2348776 GM09101 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:101 Torsdagen den 27 maj 1998/99 101 1999-05-27 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 0E5A63C0-3A48-4C2B-8144-7073FC62D68B 15 ÅSA TORSTENSSON (c) c Fru talman! All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Och riksdagen har till uppgift att granska rikets styrelse och förvaltning. En av riksdagens viktigaste uppgifter är dess kontrollerande makt, och främst är dess granskning av statsråd och hur regeringsärenden handläggs. Som ny ledamot i konstitutionsutskottet kan jag naturligtvis inte hänvisa till tidigare gedigna erfaren- heter av granskningen av regeringen och dess stats- råd, men jag vill ändå nämna att jag uppskattar myck- et den öppna debatt som har skett inom utskottets ramar vad avser just de granskningsärenden som konstitutionsutskottet har haft att granska under vå- ren. Jag anser att utskottets inre arbete är avgörande för granskningsresultatets tyngd och den fortsatta debatten. Jag vill särskilt poängtera den diskussion som förts i konstitutionsutskottet om vikten av att skilja på konstitutionell och politisk granskning - en viktig definitionsfråga värd att upprepas, eftersom skiljelin- jen inte alltid är självklar även om den så skall vara. Dessutom återfinns det ibland i den offentliga debat- ten och i medierna en sammanblandning av dessa vitt skilda granskningsuppgifter, vilket kan få grunderna för bedömningen att framstå som oklara och svårför- ståeliga för allmänheten. Därför anser jag det mycket värdefullt att vårens granskning, som också sagts tidigare, resulterar i att konstitutionsutskottet självt skall granska sitt eget arbete just i syfte att utveckla den konstitutionella granskningen. Ett sådant arbetssätt borde också re- sultera i en tydligare markering av de frågor som är av konstitutionell karaktär och ej av politisk karaktär. Vad jag anser är viktigt i granskningen av statsrå- den är just att vi är granskande och inte är en domstol. Den granskning som konstitutionsutskottet är satt att ansvara för är en av flera granskningar som sker i ett öppet och demokratiskt samhälle som har till syfte att granska om maktens företrädare sköter sig. Därför är både rätten att anmäla statsråd till granskning och den därefter öppna utfrågningen mycket viktig för att bevara och utveckla demokratin. En bra genomförd granskning bidrar till att före- bygga och förhindra missbruk av makt. Dessutom har en bra genomförd granskning en uppgift innebärande utveckling av demokratin där demokratins arbetsfor- mer ständigt förtydligas och kan förbättras. En öppen och effektiv granskning av makten och dess utövare är en av de viktigaste grundbultarna i en levande demokrati. För att det skall kunna vara en effektiv granskning av makthavarna och deras äm- betsutövning krävs det dock en mångfald av granska- re. Jag vill påstå att även våra medier och mångfalden av medier är mycket viktiga. Den i svenska folket så djupt rotade och väl förankrade offentlighetsprincipen i kombination med självständiga och modiga grävan- de journalister stärker och utvecklar demokratin och förhindrar fiffel och båg. Det är en nog så viktig fak- tor att lyfta till debatt, med anledning av den valrörel- se som vi nu befinner oss i och den avsaknad av öp- penhet i EU:s institutioner som vi från svenskt håll efterlyst och ställt krav på. Fru talman! I många ärenden är utskottet enigt i sin bedömning och i sina iakttagelser. Tyvärr finns det några ärenden där utskottet inte har getts möjlig- het att granska, på grund av att de inblandade har ställt sig utanför och inte stått till förfogande för ut- skottet. Det gäller anmälningsärendet som rör försälj- ningen av Svenska Dagbladet till Marieberg. Det är allvarligt att sådant sker, och det är naturligtvis en situation som vi också bör beakta framgent. Vad gäller de enskilda granskningsärendena har Centerpartiet gjort den bedömningen att det finns ett ärende som är mycket viktigt, nämligen statens talan i målet enligt Europakonventionen mellan Torgny Gustafsson och svenska staten. Det ärendet är så allvarligt att det borde ha resulterat i kritik riktat mot den socialdemokratiska regeringen. Torgny Gustafs- son-ärendet är ett av flera ärenden där två olika rege- ringar har varit inblandade. Därför blir det i sak in- tressant att granska också av den anledning som jag tidigare anförde om en konstitutionell granskning kontra politisk granskning. Jag kommer att ytterligare anföra ställningstagan- det under ärendet som berör regeringens agerande vid Europadomstolens prövning av målet mellan Torgny Gustafsson och svenska staten. Eftersom det är ett ärende som också i sin pro- blematik visar på ideologiska skiljelinjer vad avser själva ursprungsfrågan, är det viktigt att denna typ av granskningsärende får ta sin tid. Jag upplever att konstitutionsutskottets handläggning av frågan och utfrågningen har hanterats på det sättet. Vi har för- djupat oss både i uppföljningen av frågesvar och i den tillgängliga information som har getts. Ett ärende som detta, som i sin struktur är svårtill- gängligt, har också tagit en stor del av granskningen. Vi kanske framgent också skall göra en utvärdering av hur denna form av ärenden hanteras. Tyvärr kunde KU inte enas kring kritiken mot regeringen för att den inte eftersträvat fullständig och korrekt information till Europadomstolen. Detta har fått som resultat att Centerpartiet har reserverat sig till förmån för att kritik skall riktas mot den socialdemokratiska rege- ringen. Ett annat ärende som jag vill peka på där jag inte återkommer är regeringens beslut om sekretess be- träffande en skrivelse från Europeiska kommissionen. Det är ett enigt utskott som pekar på vikten av stor öppenhet vad gäller allmänna handlingar och att detta självklart även gäller handlingar från Europeiska unionen. Utskottet har inte gjort någon överprövning av regeringens beslut om sekretessläggning av ären- det, och därför finns heller ingen anledning att rikta kritik mot handläggningen. Däremot lyfter jag ären- det, eftersom det är ett ärende som för Sverige är av viktig demokratisk karaktär, i enlighet med vad jag inledde med att säga. Just för att kunna utveckla de- mokratin och stärka öppenheten i samhället, som numera också inkluderar EU, måste formerna för den svenska lagstiftningen vad avser sekretess och of- fentlighet mycket noga följas. Fru talman! Jag yrkar på godkännande av anmälan i reservation nr 1, och i övrigt ställer jag mig bakom konstitutionsutskottets granskningsrapport. 0183788551910 N 2010-01-01 00:00:00 195221 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09101/#anf15