<anforande>
<dok_hangar_id>2348777</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:102 Fredagen den 28 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Försäkringsmedicinska utredningar </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C6636BAA-03A6-4795-BFE4-ED93C723D332</anforande_id>
<anforande_nummer>133</anforande_nummer>
<talare>BARBRO WESTERHOLM (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Nu debatterar vi försäkringsmedi-
cinska utredningar. I morse debatterade vi kasinon.
Det finns ett inslag som jag ser som gemensamt för
dessa debatter. Det är den takt med vilken regeringen
genomför förslag.
Vi i Folkpartiet har varit kritiska mot de s.k. lång-
bänkarna eller långrötterna. Men det innebär inte att
vi för den skull tycker att det är bra att man lägger
fram för dåligt genomarbetade propositioner i denna
riksdag. I morse kritiserade jag att man hade haft så
bråttom med kasinopropositionen, och nu vill jag
säga att jag tycker att man har haft för bråttom också
med denna. Det gäller frågan om huvudmannaskap -
det som tas upp i reservation 3, fogad till betänkan-
det.
Förändring vad gäller huvudmannaskap och orga-
nisationsförändringar för kostnadskonsekvenser med
sig. De för mänskliga konsekvenser med sig för dem
som arbetar i en organisation. Tyvärr har vi inte några
vidare data över vad sådana förändringar kostar i
pengar och vad de skulle ha kunnat kosta om det hade
funnits ordentliga konsekvensbeskrivningar med i
bilden. Det har vi alltså inte när det gäller den hu-
vudmannaskapsförändring som regeringen föreslår.
Då skulle det ha varit mycket bättre att vänta och gå
igenom det lite ordentligare. En del av konsekvenser-
na framgår av den brevskörd som jag tror att alla vi
som sitter i detta utskott har fått.
Så går jag till reservation 4, som är den av reser-
vationerna som jag yrkar bifall till för Folkpartiets
del. Vi står naturligtvis bakom de andra reservatio-
nerna som vi har vårt namn med på. Den handlar om
forskningen. Det är oerhört viktigt att man använder
det material som finns vid sjukhusen - resultatet av
utredningarna - för att se hur man kan förebygga och
bättre behandla och rehabilitera de människor som
det handlar om. Det skall man göra med självkritik.
Man skall se vad som var bra och vad man kan göra
bättre.
Regeringen lever i tron att man kan finansiera
detta med rådsanslag och att man kan söka pengar här
och där. Men erfarenheten visar att det blir väldigt lite
gjort då. För några år sedan togs beslut i denna kam-
mare om ett läkemedelsepidemiologiskt nätverk som i
dag, som jag ser det, fungerar väldigt väl. Det skulle
inte göra det om man inte hade en basresurs. Det är
en stiftelse, och stiftelsekapitalet betalar navet eller
centrumet i detta nätverk. Projekt som man driver
bekostas via t.ex. forskningsrådspengar och lands-
tingspengar. Jag tycker att man skulle ha gjort lika-
dant här. Här fanns faktiskt pengar. Man kunde ha
använt folkpensioneringsfonden i det sammanhanget.
Sedan kommer vi till reservationen 5 - Samver-
kan i rehabiliteringsarbetet. Detta har vi diskuterat
många gånger i denna kammare. Det gäller FINSAM
och problemet att vi har olika skattepåsar ur vilka vi
skall ta pengar för att hjälpa en och samma individ.
Individen som har betalat sin skatt kan inte förstå
eller acceptera att det skall vara så krångligt och att
pengarna inte används på ett effektivt sätt genom att
de har landat i tre olika pengapåsar. Det som tas upp i
reservationen har vi som sagt var debatterat många
gånger.
Sedan går jag till rehabilitering ur ett gender-
perspektiv - reservation 6. Man skall alltid ha jäm-
ställdhetsglasögonen eller gender-glasögonen, som
man också kan kalla det, på sig vad man än gör. Jag
vill fråga Göte Wahlström om regeringen avser att i
budgetpropositionen i höst lämna en aktuell redovis-
ning av hur det ser ut när det gäller mäns och kvin-
nors rehabilitering och hur man satsar på de båda
könen och olika åldersgrupper.
Jag tycker att det är viktigt att vi får följa detta
kontinuerligt och se om det blir några förbättringar.
Det kan kanske också leda till att lite föråldrade upp-
fattningar om hur det ser ut kan avfärdas eller läggas
till handlingarna.
Jag ser att det har hänt en hel del på läkemedels-
området sedan Wigzells utredning kom. Det är inte
bra än, men nu krävs det dokumentation på båda
könen och för den delen också alla åldersgrupper för
läkemedel som skall registreras i detta land.
Sedan går jag till sjuklönen. Det system som här
förordas av majoriteten är ett av flera hinder för ny-
anställningar och att små företag vågar ha anställda.
Här borde man ha gått på AGRA-utredningens för-
slag, som jag tycker är väldigt förnuftigt.
Därmed, herr talman, har jag kommenterat de re-
servationer där Folkpartiet står med bland underteck-
narna.
</anforandetext>
<intressent_id>0363228965800</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195588</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09102/#anf133</protokoll_url_www>
</anforande>
