<anforande>
<dok_hangar_id>2348775</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:100 Onsdagen den 26 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Försvarspolitiken </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B24D9E0E-243E-4820-BC44-5B2011624E13</anforande_id>
<anforande_nummer>92</anforande_nummer>
<talare>OLA KARLSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Regeringens hantering av försvaret
hotar nu stora delar av en hel näringsgren. De kraftiga
neddragningar i försvarsekonomin som drivits ige-
nom av Socialdemokraterna och Centern kopplat med
regeringen oförmåga att ge besked om viktiga materi-
elprojekt riskerar en stor del av den svenska för-
svarsindustrin. Därmed hotas också en av hörnpelarna
för vår säkerhetspolitik. Stora och viktiga kompeten-
sområden riskeras, samarbete med den utländska
försvarsindustrin försvåras och tusentals arbetstillfäl-
len är i fara. Det är regeringen och Centerpartiet som
är ansvariga för den oro och den osäkerhet som nu
finns vid några av Sveriges högteknologiska centrum.
Den svenska försvarsindustrin har en mycket hög
och bred teknisk kompetens. Inom en rad teknikom-
råden är den svenska försvarsindustrin i världsklass.
Stridsflygplanet JAS, missilkunnande och fartygs-
byggande inom Celsius och elektronikkompetens
inom Ericsson och Celsius är några av exemplen.
Detta har skapat spin-off-effekter och gett goda
förutsättningar också för annan industri. Mobiltelefo-
nin är kanske det främsta exemplet på hur teknik från
försvarsindustrin i dag genererar verksamheter med
mångmiljardomsättningar. Det är också en verksam-
het som i dag bär en stor del av de totala svenska
forskningsanslagen.
Det kommer att finnas ett stort behov av samar-
bete och omstruktureringar av försvarsindustrin i hela
Europa. Jag vill att den svenska försvarsindustrin
skall kunna ta aktiv del av och bli en intressant part-
ner i ett sådant samarbete. Om det skall bli möjligt
fordras det svenska utvecklingsprojekt, materielbe-
ställningar, goda möjligheter till export och, inte
minst viktigt, politiskt stöd för detta.
För att behålla en fortsatt stark svensk försvarsin-
dustri måste samverkan med den europeiska för-
svarsindustrin prioriteras. När regeringen nu skjuter
på och ifrågasätter beslut om viktiga utvecklingspro-
jekt förhindras detta samarbete.
Det krävs ett antal förutsättningar för ett fram-
gångsrikt samarbete. Den svenska industrin måste
tillföra samarbetet viktig kompetens. För det fordras
fortsatta utvecklingssatsningar samt att kompeten-
sområden inte avvecklas. Vidare behövs likartade
exportregler. Det krävs också långsiktiga åtagande av
beställningar och utvecklingsprojekt. Allt detta riske-
rar nu att raseras av regeringens hantering av försvar-
sekonomin. Det vore förödande att, när vi nu ser
möjligheterna till ett utvidgat samarbete med den
europeiska industrin ta form, ta bort möjligheterna för
den svenska industrin att delta.
Exporten kommer att vara viktig för möjligheter-
na att upprätthålla kompetensen inom försvarsindust-
rins olika delar. Det kräver samsyn mellan länderna
vad gäller tillåtna exportområden. Ett svenskt delta-
gande i samarbetsprojekt kommer inte att vara intres-
sant om det innebär att viktiga exportmarknader inte
blir tillgängliga.
Om försvarsindustrin inte får besked och beställ-
ningar kan stora och viktiga kompetensområden helt
försvinna. Vi har tidigare i näringsutskottet fått in-
formation om de mycket drastiska konsekvenserna
som kan bli resultatet för Celsius försvarsverksamhet.
Merparten av koncernens teknologi och utvecklings-
kompetens förloras. Samtliga internationella samar-
bets- och samgåendeinitiativ hotas. Merparten av
kompetensen för vidmakthållande av försvarets hu-
vudsystem riskeras. Ett flertal av pågående projekt
kan sannolikt inte slutföras enligt planerna. Mer än
3 000 arbetstillfällen, främst i Karlskoga, Järfälla och
Malmö, hotas.
Även andra delar av den svenska försvarsindustrin
drabbas hårt av regeringens politik. Risken är att den
svenska industrin reduceras till underhållsverkstäder
medan ny materiel måste köpas utifrån.
Näringsminister Björn Rosengren och försvarsmi-
nister Björn von Sydow har gått ut med löften om
statliga sysselsättningsgarantier för drabbade orter.
Jag menar att det är fel att ersätta spetskompetensjobb
i Bamsesystemet med sysselsättning i AMS-systemet.
Jag vill slå fast att den svenska försvarsindustrin är en
viktig del av det svenska näringslivet. Från närings-
politiska utgångspunkter är det viktigt att ge den
svenska högkvalificerade industrin med spetskompe-
tens möjlighet att utvecklas i samarbete med den
europeiska industrin. Den möjligheten raserar nu
regeringen.
I reservation nr 12 från oss moderater, kristdemo-
kraterna och Folkpartiet, liksom i det särskilda ytt-
randet av samma partier i näringsutskottets yttrande,
talas det därför för en skyndsam utredning av för-
svarsindustrins villkor och förutsättningar. En sådan
utredning bör belysa prioriteringar av kompetenser
och struktur, förutsättningar för internationellt samar-
bete, exportvillkoren och möjligheter att skapa ge-
mensamma exportregler för försvarsmaterielföretag
inom EU. Skall svensk försvarsindustri överleva
fordras stabila regler och politisk uppbackning.
Fru talman! Luftvärnssystemet Bamse behövs.
Inte minst Kosovokonflikten har visat vikten av ett
starkt luftvärn och vikten av att kunna bekämpa flyg-
plan och kryssningsmissiler. Kosovokriget visar att
kompetensen och kunnandet inom området styrda
vapen blir alltmer strategiskt viktig och att kompeten-
sområdet styrda vapen borde vara mycket högt prio-
riterat.
Den dagen medarbetarna på Bofors i Karlskoga
tröttnar på att vänta på besked från försvarsministern
tappar Sverige inte bara möjligheten att utveckla
Bamse utan också möjligheten att upprätthålla många
av de vapensystem som vi har i försvaret i dag.
Därför är bristen på besked från försvarsministern
och socialdemokratin skadlig. Det skadar försvars-
förmågan. Det skadar möjligheterna att behålla kom-
petensen och kunnandet i industrin. Det skadar också
förutsättningarna för internationell samverkan.
Fru talman! Med det vill jag instämma i Henrik
Landerholms tidigare framlagda yrkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0464639640213</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195191</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09100/#anf92</protokoll_url_www>
</anforande>
