2348779 GM09104 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:104 Tisdagen den 1 juni 1998/99 104 1999-06-01 00:00:00 Beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräld- 4B1EC709-1027-4B0D-ACCC-DBAFC5F8E6A3 33 BO KÖNBERG (fp) fp Herr talman! Vi behandlar nu ett mycket angelä- get men också mycket svårt och komplicerat område. Det är svårt och komplicerat att fastställa reglerna för hur de ekonomiska förhållandena i relation till barn skall utformas efter det att föräldrarna har bestämt sig för att gå skilda vägar. Att det är svårt beror bl.a. på att det finns många målkonflikter när man skall ut- forma sådana system, men inte minst förstås på att de enskildas förhållanden är så oerhört olika. Det nu gällande systemet tillkom i mitten på 90- talet efter det att flera andra förslag hade utretts, pre- senterats, remitterats och sedan lagts åt sidan. Det var nog t.o.m. så att det, medan det här förslaget lades fram, fanns ett utredningsförslag som var på väg ut på remiss, men av olika skäl ville den socialdemokratis- ka departementsledningen inte avvakta det. När systemet tillkom och frågan behandlades i so- cialförsäkringsutskottet var vi några som uttryckte tvivel om de utlovade besparingar för det allmänna som det nya systemet skulle innebära. Det var t.o.m. så att frågan togs upp vid ett slags hearing inom ut- skottet för att försöka reda ut de ekonomiska beräk- ningarna, men förslagsställarna vidhöll att de här stora besparingarna skulle kunna uppnås. Vi i Folkpartiet hade många kritiska synpunkter på själva principerna i systemet. Jag skall återkomma till det. Vad gäller ekonomin vet vi nu allihop resultatet. Det visade sig att de utlovade besparingarna långt ifrån har uppfyllts. Det har blivit ett helt annat, och för det allmänna sämre, utfall. Samtidigt har många underhållsskyldiga föräldrar svårt att klara av sitt ekonomiska ansvar. Ett av skälen till att många har drabbats av det se- nare har säkert varit att departementet den gången avvek från utredningen vad gällde det belopp som man skulle kunna ha innan man bedömdes som skyl- dig att betala. Departementet sänkte det beloppet från 48 000 kr till 24 000 kr. Jag tror att Fanny Rizell omnämnde detta för en stund sedan. Det är klart att det inte har underlättat. Herr talman! Vi tycker att det konkreta förslag som regeringen har lagt på riksdagens bord går åt rätt håll. Man ser till att några av dem som har haft abso- lut svårast, för att inte säga omöjligt, att fullgöra sina ekonomiska skyldigheter får en annan situation på den punkten. För dem som har det lite bättre skärper man reglerna en aning. Vi är för vår del beredda att i sak bifalla de förändringar som nu föreslås. Det är ett steg åt rätt håll. Men vår grundläggande syn på hur ett system borde utformas redovisade vi redan när det nuvarande systemet tillkom. Det har vi upprepat i en motion till årets riksdag. Där slår vi fast att det ekonomiska an- svaret för barnen är föräldrarnas gemensamma, såväl under äktenskapet eller samboförhållandet som efter en eventuell skilsmässa. Det som inträder efter en eventuell separation är, enligt vår mening, inte att föräldrarna plötsligt får ett halvt ansvar var för barnen och att det allmänna skall fylla ut den del av en eventuell halva som inte räcker. Enligt vår mening har föräldrarna fortfarande fullt gemensamt ansvar för barnen. Vad gäller synen på vad som skall vara utfyllnad, vad som skall vara återbetalning och vem som skall stå för vad, faller det ut av vårt grundläggande reso- nemang att vi anser att det är föräldrarna som, i den mån de klarar av det, skall stå för det ekonomiska ansvaret. Först när det inte sker skall samhället vara berett att fylla ut. Med ett sådant synsätt blir det ock- så naturligt att den förälder som inte bor ihop med barnet i görligaste mån betalar direkt till den förälder som har ansvaret för det gemensamma barnet. Det synsättet förenar vi med en övertygelse om att det behövs ett speciellt system för dessa förhållanden. Om man inte har det kommer man säkert att hamna i en situation där många föräldrar, framför allt boföräl- dern, kommer att behöva socialbidrag. Det är inte en utveckling som vi välkomnar. Vi slår fast att det be- hövs ett system för hur man skall hjälpa till i de fall föräldrarna inte klarar av det ekonomiska ansvaret efter en skilsmässa. I det betänkande som jag nämnde, som var på väg eller kanske t.o.m. under remiss när regeringen valde att ta fram det nuvarande systemet, ingick ett antal idéer som vi tyckte väl sammanföll med våra egna idéer. Vi har pekat på dem i vår motion. Där har me- toderna konstiga och krångliga namn som t.ex. net- tokvotdelningsmetod, men det är ett mer byråkratiskt sätt att uttrycka den tankegång jag nyss var inne på, nämligen att föräldrarna har ett gemensamt ansvar efter en eventuell skilsmässa. Herr talman! Vi tror att ett sådant system skulle tydliggöra ansvaret på ett bättre sätt och att det också skulle innebära minskade kostnader för det allmänna jämfört med det nu gällande systemet. Den uppfatt- ningen har vi framfört i reservation nr 4, som jag yrkar bifall till. 0384833975200 N 2010-01-01 00:00:00 195865 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09104/#anf33