<anforande>
<dok_hangar_id>2348775</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:100 Onsdagen den 26 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Försvarspolitiken </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F9662B67-896F-49B3-A96C-15E6B7875AB5</anforande_id>
<anforande_nummer>84</anforande_nummer>
<talare>HENRIK LANDERHOLM (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Stig Sandström tog i sitt inledande
anförande upp frågan vad svenska staten tjänar på att
sälja JAS Gripen. Den kanske viktigaste vinsten är att
vi kan dra ut på takten i våra egna leveranser och på
det sättet minska den momentana ansträngningen på
försvarsbudgeten. Det vore en välgärning.
När det gäller interoperabiliteten lämnar planen i
delserie 3 inget övrigt att önska. Tvärtom marknads-
förs planet nu inom ramen för samarbetet mellan
Saab och BAe. Det senare företaget både ägs och
drivs i ett Natoland. Jag bedömer att flygplanet har
stora möjligheter på exportmarknaderna, eftersom
kombinationen av pris och prestanda är mycket för-
delaktig. Många, framför allt mindre, länder har inte
råd att satsa på flygplan av den storlek, dignitet och
kostnad som bl.a. prövas just nu i Kosovo.
</anforandetext>
<intressent_id>0838210948212</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195183</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09100/#anf84</protokoll_url_www>
</anforande>
