<anforande>
<dok_hangar_id>2348779</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:104 Tisdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>1999-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräld-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AE0A779C-BC56-4DA0-9A4C-C399B83DED03</anforande_id>
<anforande_nummer>47</anforande_nummer>
<talare>CECILIA MAGNUSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Underhållsstödet skall bygga på helt
andra principer än besparingar. Själva infallsvinkeln
är fel. Underhållsstödet skall vara utifrån barnets
bästa. Denna inställning har vi faktiskt stöd för i
barnkonventionen. I artikel 18 står det att staterna
skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av
principen att båda föräldrarna har ett gemensamt
ansvar för barnens uppfostran och utveckling.
Vi lever inte upp till det i dag. Vi går emellan för-
äldrarna i deras ansvar att se till sina barn på bästa
möjliga sätt. Vi måste återkoppla detta. Vi får inte gå
emellan barnen och föräldrarna och ta över det ansva-
ret. Det är det som är den stora skillnaden.
Det är mycket möjligt att socialtjänsten får ta
hand om den här frågan. Vi har inte gett några anvis-
ningar kring detta i vår motion. Vi har sagt att staten
exempelvis kan ställa upp med ett lån för att över-
gångsvis klara ut detta. Men för dem som inte kan
fullgöra detta eller när föräldrarna inte finns skall
staten självklart fullgöra sitt ansvar att ta hand om
barnen.
</anforandetext>
<intressent_id>0522460069116</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195879</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09104/#anf47</protokoll_url_www>
</anforande>
