2348775 GM09100 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:100 Onsdagen den 26 maj 1998/99 100 1999-05-26 00:00:00 Försvarspolitiken B2ED0244-FDA5-444A-B8A8-88F744D7EE93 53 HÅKAN JUHOLT (s) s Fru talman! Det är dags att fullt ut ta konsekven- serna av Berlinmurens fall, Sovjetunionens upplös- ning och de forna Warszawapaktsstaternas frigörelse. Sveriges försvar skall inte längre stå kvar vid det kalla krigets struktur, som byggdes upp för att möta en stormaktsinvasion från öst. Vi skall förändra och omstrukturera försvaret för att möta 2000-talets hot och risker. Omstruktureringen blir den största i mo- dern tid. Det är ingen enkel process, men den är ab- solut nödvändig. Nu är det rätt tid att genomföra ominriktningen mot ett modernt och flexibelt försvar. Det skall vara ett försvar som bättre och snabbare än dagens skall kunna svara mot omvärldsförändringar. Det betänkande som vi behandlar i dag handlar därför inte i första hand om ekonomi, även om det inte sällan framställs som om försvarspolitik bara är försvarsekonomi. Därför är det bra att överbefälhava- ren så tydligt deklarerat att vi inte på något sätt står inför att halvera försvarets förmåga. Det viktiga är förmågan, vad vi kan få ut av de satsade miljarderna, inte organisationsstrukturen. När ÖB den 19 maj presenterade sitt förslag till försvarsstruktur skrev han också följande: "Det för- svar, om än kraftigt reducerat, som finns kvar efter omstruktureringen kommer att innehålla en hög per- sonell och materiell kvalitet, en materiell förnyelse och en rimlig anpassnings- och förnyelseförmåga. Försvarsmakten kommer att ha goda förutsättningar att bedriva verksamhet och utveckla sin kompetens mot förväntade uppgifter." Detta skrivna uttalande står i en ovanligt tydlig kontrast till de domedagsprofetior som har spridits och där det genomgående används begrepp som "slakten", "massaker", "motorsågsmassaker" och andra begränsat nyanserade uttryck för att beskriva den förändring av försvaret som vi nu genomför. Om de ca 44 miljarder kronor vi i dag lägger ned på försvaret används för investeringar för att möta hot som inte finns, innebär det naturligtvis inte på något sätt större trygghet och säkerhet för medborgarna än om 40 miljarder kronor används för satsningar som är anpassade till dagens verklighet. Dessutom är det inte oviktigt att understryka att i fast prisvärde är Sveriges försvarsutgifter i dag lika stora som under kalla krigets kallaste dagar. Årtion- den av rubriker om nedskärningar inom försvaret, nedläggningar av förband och ständigt återkommande kriser har förmedlat bilden av att landets försvar i stort sett är nedlagt. Det finns säkert politiska och andra motiv för att beskriva verkligheten på detta sätt, men sanningen är en helt annan. I uppgifter från SCB kan vi se att de svenska för- svarsutgifterna, i fast prisvärde, i dag ligger något högre än 1980. År 1980 var året efter Sovjetunionens inmarsch i Afghanistan, och sovjetledaren Leonid Brezjnev styrde stora delar av Europa. I dagens pen- ningvärde låg då de svenska försvarsutgifterna på 42 miljarder kronor, vilket är något mindre än i dag. Uppgiften är intressant. Den beskriver en helt an- nan verklighet än de överord som har dominerat vår försvarsdebatt. Fru talman! Den säkerhetspolitiska situationen påverkas redan i dag, och än mer i framtiden, inte enbart av nationalstaters agerande, utan i allt större utsträckning av andra aktörer. Det rör sig om det mesta inom skalan från multinationella företag med större ekonomisk styrka än de flesta nationalstater över hela spektrumet till kriminella organisationer. Utvecklingen av teknik har fört med sig att staters maktmonopol är brutet och enskilda aktörers ageran- de kan utvecklas till att bli allvarliga hot eller utma- ningar för vårt samhälle och totalförsvaret. Samhällets sårbarhet förändras avsevärt genom de alltfler internationellt sammanflätade processer och institutioner som i många fall bygger på avancerad informationsteknik och kommunikation. Ett led att möta detta måste bli att det svenska försvaret så snart som möjligt sätter upp avancerade IT- säkerhetsförband. Varken JAS eller Bamse når cyber- space. Sådan ny kompetens blir av avgörande bety- delse för att öka säkerheten för landets medborgare. Det innebär också ett sätt att öka försvarets förmåga. Det är värt att notera att riksdagens samtliga sju partier står bakom beskrivningen av vilka hotbilder som är de mest troliga för den kommande tioårsperi- oden: 1. Väpnat angrepp med annat syfte än ockupation. T.ex. fjärrstridskrafter som kryssningsmissiler som kan utgå direkt från fredsgruppering. 