<anforande>
<dok_hangar_id>2348887</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0999</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:99 Onsdagen den 29 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i foderlagen, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3F9426D4-D993-4C10-8211-7682703A8745</anforande_id>
<anforande_nummer>217</anforande_nummer>
<talare>LENNART BRUNANDER (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det här är egentligen ingen replik till
Maggi Mikaelsson utan en komplettering till det hon
sade om foderlagen och om att man kan använda
antibiotika i förebyggande syfte. Jag var också över-
raskad när jag såg det. Men jag har funderat på det
litet grand sedan. I Sverige är det inte tillåtet att an-
vända antibiotika i foder över huvud taget utan veteri-
närförskrivning. Det bör alltså finnas ett klart medi-
cinskt syfte för att göra det. Jag tror att jag har ganska
rätt när jag säger detta. Det ligger till grund för den
restriktiva hållning som vi har i fråga om antibiotika.
Det här innebär egentligen en skärpning av lagen och
bör alltså inte innebära någon försämring. Det är
viktigt att det krävs veterinärförskrivning. Det är
motivet till att vi inte följde med på reservationen
utan tycker att den lag som finns är tillräcklig. Anti-
biotikaproblemet är, som jag sade, ett stort problem
och måste hanteras med mycket stor försiktighet.
</anforandetext>
<intressent_id>0982209946601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206752</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0999/#anf217</protokoll_url_www>
</anforande>
