<anforande>
<dok_hangar_id>2348780</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:105 Onsdagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>1999-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partiledardebatt inför EU- parlamentsvalet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>partiledardebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>46970647-0208-4914-8D78-3BF7CE5B5E78</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>MATS ODELL (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! När man lyssnar på debatten om EU:s
säkerhetspolitiska dimension får man en känsla av att
det är fult och illegitimt att syssla med den. Faktum är
att det pågår en bestialisk folkfördrivning i Europa i
dag. Uppemot en halv miljon människor, kanske ännu
fler, fördrivs från sina hem. Flyktingströmmar rör sig.
Det är självklart att vi måste diskutera hur EU skall
möta de problemen. Samarbetet inom utrikes- och
säkerhetspolitiken måste förstärkas för att vi skall
kunna möta kommande konflikter och krig i vårt
närområde.
Vi kristdemokrater anser att EU i första hand skall
arbeta genom en tidig och preventiv diplomati och
humanitära insatser. I andra hand skall EU arbeta
även med fredsbevarande och fredsframtvingande
medel, på uppdrag av FN eller OSSE.
Till Birger Schlaug vill jag säga att varken Anders
Wijkman eller Kristdemokraterna vill ha en ömsesi-
dig försvarsgaranti eller en gemensam armé. Vi krist-
demokrater hävdar bestämt att ett försvarssamarbete
skall ske på mellanstatlig nivå. Inget medlemsland
skall tvingas att åta sig förpliktelser om ömsesidiga
försvarsgarantier.
Det skulle vara intressant och bra om Lars Lei-
jonborg senare i debatten kunde reda ut de något
motstridiga budskap som er toppkandidat har gett
uttryck för i den gångna veckan. Budskapet var att ett
svenskt Natomedlemskap på något sätt skulle kunna
förenas med alliansfrihet.
Vi anser att Sverige inom Schengensamarbetet
skall verka för en generös flyktingpolitik genom att
påverka andra av EU:s medlemsländer att ta ett ökat
flyktingansvar och medverka till att flyktingström-
marna fördelas bättre. Vi anser att minimikriterier för
asylprövning skall införas. Men vi kan inte acceptera
en framtida gemensam flyktingpolitik om den hindrar
oss från att ha en generös nationell hållning till flyk-
tingmottagandet.
Den inre marknaden ger många fördelar för oss
som konsumenter. Den fria rörligheten är bra på
många sätt. Men den behöver kompletteras med star-
kare konsumentskydd och en höjd kvalitetsstandard
på de varor som framför allt i och med utvidgningen
kommer att säljas över hela Europa. Konsumenterna
skall kunna ställa krav på en uttömmande märkning
som anger innehåll, produktionssätt, ursprungsland
osv. Speciellt gäller det livsmedel, läkemedel och
hushållskemikalier.
De långa transporter som den inre marknaden ger
upphov till gör att Sverige måste driva på för högre
djurskyddskrav. Vi anser t.ex. att de exportbidrag
som nu betalas ut för transporter av levande djur helt
enkelt bör upphöra. Sverige skall också, på etiska
grunder, kräva ett förbud mot kosmetikatester på djur
inom EU.
I mitt inledningsanförande var jag inne på jord-
brukspolitiken. Vi menar att den måste ses som en del
av den inre marknaden, där konkurrens på lika villkor
skall gälla mellan de olika medlemsländerna. Hotet
kommer inte i första hand från EU, utan från den
svenska politiken. Den svenska regeringen har hittills
hårdnackat vägrat att lyfta av den tyngande skat-
teryggsäcken och ge konkurrensneutralitet åt det
svenska jordbruket och den svenska åkerinäringen,
för att nämna två av de allra mest konkurrensutsatta
näringarna. Det hade varit bra om Göran Persson här i
dag hade haft tid och möjlighet att ge besked i den
viktiga frågan inför EU-valet. När kommer regering-
en att se till att EU-medlemskapet blir en tillgång och
inte en konkurrensnackdel för svenska bönder, åkeri-
anställda och glesbygdsbor?
Fru talman! EU har redan gjort mycket för jäm-
ställdheten. Nu gäller det för oss att arbeta mot under-
representationen av kvinnor i de beslutsfattande för-
samlingarna inom EU. Den innebär en allvarlig för-
lust av kompetens, värderingar och kreativitet. Krist-
demokraternas lista upptar lika många kvinnor som
män, som också vill jobba aktivt för ett mer jämställt
Europasamarbete.
Det krävs också mer öppenhet för att ge medbor-
garna större insyn i EU-samarbetet. Meddelarfrihet
och offentlighetsprincip bör införas inom hela EU-
administrationen.
Vi kristdemokrater är ett Europaparti. Men vi är
starkt kritiska till mycket inom EU. Det vill vi ändra
på. Vi kämpade länge för att ta oss in i Sveriges riks-
dag. På samma sätt är det viktigt att finnas med en
stark grupp i Europaparlamentet.
Vi vill arbeta för att stärka Europas roll i den glo-
bala ekonomin. Det behövs klara spelregler på inter-
nationell nivå, för att skydda människovärdet, den
fysiska miljön och den kulturella mångfalden. I da-
gens värld är det svårt för ett litet land att klara av det
på egen hand. Genom EU blir möjligheten många
gånger större.
Jag såg Nelson Mandela gå och rösta i morse, på
TV. Det var det andra fria valet i Sydafrika. Det är
värt att gå och rösta den 13 juni. Jag tycker att du
skall utnyttja den möjligheten, som fortfarande för-
vägras miljoner människor på vår jord.
</anforandetext>
<intressent_id>0700424025906</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>196016</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09105/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