2. Angrepp av förtäckt typ. Angriparen, som kan vara såväl en stat som en organisation, är svår att identifiera. Nya typer av påverkansmedel an- vänds, t.ex. angrepp mot infrastrukturen. 3. Aktörer som inte är stater men som utnyttjar avancerade vapen. 4. Svåra påfrestningar på samhället, där tidsförhål- landen är knappa och totalförsvarets resurser be- höver utnyttjas. Försvarsberedningen, regeringen och majoriteten i riksdagens försvarsutskott konstaterar att det råder en konflikt mellan gällande lagstiftning och de mest effektiva medlen för att på bästa sätt möta detta breda spektrum av nya hotbilder. Samhällets samlade skydds- och försvarsresurser - det vi i allmänt tal kallar totalförsvaret - måste kunna tillvaratas i ökad utsträckning också på mycket låga konfliktnivåer. Därför är det bra att det nu snabbt blir en översyn av lagstiftningen och att regeringen snarast återkommer med förslag till förändringar. Fru talman! Morgondagens försvar är en kompe- tensorganisation som kan genomföra olika omedelba- ra insatser, men som också har en inbyggd förmåga till ominriktning, till långsiktig anpassning. Det be- hövs ett antal högt prioriterade, kompetenta och mångsidigt användbara förband, som dock är avsevärt färre än de vi har i dag. Det innebär att vi kommer att lägga ned många av de förbandstyper som enbart har uppgifter att möta ett större invasionsföretag eller som av andra skäl inte är relevanta mot de hotbilder vi ser framför oss. I det fortsatta beredningsarbetet, som bl.a. kom- mer att ske i Försvarsberedningen, är det dock oerhört viktigt att vi förmår skapa en riktig avvägning mellan de resurser som vi satsar på det vi vill kunna i nutid och de resurser som skall avsättas för att säkerställa långsiktig kompetens och förmåga till förändringar. Försvarsutskottets ordförande Henrik Landerholm var också inne på frågan om avvägningen mellan krigs- och fredsorganisationen, avvägningen mellan nutid och framtid. Den 19 maj lämnade ÖB fram sitt förslag. Nu tar den politiska processen vid. Jag är övertygad om att även Henrik Landerholm behövs i den. Fru talman! Det finns en stark majoritet i riksda- gen för att minska försvarsutgifterna. Uppgörelsen mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna innebär att ramen sänks med 4 miljarder från år 2002, vilket motsvarar ca 10 %. För att underlätta ominriktningen och effekterna av olika avvecklingar, kommer För- svarsmakten att få ett särskilt omställningsbidrag på totalt 5 miljarder kronor. Folkpartiet anslår samma ram, men vill ha 1 mil- jard kronor extra i omställningsbidrag för år 2002. Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Centern och Folkpartiet för det ekonomiska anslaget det året ligger i storleksordningen 2 %. Till drygt 98 % har vi även detta år samma ekonomiska ram. Det är en vär- defull enighet. Mellan de tre partierna råder det också en stor samsyn kring inriktningen av framtidens för- svar, vilket Runar Patrikssons anförande var ett starkt uttryck för. Det nya försvaret behöver färre värnpliktiga, färre anställda och mindre materiel. Allt detta för med sig att ett stort antal regementen och andra verksamheter kommer att läggas ned. Utbildningen av totalför- svarspliktiga skall endast utgå från det behov som krävs för att lösa uppgiften. När vi lämnar invasionsförsvaret bakom oss inne- bär det att Försvarsmaktens behov inriktas mot mer tekniskt avancerad materiel och bort från stora kvan- titeter och serieproduktion. Därför bör vi överföra medel från produktionskostnader till forskning och teknisk utveckling. Dessutom bör ökad vikt läggas vid att sammanlänka civil forskning, teknik och ut- veckling till totalförsvarets behov. Det senaste årtion- det har civil och kommersiellt driven forskning fått allt större betydelse även för det militära försvaret, vilket måste få konsekvenser för materielanskaff- ningen. Fru talman! I tider av näraliggande oro saknas av lätt insedda skäl förmågan att vidta förändringar i strukturer som inte längre är relevanta. Då klamrar man sig fast vid det man har. Därför skall vi nu ge- nomföra de nödvändiga satsningar som ger landet ett starkt och effektivt försvar även i nästa århundrade. Dagens betänkande är ett viktigt steg mot detta, och därför, fru talman, är det viktigt att yrka bifall till hemställan i försvarsutskottets betänkande, vilket jag härmed gör. Jag konstaterar att datumet för dagens försvarsdebatt var väl valt, med tanke på att det är Anders Svärds 60-årsdag. 0110600080618 N 2010-01-01 00:00:00 195152 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09100/#anf53