<anforande>
<dok_hangar_id>2348779</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:104 Tisdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>1999-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräld-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3BA88BBA-9370-4582-B4E0-32E6DAADF860</anforande_id>
<anforande_nummer>38</anforande_nummer>
<talare>BO KÖNBERG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! När det gäller den sista punkten tror
jag att vi är överens. Möjligheten måste finnas. Ty-
värr får man säkert hjälpa till i alltför många fall. Jag
försökte bara i denna korta replikväxling reda ut vad
som borde vara det normala och naturliga, dvs. att
den förälder som inte bor i hop med barnet betalar
direkt till sitt barn och inte via en offentlig myndig-
het.
Jag tänkte bara be om en precisering när det gäller
den andra frågan, om det gemensamma ansvaret. Jag
försökte väcka en frågeställning. Skall föräldrarna
efter skilsmässan ha exakt halva det ekonomiska
ansvaret var, enligt Vänsterpartiets uppfattning, eller
skall de fortfarande ha ett gemensamt ekonomiskt
ansvar? Det senare kan förstås innebära att den ene
föräldern tar en mycket större andel än den andre
beroende på de ekonomiska villkoren.
</anforandetext>
<intressent_id>0384833975200</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195870</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09104/#anf38</protokoll_url_www>
</anforande>
