2348775 GM09100 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:100 Onsdagen den 26 maj 1998/99 100 1999-05-26 00:00:00 Försvarspolitiken AA930492-1A36-4F66-8595-9956F78D314F 45 BERIT JÓHANNESSON (v) v Herr talman, ledamöter och få men naggande go- da åhörare! Vänsterpartiet har sedan många år tillba- ka krävt att det militära försvaret skall minskas till förmån för andra verksamheter inom vår gemensam- ma sektor. Den säkerhetspolitiska utvecklingen mot allt öpp- nare kontakter och relationer har gjort det möjligt att minska försvarsutgifterna runt om i Europa och även i USA. Sedan 1985 och fram till 1997 har kostnaderna för försvarsutgifterna sjunkit i vår omvärld. Några axplock ur den statistik som vi har fått visar att Tyskland har minskat försvarsutgifterna med 38 %, Storbritannien med 24 % och Danmark med 8 %. USA har minskat utgifterna med 34 % men har nu ökat lite igen. Rysslands försvarsutgifter är 80 % lägre nu än före murens fall. Samtidigt har de svenska försvarsutgifterna fram till 1997 ökat med 14 %. Sverige och Danmark är de enda länder i Europa som har ökade försvarsutgifter. Alla dessa uppgifter kommer från IISS. Sverige har haft och har ett starkt försvar. Det är inte riktigt den bilden som Henrik Landerholm visar när han talar om det förfärliga med att vi skall skära ned på försvaret. Vi ser i stället att vi äntligen har fått en föränd- ring. Beslutet om att omdana och minska försvaret hälsas med glädje. Det stora invasionshotet har äntli- gen kunnat avskrivas ur den svenska försvarsplane- ringen. Även om det försvarsbeslut som fattades 1996 hade dessa tendenser gav det inte någon större påver- kan på inriktningen av försvaret. Men nu tas det första riktiga steget. Genom de förslag till nedskär- ningar av ramarna för år 2002 och tre år framåt med totalt 12 miljarder har regeringen gått från ord till handling. Vi ser detta som en start för ett försatt för- ändrings- och nedrustningsarbete, även om det blir ett omställningsbidrag under två år. Vänsterpartiet ser också positivt på den möjlighet som ges för ett utökat deltagande i internationella missioner. Vi har en lång tradition på området, och som en neutral och alliansfri stat vet jag att vi kan göra mycket i det fredsbefrämjande och fredsbeva- rande arbetet. Vårt krav är dock att de svenska resur- serna bara skall sättas in när OSSE eller FN begär det och efter det att ett fredsavtal undertecknats eller när ett konfliktområde behöver stöd för att inleda samtal. Svenska soldater får aldrig användas i en krigssitua- tion. Det är förebyggande åtgärder som skapar förtro- ende och därmed minskar risken för att konflikter skall utvecklas till skarpare åtgärder. Det är naturligt- vis också viktigt att Sverige deltar i humanitära åtgär- der och stöder minröjning runtom i vår värld. De säkerhetspolitiska frågorna har ju debatterats här för en stund sedan. Därför går jag inte in på dem. Vi anser alltså att försvarsutskottets betänkande, som nu ligger på riksdagens bord, är det första steget mot en ny försvarspolitik. Utvecklandet av denna nya inriktning står på fyra ben. Senare i höst kommer den fysiska planeringen och de framtida enheternas loka- lisering och innehåll att kunna diskuteras och beslutas om här. Vidare kommer materielfrågan och värn- plikten att behandlas i höst respektive till våren. Men jag vill redan nu ta upp några av dessa frågor. Stig Sandström kommer att redovisa vår stånd- punkt när det gäller JAS och annat materiel. Jag skall ta upp hoten mot vårt samhälle som kräver uppmärk- samhet och medverkan av försvarsresurser. Eftersom de framtida hoten inte primärt är militä- ra måste också försvaret vara inriktat mot den nya hotbilden. Riskerna för miljökatastrofer och hoten som riktas mot ett alltmer el- och databeroende sam- hälle är realiteter som, om de blir verklighet, starkt skulle kunna påverka hela vårt samhälle. Därför är också det civila försvaret så viktigt och dess betydelse ökande. Välfärden och demokratin är inte självklara. De kan hotas av massarbetslöshet, alltmer ökande orätt- visor och segregation. Det kan i sin tur leda till stora samhällsproblem med ökat kriminellt våld som följd. Lösningarna på dessa problem måste vi söka inom många olika områden i vårt samhälle. I det här sam- manhanget vill vi också se en allmän värnplikt som