<anforande>
<dok_hangar_id>2348776</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:101 Torsdagen den 27 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>27ADD26E-E282-47AA-8CDD-3E1279B1D536</anforande_id>
<anforande_nummer>31</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA VIKLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag förstår att det finns många svåra
frågor och att det är en svår situation som har upp-
stått. Men jag förstår också att väldigt många av de
människor som i dag finns på Balkan, som befinner
sig i en svår situation och som har blivit utsatta för
Milosevics aktiviteter, om jag får säga så, känner en
glädje och förtröstan i dag. De ser med stort hopp mot
framtiden. Jag tror alltså att det här har en väldigt stor
symbolisk verkan för de människor som i dag lider.
Håller utrikesministern med mig om det? Och hur är
regeringens ställningstagande här? Ser regeringen
hoppfullt på situationen just när det gäller den här
handlingen eller är det bara problem?
</anforandetext>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195237</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09101/#anf31</protokoll_url_www>
</anforande>
