<anforande>
<dok_hangar_id>2348775</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:100 Onsdagen den 26 maj</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>1999-05-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Försvarspolitiken </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E9E23043-86FE-4030-BC47-146A0DC9320F</anforande_id>
<anforande_nummer>78</anforande_nummer>
<talare>HÅKAN JUHOLT (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Stig Sandström säger att drömmarna
om exportframgångar förblir drömmar.
Ja, inte blir det lättare av att ordföranden för riks-
dagens tredje största parti åker till en av köparna och
uppmanar denne att inte köpa de svenska flygplanen.
Det var ett märkligt agerande som Sandströms före-
trädare gjorde. Det uppmärksammades inte minst av
president Mandela på hans besök här i Sverige. Man
förstår inte av vilken anledning man i ett demokra-
tiskt land som Sydafrika inte själv skulle ha mandat
att fatta ett sådant beslut.
Jag skulle alltså vilja fråga Stig Sandström: På
vilket sätt möter man problemet med att drömmar
riskerar att bli drömmar genom att man exempelvis
uppmanar sydafrikaner att köpa franska eller ameri-
kanska flygplan i stället för de svenska flygplan som
de är intresserade av att köpa av oss?
</anforandetext>
<intressent_id>0110600080618</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>195177</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09100/#anf78</protokoll_url_www>
</anforande>
