta regioner får inte ställas mot östut- vidgningen. För oss är ett alleuropeiskt samarbete ett grundläggande mål. Möjligheterna finns. Det gäller att hjälpa till så att de kan förverkligas. Kriget i Kosovo visar att det behövs en fungeran- de europeisk krishantering och en säkerhetsordning som också skall kunna omfatta militära insatser. EU behöver bli bättre både på förebyggande arbete och på att hantera kriser med militära medel. Detta är inte detsamma som ett gemensamt försvar eller en gemen- sam armé. Jag tycker inte att EU i så stor utsträckning skall förlita sig på USA i konflikthantering. Det är intressant att Miljöpartiet och Vänsterpartiet som alltid brukar kritisera USA, och allra mest Nato, ock- så kritiserar EU:s samverkan i krishantering. Så ser det inte riktigt ut när det gäller miljöpartierna i Euro- pa. T.ex. den gröne, tyske Joschka Fischer är mycket tydlig i frågan om EU:s krishanteringsförmåga. Hur menar ni att vi skall klara kriser i framtiden? Hur skall det gå till? De frågorna har vi inte fått något svar på. Behandlingen av motioner om EU tillsammans med regeringens skrivelse om EU:s verksamhet för 1998 får en karaktär av tillbakablickande. Det är naturligtvis viktigt med uppföljning, men vi vill också se framåt. Om ett och ett halvt år tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Det är en gigantisk uppgift, men också en utmaning som ger stora möjligheter. Vi har i några reservationer utvecklat vår syn på en strategi för det svenska ordförandeskapet. Vi är ganska besvikna på regeringens saktfärdighet i fråga om en strategi. Vi har väckt motioner och ställt frågor i kammaren för att nå en större aktivitet. Vi har nått en bit på vägen - men inte tillräckligt. Ordförandeskapet har både en praktiskt och en politisk sida. Frågor måste i god tid lyftas upp på den europeiska agendan för att det skall finnas förslag färdiga för beslut under ordförandeperioden. Det är klart att Sverige skall samarbeta även under ordfö- randeperioden, men visst finns det större möjligheter då. Det är viktigt att agera. Finland har med stor framgång arbetat med frågan om den nordliga dimen- sionen. Det är en viktig fråga. Vi har en lång rad förslag på frågor som bör prio- riteras. De är kanske inte så kontroversiella. De handlar förstås om utvidgningen, gemensam och generös flyktingpolitik, mer effektiva instrument inom GUSP - mer kontroversiellt för en del - när- hetsprincipen, skärpning av unionens miljöregler och konsumentmakt. Vi tycker också att riksdagen bör ha möjlighet att påverka innehållet i det svenska ordförandeprogram- met. Det duger inte med bara information. Vi vill ha en skrivelse som partierna kan ha synpunkter på och som kan debatteras i kammaren. Ordförandeskapet bör också förankras mer i det svenska samhället, t.ex. i det svenska föreningslivet. Regeringen bör använda sig av den svenska demo- kratins styrka i de många människornas delaktighet och kunskaper, föreningslivet, folkrörelserna och folkbildningstraditionen. Deras europeiska relationer bör stimuleras. På det sättet bygger vi in ett folkligt europeiskt samarbete på ett liknande sätt som det nordiska. Det vore på sin plats att regeringen tog ett initiativ till och stimulerade ett sådant arbete. Majo- riteten hänvisar till vänortssamarbete. Det är mycket bra i sig, men det går att göra så mycket mer. Det skall vi göra också. I reservation nr 9 efterlyser vi en allsidig nationell utvärdering av medlemskapets effekter på det svenska samhället. Det handlar om de ekonomiska, demokra- tiska, judiciella och miljömässiga förändringar som har skett, men också hur enskilda människors, och framför allt företags, kontakter över gränserna för- ändrats samt hur närdemokratin och människors till- tro till det politiska systemet påverkats. Det som märks i medierna är främst krångel, byråkrati, fusk och absurda regler - svenska sådana eller från EU. Det som är positivt märks sällan. Företagens större möjligheter till utbyte, ungdoms- och studentutbyte, EU-stödens betydelse för regional utveckling och mycket mera, borde speglas mer för att vi skall få en objektiv bild av medlemskapet och för att människor i samhället skall få en sådan bild. Den utvärderingen bör vara ett redskap för att utveckla EU-samarbetet vidare. Närhetsprincipen måste tydliggöras mer. Onödig byråkrati skall bort. Besluten skall fattas på rätt nivå och så nära människor som det är möjligt. I alla orga- nisationer finns det en centralistisk kraft som gärna vill ta åt sig så mycket makt som möjligt - inte minst gäller det EU. Det är hela tiden viktigt att motverka de tendenserna. Därför vill vi att en kompetenskata- log upprättas som tydliggör lämpliga kompetensom- råden för unionen, för medlemsstaterna samt regio- nala och lokala organ. Vissa beslut som nu fattas i EU kan behöva återföras till nationell nivå. Vi vill ha en fullständig genomgång av EU:s fördrag och gemen- skapslagstiftning för att se om de motsvarar närhets- principen. Fru talman! Allt detta handlar till stor del om folklig förankring av EU-frågorna. Möten mellan EU- medlemmar låter lite diffust. Möten med italienare, portugiser och irländare blir mer personligt och grip- bart. Det är den typen av möten som samarbetet handlar om. Vi har chansen att förankra samarbetet mer inför ordförandeskapet. Låt oss ta den chansen för att motverka den inåtvändhet som märks både i debatten här i dag och som finns ute i det svenska samhället. Vi är inte betjänta av det. Alla människor i Sverige måste få veta att vi är beroende av varandra i Europa och att det är viktigt att vi samarbetar. Lennart Daléus uppmanade regeringen till att ta ett svensk initiativ till en kretsloppsanpassning av Europa. Vi vill ha en viss överstatlighet i miljöfrågor och ingen vetorätt för miljöfrågor. Det är inte den som vill minst som skall bestämma. Vi måste kunna gå framåt så snabbt som möjligt i de så oerhört vikti- ga miljöfrågorna. Fru talman! Den som vill ha ett öppet Europa, som är miljövänligt, med mindre krångel och fusk, som är öppet mot omvärlden, med stark konsument- makt, som slår vakt om livsmedelskvalitet och alli- ansfrihet, med en gemensam generös flyktingpolitik, med konfliktförebyggande kapacitet, och den som vill stärka den regionala utvecklingen och delaktigheten hos enskilda och folkrörelser när det gäller EU, skall lägga rösten på Centerpartiet i valet den 13 juni. Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga reservationer till det här betänkandet där Centerpartiet är med, men jag yrkar för tids vinnande bifall bara till reservationerna nr 2 och nr 15. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 196030 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09105/#anf51