2348776 GM09101 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:101 Torsdagen den 27 maj 1998/99 101 1999-05-27 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 2CC2387F-5E8A-4B95-8252-53FBC9F9B9CC 12 INGVAR SVENSSON (kd) kd Fru talman! Kenneth Kvist är en klok man - ibland. Speciellt klok var han när han nyss uttalade uppskattande ord om KU-kansliets personal. Jag instämmer i dessa uppskattande ord. Det är ett under- statement att påstå att kansliets kompetens är av grundläggande betydelse för utskottets arbete. Fru talman! Konstitutionsutskottets vårgranskning av regeringen just denna vår kanske inte skall ses som enormt unik. Det finns förstås principiellt och kon- stitutionellt intressanta områden, t.ex. fallet Torgny Gustafsson - som har debatterats tidigare. Men man kan konstatera att några väldigt dramatiska och spektakulära händelser inte har fokuserats i konstitu- tionsutskottets granskning. Man kan skämtsamt påstå att detta möjligen kan bero på passivitet från rege- ringens sida - gör regeringen inget, gör regeringen inte heller så många fel. Möjligen är det också tecken på försiktighet från regeringens sida. Men utgångs- punkten bör förstås alltid vara att regeringen bör följa författningen och de lagar som reglerar regeringens verksamhet. Fru talman! Konstitutionsutskottet utgör en makt- faktor i den meningen att utskottet kan uppfattas som en påminnelse om regeringens och statsrådens ofull- komlighet. KU:s fortlöpande granskning av regering- en är ett viktigt inslag i demokratins maktdelning. Granskningen är en del av ett signalsystem som ger signaler om det konstitutionellt och legalt godtagbara i regeringens maktutövning. Betänkande KU25, som vi nu debatterar, anmäls till kammaren och medför ju efter detta inga vidare åtgärder. Det är dock ett viktigt dokument i den demokratiska processen och opini- onsbildningen. Fru talman! Konstitutionsutskottet är nog mer än andra utskott ett konsensusutskott. När vi bedömer regeringens verksamhet försöker vi enas kring verk- lighetsbeskrivningen och försöker i samstämmighet tolka författningen och övriga lagar. Debatter av den typen brukar förstås inriktas mot skillnaderna i syn- sätt mellan de olika partierna, men en vanlig bild är att utskottet i många frågor uppnår en betydande samsyn. Det är viktigt att det är så. Fru talman! Jag skall här beröra några områden där utskottet är enigt men där det finns intressanta faktorer och synpunkter med i bilden - inte minst för regeringens framtida agerande. Anskaffandet av Leopardstridsvagnarna är ju i vissa avseenden ett intressant område för analys i betänkandet. Vi är eniga i vår bedömning av det hela. Det finns ingen generellt föreskriven skyldighet för regeringen att informera riksdagen i frågor om verk- ställighet av riksdagens beslut. Vi konstaterar att även om det inte fanns någon formell informationsskyldig- het, hade regeringen haft ett antal möjligheter att ändå göra detta. Vi anser att i framtiden bör riksdagen informeras om större ärenden där upphandling sker på annat sätt än vad som är brukligt. Fru talman! De aktuella stridsvagnarna köps inte utan snarare hyrs eller leasas, eller hur man nu skall uttrycka det, i varje fall har man nyttjanderätt av dem med möjlighet att senare friköpa dem. Anskaffandet av Leopardstridsvagnarna var och är alltså verkligen en intressant konstruktion. Det är en så intressant konstruktion att Försvarsdepartementet kommer med en lysande konstitutionell nyordning när man skall förklara affären. Man säger helt sonika att nyttjande- rätt till sin innebörd kan likställas med en äganderätt. Märkligt nog instämmer de båda f.d. försvarsmi- nistrarna i detta påstående vid KU:s utfrågningar. Mest intressant är möjligen att moderaten Anders Björck har denna syn på äganderättsprincipen. Fru talman! Nu avlämnar ju inte staten någon ba- lansräkning för statens ekonomi, men helt klart skulle en sådan gjort åtskillnad mellan nyttjanderätt och äganderätt. De kan självfallet inte likställas. Fru talman! Inom parentes kan man ju dessutom säga att om nyttjanderätt och äganderätt skall likstäl- las, vore det en revolutionerande nyhet för Sveriges samiska befolkning. Fru talman! Ett annat principiellt intressant områ- de hittar vi i anmälan mot Margot Wallström angåen- de dispens för folktandvården i Värmland. Det har även tidigare nämnts i debatten. Även här har vi ett enigt utskott bakom skrivningarna. Huvudregeln är att regeringen inte kan medge undantag från lag men väl från förordning som regeringen själv utfärdat. Formellt har regeringsbeslutet här avsett dispens från egna förordningsföreskrifter, men i praktiken har beslutet inneburit ett undantag från tandvårdsförsäk- ringen enligt lagen om allmän försäkring. Utskottet är ganska skarpt då det säger att det rättsenliga i rege- ringens beslut framstår som tvivelaktigt. Jag tror att det är viktigt att regeringen i framtiden är mycket vaksam i den här typen av beslut. Det får inte bli så att dispens från en förordning i praktiken medger undantag från en lag som riksdagen stiftat. Om regeringen i sin beredning uppfattar rättsläget som oklart och osäkert, bör man avstå från beslut eller vända sig till riksdagen för stöd. Fru talman! Det finns ett spänningsfält mellan re- geringens möjligheter att sekretessbelägga handlingar och den omhuldade svenska offentlighetsprincipen. Vi har granskat ett sådant ärende. Även på denna punkt är utskottet enigt i sin bedömning. Min parti- kamrat Björn von der Esch har i ett särskilt yttrande pekat på att harmlösa skrivelser inte skall hemlig- stämplas. Fru talman! Utskottet konstaterar att det skadebe- grepp som finns i sekretesslagen inte får ges en för vid innebörd. Å andra sidan har regeringen möjlighet att sekretessbelägga handlingar. Det har diskuterats förr att utrikessekretessen inte får bli rutinmässig, och det förtjänar verkligen att upprepas. Regeringen måste ta på sig ett stort ansvar för att uppfylla tryck- frihetsförordningens företräde för offentlighet. Rege- ringen har inte överskridit sina befogenheter, men borde vara en engagerad tillskyndare av offentlig- hetsprincipen och ett föredöme i hanterandet av den. Då blir det lättare att söka vidga den till andra områ- den i världen. Så jag kan väl försiktigtvis framföra en förhoppning om god bättring på den punkten. Fru talman! Redan här vill jag konstatera att krist- demokraterna står bakom sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag på godkännande av anmälan enbart i reservation 1. Göran Magnusson hade några synpunkter när det gäller anmälningar om granskning på konstitutionell grund. Det är intressant och viktigt att anmälningarna till konstitutionsutskottet är seriösa, så att vi slipper att hantera strunt. Det finns exempel på sådant i årets granskning. Det har förekommit under i stort sett alla år. Vi krist- demokrater behöver inte ta åt oss av den kritiken. Vi är sparsamma med anmälningar av statsråden. Det är få i utskottet som har erfarenhet - egentli- gen bara Inger René och jag som satt som ordinarie ledamöter 1991-1994 - av hur det fungerar när soci- aldemokraterna är i opposition. Man kan försiktigtvis antyda att oppositionsrollen avspeglade sig i anmäl- ningarna, anmälningsfrekvensen samt även i reserva- tionerna. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 195218 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09101/#anf12