2348775 GM09100 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:100 Onsdagen den 26 maj 1998/99 100 1999-05-26 00:00:00 Försvarspolitiken 7433EB17-5A0C-4FAA-8069-038AA4BDB67F 72 OLLE LINDSTRÖM (m) m Fru talman! Dagens betänkande med anledning av regeringens proposition Förändrad omvärld - omda- nat försvar lämnar mycket övrigt att önska. För att förstå den halvering av Försvarsmakten som blir resultatet av Socialdemokraternas och Centerns för- svarsuppgörelse måste man titta tillbaka lite grann och se vad som har hänt sedan 1994. Jag kommer därför i mitt anförande att först ta upp handläggningen av försvarspolitiken och hur den påverkat Försvarsmaktens ekonomi. Därefter skall jag mycket kort kommentera försvarets förmåga samt totalförsvarsplikten. När det gäller handläggningen av försvars- och säkerhetspolitiken kan jag konstatera att Socialdemo- kraterna och Centern har gått ifrån en ordning som gällt i Sverige under efterkrigstiden. Det har ju varit vanligt att de flesta partierna i Sveriges riksdag kom- mit överens om hur det skall gå till. Inför varje försvarsbeslut t.o.m. 1992 års för- svarsbeslut har först, antingen genom försvarsbered- ningar eller genom kommittéer, säkerhetspolitiken avdömts; detta innan anslagsramar och försvarets förmåga handlagts. Sedan 1994 har tågordningen varit en annan. Först har den ekonomiska ramen satts. Därefter har för- svars- och säkerhetspolitiken mer eller mindre fått rätta sig därefter. Även om majoriteten i Försvarsbe- redningen inte varje dag medvetet sneglat på miljar- derna kan man inte undgå att påverkas av de direktiv om ekonomin som regeringen tidigare har lagt. Så har det också varit inför det beslut som skall tas i dag. Att handlägga försvars- och säkerhetspolitik på detta sätt är, åtminstone enligt min mening, oacceptabelt. Så till ekonomin. 1996 års försvarsbeslut resulte- rade förutom i nedskuret anslag med 4 miljarder kro- nor per år också i en obalans mellan uppgift och eko- nomi. Det ledde till minskad utbildning av verksam- het inom försvaret. Därefter fullföljde inte regeringen riksdagens beslut om kompensation till Försvar- smakten för ändringen av anslagsförordningen. Om det sedan gällde 2 eller 3 miljarder kronor per år kan vi lämna därhän men Försvarsmaktens planerade verksamhet och investeringar omkullkastades på mycket kort tid. I dag fullföljs raseringen av svenskt försvar ge- nom en nedskärning med ytterligare 4 miljarder kro- nor per år. Sammantaget innebär de senaste årens nedskärningar och dagens beslut att försvarets förmå- ga att försvara hela Sverige måste, och kan, starkt ifrågasättas. Enligt ÖB:s förslag/konsekvensbeskrivning, som lämnades häromdagen, reduceras både krigs- och grundorganisationen i en omfattning som borde oroa de allra flesta medborgare, politiker och andra i Sve- rige. Tidigare fanns det ett stort samförstånd om att fle- ra brigader skulle kunna operera i vinterklimat. Nu är risken stor att inte ens en brigad blir fullt vinterutbil- dad. Som norrlänning som vet vilka förhållandena är blir jag ännu mer oroad över att utvecklingen kan bli att bara ett fåtal soldater blir vinterutbildade. Risken finns att fördelen med sammanhållna gar- nisoner slås sönder när specialförbanden föreslås bli utbildade på endast en plats i Sverige. Det är att gå tillbaka till någonting gammalt som inte visade sig vara bra. Därför är det viktigt att närmare titta på detta inför höstens försvarsarbete. Vidare har vi föreslagit att hela det militära för- svarets personalförsörjning skall ses över. Jag skall helt kort beröra pliktfrågan. Vi måste snabbt få ett beslut när det gäller uttag- ning av ungdomar genom pliktlagen. De senaste årens förändringar dels genom besparingar, dels på annat sätt har inneburit att stora förändringar i antalet värn- pliktiga och kanske framför allt när det gäller de uppgifter som de är uttagna för inte har kunnat full- följas. De som med kort varsel fått besked om att de inte kommer att inkallas har missat kanske både värnplikt och civil utbildning. Det är naturligtvis otillfredsställande. Därför måste vi se till att vi har en pliktlag som fungerar. Dessutom kommer kanske bara en tredjedel, eller drygt det, av dem som mönst- rar att inkallas. Det är då också viktigt att få en rättvi- sa i det hela. Vi måste se till att också de värnpliktigas ekono- miska ersättning och meritvärdering ses över. I varje fall måste man kunna acceptera att man lever under en pliktlag. Orättvisan kan annars bli alltför stor, och förankringen och viljan när det gäller att gå en för- svarsutbildning kan också minska. Fru talman! Med detta korta anförande yrkar jag bifall till reservation 1 under mom. 2 men givetvis står jag bakom samtliga moderata reservationer. 0283299919701 N 2010-01-01 00:00:00 195171 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09100/#anf72