2348778 GM09103 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:103 Måndagen den 31 maj 1998/99 103 1999-05-31 00:00:00 Svar på interpellation 1998/99:336 om skogsindustrin interpellationsdebatt 1CFABB78-C1E7-4B2A-8DFC-A0A16069DE7C 120 GÖTE JONSSON (m) m Herr talman! Sverige behöver skogen och skogsindustrin. Det tror jag att vi är helt överens om. Tyvärr måste man konstatera att medvetenheten om värdet på den svenska skogen när det gäller hela den svenska nationen är dålig. Ofta framställs skogen och skogspolitiken i de- batten som ett miljöproblem. Vi måste faktiskt nyktra till när det gäller synen på skogen som en resurs. Jag tror att näringsministern och jag har samma uppfatt- ning om detta, även om vi har lite olika syn på hur det skall gå till. Skogsnäringen är vår största aktör på världsmark- naden. Inemot 85 % av produktionen i Sverige går på export. Intäkterna motsvarar 93 miljarder kronor, och nettoöverskottet var 76 miljarder kronor 1998. Det här är inga små pengar. Det motsvarar kostnaden för försvar, barnbidrag, föräldraförsäkring och EU-avgift. Skogen är en ekonomisk motor i samhället. I skogsindustriklustret, om man uttrycker det så, finns 26 % av alla industrianställda. Skogen är en viktigt faktor också när det gäller sysselsättningen. Skogen är också en utomordentligt viktig faktor när vi ser på framtiden, framtidsutveckling och tek- nik. Det är lika mycket datateknik i en modern pap- persmaskin som det är i en jumbojet. Det visar att det här är en näring som kräver resurser. Samtidigt vet vi, om vi ser hur läget är, att skogsnäringen kämpar i en hård internationell konkurrens. Lönsamheten är dålig, och olika länder hanterar skogsfrågan på olika sätt. Detta gäller inte minst inom EU. I det här avseendet vill jag fråga näringsministern om han vill utveckla lite grann hur han ser på skogsfrågorna inom EU. Vi har sagt att vi inte vill ha någon gemensam skogspo- litik, men vissa länder börjar nu satsa kraftigt natio- nellt med EU-pengar. Hur skall vi möta den situatio- nen? Jag menar att vi i detta läge måste gå in på flera områden. Vi måste förbättra företagsklimatet gene- rellt; det gäller i och för sig för alla företag. När det gäller skatterna oroar sig skogsnäringen för skatte- växlingsproblemet. Hur ser näringsministern på det- ta? Från skogsnäringens sida säger man att man drab- bas om man råkar ut för en långtgående skatteväx- ling. En annan fråga gäller dieselskatten. Varför skall man betala högre dieselskatt när man tar fram råvaran trä i skogen än man behöver göra när man tar fram råvaran malm i gruvan? Energipolitiken är en annan viktig fråga. Det här motsvarar 18 % av nettokostna- derna för skogen. Elbehovet ökar. Hotet om kärn- kraftsavvecklingen skapar osäkerhet i vår viktigaste näring. När det gäller skogstransporterna vill jag säga att skogsindustrin är landets största fraktare på våra vägar. Man räknar med att det faktum att man inte får fram sina produkter i tid motsvarar omkring 75 miljarder kronor per år, tror jag att det var. Näringsministern tog upp miljöpolitiken. Den frå- gan är viktig. Jag menar nämligen att vi redan nu ser vilka negativa effekter miljöbalken har på skogsnä- ringen. Jag återkommer till det. Forskning och ut- veckling måste bli bättre. Skogens folk och företräda- re och det politiska samhället måste vara bättre på att gå i takt. Jag vill återkomma också till det eftersom vi, om vi inte är beredda att gå in mera aktivt när det gäller slutförädling, tappar konkurrensmöjligheter i framtiden. 0664751846104 N 2010-01-01 00:00:00 195727 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09103/#anf120