2348779 GM09104 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:104 Tisdagen den 1 juni 1998/99 104 1999-06-01 00:00:00 Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräld- 02CA6C91-162B-4722-B5AE-B076C5F88336 34 Mona Berglund Nilsson (s) s Herr talman! En skilsmässa är smärtsam, i syn- nerhet för barn. Barnets tillvaro slås ofta i spillror och dess gränslösa kärlek och obrottsliga lojalitet till sina föräldrar sätts på hårda prov. Föräldrarna har ett oer- hört ansvar för att deras skilsmässa sätter så få spår av smärta och sorg hos barnen som möjligt. Barnet har rätt att gå känslomässigt skadeslös ur sina föräldrars skilsmässa. Barnet har också rätt till goda och nära kontakter med båda föräldrarna efter en separation. Detta förutsätter att föräldrarna tillför- säkras ekonomiska möjligheter att bygga upp en ny och trygg tillvaro för barnet. Det är alltså med tanke på barnet som vi bör se regeringens förslag till ändringar i underhållsstödet som vi i dag skall ta ställning till här i kammaren. Den 1 februari 1997 förändrades reglerna för un- derhåll och det nuvarande stödet ersatte bidragsför- skott, förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Den föreslagna reformeringen av underhållsstödet innebär dels att barns reella möjligheter till nära och goda kontakter med sina föräldrar förstärks, dels att systemets fördelningspolitiska profil avsevärt förbätt- ras. Regeringen markerar mycket tydligt i propositio- nen att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Det eftersträvans- värda är att föräldrarna löser försörjningen av sina barn på egen hand genom att den underhållsskyldige föräldern betalar direkt till barnet. Flertalet föräldrar gör detta, men alla kan inte av en rad olika skäl. För att minska risken för konflikter mellan föräldrarna om barnets försörjning finns underhållsstödet. Utan det skulle många barn i dag drabbas mycket hårt. För att förbättra underhållsstödets fördelningspo- litiska profil föreslår regeringen att grundavdraget höjs från 24 000 kr till 72 000 kr. Samtidigt höjs de procentsatser som avgör återbetalningsskyldighetens storlek. De hittillsvarande reglerna för underhållsstö- det gynnar föräldrar med högre inkomster, vilket inte är acceptabelt. Dessa två föreslagna förändringar, höjt grundav- drag och höjda procentsatser tillsammans med de ändringar av indrivningsreglerna som trädde i kraft för drygt en månad sedan, som innebär att skulden får ligga i fem månader hos försäkringskassan i stället för två innan den skickas till kronofogden för indrivning, kommer enligt min mening att avsevärt förbättra för de föräldrar som har de lägsta inkomsterna. Det är framför allt bland dessa föräldrar som de flesta skuldärenden som har hamnat på kronofogdens bord återfinns, vilket är mycket olyckligt. Deras möjlighe- ter att bygga goda och nära kontakter med sina barn har onekligen undergrävts på grund av dessa omstän- digheter. Herr talman! Ökad fördelningspolitisk träffsäker- het i underhållsstödet kostar. Den konstruktion till finansiering som innebär att de med medelhöga och höga inkomster betalar en högre andel av sin inkomst i underhåll är högst rimlig. En förälder som tjänar 6 250 kr i månaden betalar i dag 400 kr i månaden i underhåll för ett barn, medan en förälder med fem barn betalar fullt underhåll för sina barn först vid en månadsinkomst på 36 700 kr. Detta är inte rimligt! Det höjda grundavdraget och höjningen av pro- centsatserna innebär förvisso ökad risk för margina- leffekter, men detta är oundvikligt för ett stöd som är inkomstprövat. Jag tror emellertid att effekterna av denna marginaleffekt blir ganska blygsamma, med tanke på att det är förhållandevis få föräldrar som har inkomster på så pass lågt nivå. En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet har, i enlighet med vad som angavs i 1998 års vår- proposition, analyserat regler och ekonomiskt utfall av underhållsstödet. Arbetsgruppen har samtidigt analyserat de förslag som lämnats av Riksförsäk- ringsverket och de förslag som rör underhållsstöd som Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen lämnat i betänkandet Förmån efter inkomst. En sammanställ- ning av remissyttrandena över förslagen finns till- gänglig på Socialdepartementet. Arbetsgruppen har vidare haft i uppgift att pröva och analysera riksda- gens uttalande i samband med behandlingen av bud- getpropositionen för år 1998. Man gav regeringen till känna att regeringen i den kommande vårpropositio- nen borde återkomma till riksdagen med förslag till ändrade regler för inkomstprövning i systemet för underhållsstöd. Detta har nu skett. Det främsta syftet med rege- ringens förslag om att höja grundavdraget och justera procentsatserna är att det skall få en bättre fördel- ningspolitisk profil. De ändrade reglerna kommer också att leda till att försörjningsförmågan hos de som är betalningsskyldiga tas i anspråk i större om- fattning. Reglerna blir även i fortsättningen enkla och tydliga så att föräldrarna själva i en given situation kan överblicka sina ekonomiska förpliktelser. Herr talman! När det gäller handläggningen av ansökan om underhållsstöd, beslut om återbetalnings- skyldighet och ansökan om anstånd vet jag att inom Kristianstadskassan, dit lokalkontoret i Båstad hör, har man försökt att etablera ett nytt arbetssätt för att bättre och mer professionellt kunna arbeta med det nya underhållsstödet. Ett centralt inslag är att se till att få träffa föräldrarna, helst båda samtidigt men annars var och en för sig. Vid dessa personliga besök är det också lättare att motivera föräldrarna att så långt det är möjligt själva ta ekonomiskt ansvar för sina barn och även överblicka sin ekonomiska situa- tion. Det vore önskvärt om detta kunde förekoma på fler lokalkontor. Med tanke på att underhållsstödet är ett komplicerat ärendeanslag avser regeringen i vår- propositionen att tillsätta en särskild utredare för att utreda utgiftsutvecklingen inom underhållsstödet och lämna förslag till utgiftsbegränsande åtgärder. Utred- ningen bör också se över detta utifrån ett samlat fa- miljepolitiskt perspektiv. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem- ställan och avslag på reservationerna. 0372922430808 N 2010-01-01 00:00:00 195866 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09104/#anf34