inte är militär utan civil. Den skulle kunna omfatta alla män och kvinnor och vara ett komplement till den militära värnplikten. Syftet med denna värnplikt skulle vara att göra samhället och dess invånare mer robusta och ge kunskaper som stärker samhällets alla delar. Dessa frågor kommer vi naturligtvis tillbaka till när Pliktutredningen lägger sitt förslag. Därför ut- vecklar jag inte tankegången närmare, men jag tycker att det är viktigt att påpeka dessa synpunkter. Herr talman! Stödet till det civila samhället i fred är en viktig uppgift för försvaret framgent. Miljöho- ten runtom i landet och i vår omvärld är stora. Sam- hället handskas med miljöfarliga varor, och transpor- ter sker på land och på vattenvägar med allt större tonnage. Även inom industrin är kemikalieanvändan- det stort. Det viktiga är naturligtvis att minska använ- dandet och därmed behovet av transporter av dessa farliga varor, men också att förebygga olyckor. Vi har här i riksdagen alldeles nyligen fattat flera beslut som handlar om säkrare kemikaliehantering och kontroll, men olyckor kan ändå ske. Miljöproblemen har dessutom inga gränser. Ett haveri till sjöss eller på en vattenväg kan skada oer- hört stora områden. Det påverkar samhällets alla delar som vattentäkter, kommunikationer m.m. Vi vet ock- så att det finns stora latenta miljöhot i vår omvärld. Det finns dokumenterade behov av sanering, inte minst i våra östra grannländer. Därför är miljöpolitik också säkerhetspolitik. Det är därför som vi tycker att det är så oerhört viktigt att vi kan utbilda miljösoldater. Det är en mycket viktig fråga för framtiden. De kan naturligtvis vara med i internationella missioner på sikt. Behovet av att kunna använda militära resurser för miljöän- damål har varit uppe i Europaparlamentet. Den reso- lution som antogs rekommenderar medlemsstaterna att se vilka resurser som skulle kunna ställas till för- fogande vid miljökatastrofer. Här finns alltså ett defi- nierat behov, och här finns en rekommendation från EU. Det är en kunskap som är efterfrågad och be- hövd. Vi i Sverige bör därför utveckla det här områ- det. I utskottsbehandlingen avfärdades detta förslag med att lagen om värnplikt inte medger detta i dagsläget. Man får bara skriva in värnpliktiga för Försvarsmaktens eller det civila försvarets behov. Men om samhället har andra behov i dag än tidigare måste ju lagar kunna ändras. Därför anser vi att Sve- rige skall satsa på att utbilda miljösoldater i miljöbri- gader så att unga människor kan utbildas och delta i miljösanering. Herr talman! Jag yrkar därför bifall till Vänster- partiets reservation 10 under mom. 11. Säkerhetspolitik är också att efter ett fredsavtal ge människor i ett land möjlighet till försörjning och möjlighet att flytta tillbaka till sina egna områden. Det allt överskuggande problemet runtom i vår värld är de minor som finns nedgrävda. De omöjlig- gör ett normalt liv. Människor tvingas leva i flyk- tingläger med den misär det innebär och den risk det också innebär för nya konflikter. Sverige har som neutral stat ett stort ansvar. Vi har också drivit på i den här frågan, både vad gäller ratificering av beslutet om förbud mot antipersonella minor och satsning på minröjning. Det är mycket bra. Jag håller med om att vi ligger långt framme här. Men om de minor som nu finns skulle tas bort i den nuvarande takten skulle det dröja många hundra år innan alla områden är minfria. Därför behöver vårt arbete med detta mångdubb- las och alla krafter sättas in. Regeringen säger att frågan är viktig. Då måste också mer resurser avdelas till det här viktiga arbetet. Det finns minröjningsre- surser både inom Sida och Räddningsverket. Deras uppgifter är ju humanitära insatser. Vi i Vänsterpartiet har i olika sammanhang yrkat på en utökning av resurserna inom de områden som berör minröjning. I dag finns det 70 miljoner kronor i Försvarsmaktens budget. För att ge möjlighet att göra ett bättre arbete på det här området behövs det åt- minstone 200 miljoner per år. Vänsterpartiet, Miljö- partiet och Folkpartiet har yrkat på en omfördelning i budgeten, men fick inget gehör för detta i utskottet. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 6 under mom. 9. 0928223863802 N 2010-01-01 00:00:00 195144 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09100/#anf45