2348779 GM09104 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:104 Tisdagen den 1 juni 1998/99 104 1999-06-01 00:00:00 Vissa utrikeshandelspolitiska frågor 8E229C83-2D2C-4886-BF6D-DB39806905D8 104 Statsrådet Leif Pagrotsky (s) s Fru talman! De senaste åren har de globala han- delspolitiska frågorna tagit steget ut från 50 år av anonymitet. Globaliseringen har fört med sig en ökad medvetenhet om förhållandena i andra delar av värl- den och om vikten av tydliga och rättvisa spelregler för den ökade handeln mellan länder. Världshandelsorganisationen, WTO, är väl inte precis ett namn i var mans mun. Det vore att överdri- va. Men alltfler känner till att det är i WTO en viktig förutsättning för vårt välstånd förhandlas fram. Den ekonomiska utvecklingen i världen drivs framåt av de handelsavtal som träffas i WTO. Därför fäster regeringen stor vikt vid de nya han- delsförhandlingar som väntas starta i WTO efter årsskiftet. Det är också mot denna bakgrund som regeringen har överlämnat skrivelsen Öppen handel - rättvisa spelregler till riksdagen. Vi vill stimulera till en livlig debatt kring arbetet i WTO med att riva handelshinder. Samtidigt är det med glädje som jag noterar den stora grad av enighet om råder i Sverige kring han- delspolitiken. Den samsyn kring vikten av fri handel med omvärlden och kring värdet av rättvisa spelregler som vi har i denna riksdag är unik. Det är en styrka för Sverige. Fri handel är inget självändamål, utan ett medel för att skapa jobb och goda levnadsvillkor för männi- skor världen över. WTO har som huvuduppgift att skapa regler och sluta överenskommelser som gör fri handel möjlig. Därmed är svensk medverkan i WTO en självklarhet. Handel - både export och import - bidrar till till- växt och sysselsättning i Sverige. Marknaden funge- rar bättre genom att konkurrensen ökar och priserna pressas. Under 1990-talet har vi sett stora framsteg då överenskommelser träffats om att sänka tullnivåer och öppna tidigare stängda marknader för konkur- rens. Det här är framsteg som svenska företag kan dra nytta av. Därför är det viktigt att arbetet i WTO med att riva handelshinder fortsätter. Det finns fortfarande alltför många handelssnedvridande förhållanden i världen. Dem måste vi angripa. Vi har för lite frihan- del i dag - inte för mycket. Alltfler länder vill vara med och träffa överens- kommelser i WTO. De ger den trygghet man behöver för att locka till sig köpare och säljare och därmed få fart på den ekonomiska utvecklingen. Samarbetet bygger på den ömsesidiga nytta som gemensamma regler ger. Estland har nyligen godkänts och är på väg att bli WTO:s 135:e medlemsland. När Kina, Ryssland och andra länder som står i kö blir medlemmar - för- hoppningsvis sker det i en inte alltför avlägsen fram- tid - kan vi för första gången någonsin verkligen tala om en riktig världshandelsorganisation i stället för en visshandelsorganisation. Detta har givetvis också betydelse för demokratin och säkerheten i världen. Det är svårt att bedriva öppen handel i ett slutet samhälle. Samtidigt är det viktigt att handelssystemet också bidrar till en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Handel bedrivs inte åtskild från resten av samhället. De värderingar som styr vårt handlande i andra sam- manhang måste också kunna lämna avtryck i handels- systemet. Handelsreglerna skapas inte i ett vakuum. Den stora utmaningen inför en ny s.k. handelsrun- da är att se till att alla som deltar får goda resultat med sig hem. Hur omfattande förhandlingarna kom- mer att bli är ännu inte bestämt. Det kommer att be- slutas vid WTO:s tredje ministermöte som skall hål- las i Seattle i månadsskiftet november-december. Från svensk sida vill vi ha en så bred förhandling som möjligt, och detta är också EU:s officiella in- ställning. Alla deltagare måste kunna garanteras att deras hjärtefrågor blir föremål för behandling. Det finns redan beslut på att WTO skall inleda förhandlingar om handeln med jordbruksprodukter och handeln med tjänster år 2000. Till detta vill vi från svensk sida lägga tullar på industrivaror. In- dustritullar är ett 1800-talsinstrument som jag anser att vi nu borde kunna börja avveckla helt och hållet. Härutöver vill vi rasera så många icke-tariffära handelshinder som möjligt i de kommande förhand- lingarna. Tillämpningen av skyddsåtgärder, t.ex. anti- dumpning, är något som jag anser måste förändras. EU och USA har traditionellt använt sig av detta för att skydda ineffektiv inhemsk industri. Priset betalas av konsumenterna som går miste om import till låga priser. Det är ingen hållbar strategi i längden. Ett annat allvarligt icke-tariffärt handelshinder är korruption. Jag tror att WTO:s regelverk konstruktivt kan bidra i kampen mot mutor och korruption i inter- nationell handel. Jag föreslog därför i förra vecka i OECD att man skall börja analysera hur detta kan gå till inom ramen för den organisationens arbete. Fru talman! En bred förhandling är också en för- utsättning för att vi skall kunna räkna med att få ge- hör för vår syn att ekonomisk, ekologisk och social utveckling bör gå hand i hand. Visst bidrar ekonomisk utveckling i sig själv på sikt till att länder kan uppfylla andra politiska mål, men vi strävar efter att den kommande förhandlings- rundan dessutom utformas så att resultaten främjar nationella och internationella mål på miljöområdet