2348780 GM09105 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:105 Onsdagen den 2 juni 1998/99 105 1999-06-02 00:00:00 Partiledardebatt inför EU- parlamentsvalet partiledardebatt A3B38816-42D0-4DE1-8BE4-BFB132E9E48B 5 LENNART DALÉUS (c) c Herr talman! Om man lite närsynt ser ut över Eu- ropas länder, folk, kultur, språk och historia, ser man stora och många skillnader. Lyfter man på perspekti- vet ser man vad som förenar inom den europeiska unionen. Man kan se en gemenskap som grundar sig poli- tiskt på personlig frihet i kombination med dynamik och solidaritet. Jag tror att det är den mångfalden som i det långa perspektivet ger en oerhörd styrka, om den bygger på ett fritt utbyte och en öppen delaktighet. Det är det vi i Centerpartiet vill vara med och forma. Vi vill vara med och forma ett nytt Europa. Vi vill att man offensivt i Sverige utnyttjar medlemska- pet. EU är naturligtvis inte hela Europa, men det är en motor i hela det alleuropeiska samarbetet. Man måste vara väldigt tydlig i detta att Europa är vår världsdel. Vi skall delta i EU, och vi skall utvidga EU- samarbetet till fler länder. Vi vill att Centerpartiet är med och ser till att Sverige tar täten för att förnya och förbättra, och också sanera, EU. Det stundande EU-valet avgör inte om Sverige skall vara med i EMU eller inte. Det avgör inte om vi skall rösta ja eller nej till EU. Men det hindrar inte att valet nu är ett viktigt val. Det handlar om vilken poli- tik som skall föras och vilka personer som skall verka i Europaparlamentet de kommande fem åren. Jag är lite besviken på regeringen, som inte har gjort mer för att ge medlemskapet en tydlig folklig förankring. Man har inte gjort tillräckligt för att en- gagera människor att delta i valet. Jag tycker inte heller att regeringen har gjort vad man kunde ha gjort för att visa vad EU har betytt för en lokal utveckling i Sverige. Den här bristen i regeringens agerande har naturligtvis stor del i att Sverige är det mest EU- kritiska landet. Det förvånar mig att regeringen inte heller försö- ker göra EU-arbetet till ett gemensamt nationellt projekt. Vi har ordförandeskapet om två år. Sveriges riksdag har fått en ganska otydlig redovisning av inriktningen av regeringens prioriteringar och inten- tioner. Det är egentligen allt vi har fått. Om man jämför med den uppbackning och den gemensamma attityd som finns i det finska agerandet inför deras ordförandeskap nu i juli är det en väldigt stor skillnad. Jag tycker att den svenska regeringen skall lära av den finska. Man har också på många håll misskött sig i den meningen att inte ha tagit vara på de svenska intres- sena i EU-arbetet. Man har inte tillräckligt tydligt sett till att ta vara på Sverige. Det är inte fult, herr talman, att ta vara på de svenska intressena i EU-arbetet. Det är klokt att göra det. Finland har alltså på många olika sätt arbetat med en bred uppslutning från hela samhället och också lyckats nå bra resultat i förhandlingar. Jag tycker att Sverige och den svenska regeringen borde förankra EU-arbetet på ett sådant sätt att det bottnar i en tydlig svensk uppslutning. Vi vill att Sverige skall ta vara på ordförandeperioden och ge just det en tydlig folklig förankring, en förankring som kan leda till ett offensivare arbete i den europe- iska unionen. Liksom många andra menar vi att freden är EU:s viktigaste uppdrag och att det historiskt sett har varit på det sättet genom att man har kunnat brygga över motsättningarna efter andra världskriget. Vi kan se hur krig har ersatts med samarbete och med gemen- skap. Vi kan se hur länder som Spanien, Portugal och Grekland har fått möjlighet att bryta sin isolering och stabilisera sina demokratier. Nu är EU:s fredsuppdrag naturligtvis mycket tyd- ligt att fortsätta en utvidgning österut, att bygga bort den eftersläpning som kommunisttiden har orsakat och att ge människor rättvisa förutsättningar trots att de länge har levt under diktatur. Nu har kommissionen sträckt ut handen mot Bal- kanländerna i och med att man har erbjudit Makedo- nien och Albanien associationsavtal. Vi välkomnar detta. Att EU på sikt skall inrymma också Balkanlän- derna bidrar till att stabilisera freden och demokratin. Det är ett viktigt uppdrag. EU måste naturligtvis hitta nya former för fred- suppdraget, måste ta ansvar för en regional utveckling och samarbete med FN. EU måste hitta former för att i tid se och förebygga konflikter men också bidra till att lösa konflikter. Det måste också vara EU:s roll. Nu når flyktingströmmar fram till Kosovos grannländer. Det är närmast outhärdliga bilder som vi får från vad som sker. Vi ser att många av dem som lämnar Kosovo bär på fruktansvärda minnen och ovisshet om vad som kommer att hända. Vi måste i Sverige och i EU ha en planering och en organisation som är mycket bättre än den vi ser i dag, för att så värdigt som möjligt kunna ta emot flyktingar. Den nya gemensamma asyl- och flyktingpolitik som EU har fått genom Amsterdamfördraget måste vara öppen och generös. Vi måste ha ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet. Freden, konfliktlösning och flyktingstöd är för oss i Centerpartiet helt centrala frågor för EU-arbetet. Det handlar inte om ett gemensamt militärt försvar - det är något annat. Däremot anser vi att det är angeläget att stärka EU:s krishanteringsförmåga när det gäller de s.k. Petersbergsuppgifterna, humanitära insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande operationer och internationell krishantering också med militära medel. Det är långt ifrån detsamma som steg mot en gemen- sam EU-armé. Jag tror att det är till fördel för Sverige och till fördel för den europeiska säkerheten om EU kan utveckla effektivare instrument för en tydlig gemen- sam profil för att förbättra EU:s möjligheter att agera för fred och säkerhet. Det är kanske en av de vikti- gaste uppgifterna, en av de viktigaste arbetsinsatser- na, som svenska parlamentariker kan bidra med i EU- arbetet. Det är vår strävan i Centerpartiet. (Applåder) 0200003128803 N 2010-01-01 00:00:00 195984 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09105/#anf5