nu. Vi vill bl.a. diskutera hur WTO:s regler förhåller sig till bestämmelser i miljökonventioner och till den s.k. försiktighetsprincipen. Vi verkar också för att WTO skall ta sin del av ansvaret för de grundläggande mänskliga rättigheter- na i arbetslivet, t.ex. genom att samarbeta med FN:s arbetslivsorganisation ILO och genom att skapa ett forum där frågor om arbetsvillkor kan diskuteras och studeras. Jag kan inte lova snabba och långtgående resultat på dessa områden. Många u-länder känner misstro mot i-ländernas motiv och vädrar nyprotektionism när frågor om miljö och arbetsvillkor tas upp. Men jag tror att Sverige med vår konsekventa fri- handelslinje som referens kan spela en viktig roll som brobyggare i dessa frågor. Vi missbrukar inte frihan- delsbegreppet för att nå egen vinning samtidigt som vi förvägrar andra frihandelns fördelar. Därför har vi vunnit respekt i vitt skilda länder, inte minst bland u- länderna. Fru talman! U-ländernas integration i handelssys- temet utgör den kanske viktigaste frågan för WTO. U-länderna är både fler och mer aktiva i WTO än tidigare. Den kommande rundan bör bli en utveck- lingsrunda. Detta innebär att de rika länderna måste öppna si- na marknader för handeln med sådana produkter där u-länder - och särskilt de minst utvecklade länderna - har exportmöjligheter. Viktigast är framsteg på jordbruksområdet och beträffande tyg och kläder, dvs. de områden där många i-länder än så länge haft svårast att överge sin protektionistiska linje. Detta är inte längre accepta- belt. Vi måste vara konsekventa. Det är t.ex. inte rimligt att bönder i södra Afrika döms till fattigdom på grund av att vi skyddar vårt jordbruk i Europa. Jag jobbar för att EU skall vara berett att gå längre på jordbruksområdet när vi möter omvärlden i en ny handelsrunda än vad vi klarade av i den interna jord- bruksuppgörelsen i Agenda 2000. Det vore intressant att få veta om jag har stöd av Kristdemokraterna och Centern i detta arbete. Dessa partier beskriver vältaligt sitt engagemang för u- länderna i den reservation som de fogat till utskottets betänkande. Samtidigt tycks det som att de är emot min linje, att vi skall bli mer öppna för import av många u-länders viktigaste exportvara, livsmedel. Jag får inte detta att gå ihop. Kanske kan jag få större klarhet senare under debattens gång. U-ländernas marginalisering handlar också om att de i många fall har svårt att locka till sig utländska investeringar. Avsaknaden av internationellt överens- komna investeringsregler leder till osäkerhet, och Sverige uppvaktas regelbundet av u-länder som vill skriva bilaterala investeringsavtal med oss. Under förhandlingarna om ett multilateralt inves- teringsavtal i OECD togs av naturliga skäl denna problematik inte upp tillräckligt aktivt. U-länderna satt ju inte med vid förhandlingsbordet. Men den förhandlingen har nu upphört. I stället vore det bra om vi kunde få en nystart i WTO, där majoriteten av medlemmarna är u-länder för en investeringsför- handling med annat fokus än den i OECD. Ett starkt WTO, där u-länder själva är med och formulerar regelsystemet är en viktig förutsättning för systemets framtid och för u-ländernas integration i handelssystemet. Från svensk sida bidrar vi både genom våra positioner i sak och genom stöd till u- ländernas kompetensuppbyggnad på detta viktiga område. Vi är även med och finansierar ett centrum i Genève som skall bistå u-länder vid tvister i WTO. Fru talman! Jag inledde med att konstatera det ökade intresset för handelsfrågor hos allmänheten. Förhoppningsvis beror detta inte enbart på den se- naste tidens hot om strafftullar på grund av tvister rörande bananer och hormonbehandlat kött. I det långsiktiga arbetet med att förbereda de kommande förhandlingarna i WTO driver vi från svensk sida på för ökad öppenhet i såväl WTO som EU. Men dessutom vill jag stimulera till en livlig svensk debatt om de viktiga framtidsfrågor som vi har att hantera, inte minst här i riksdagen. Ett led i denna strävan är den skrivelse som vi behandlar här i dag. Som jag också berörde inledningsvis är den suc- cessiva nedmonteringen av handelshinder en central drivkraft för tillväxt och nya jobb, särskilt för ett litet omvärldsorienterat land som Sverige. Vi behöver handeln för vårt välstånd. Om detta råder det ingen tvekan. Men det är viktigt att vi för en diskussion i sam- hället om de omställningar som kan bli nödvändiga när handelsströmmarna förändras. Vi måste vara öppna kring det förhållandet att det självklart finns förlorare i utvecklingens spår. Kan vi tala om detta, kan vi också skapa en politik för att hantera de svå- righeter och utmaningar som vi möter. Regeringen har beslutat om en formell bered- ningsordning för de kommande förhandlingarna. Inom ramen för denna kommer vi att föra en fortlö- pande dialog med fackföreningsrörelsen, näringslivet och andra intresserade frivilligorganisationer - detta för att försäkra oss om en trovärdig och öppen pro- cess och om en politik som håller hög kvalitet. Fru talman! Jag uppfattar att det i riksdagen finns en bred samsyn om vikten av frihandel och multilate- rala regler. Jag vill bygga vidare på denna samsyn och avser att hålla riksdagen fortsatt informerad om utvecklingen i WTO och EU i dessa frågor. 0888126424314 N 2010-01-01 00:00:00 195936 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09104/#anf104