2348887 GL0999 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:99 Onsdagen den 29 april 1997/98 99 1998-04-29 00:00:00 Amsterdamfördraget 1070721B-1BC2-43E5-AE1E-41D0F636B302 20 HOLGER GUSTAFSSON (kd) kd Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet om Amsterdam- fördraget. Jag vill också i sammanhanget yrka bifall till vår reservation nr 13. Vi står naturligtvis bakom våra övriga reservationer också, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till denna. Herr talman! Så har kammaren återigen av radar- paret Hurtig och Eriksson fått uppleva en makalös svartskrivning och svartmålning av ett steg framåt i EU-sammanhang. Det är förvånande, och svårt att riktigt förstå, var de får alla negativa argument ifrån och hur svart man kan läsa olika resultat, även om man har den allra största ambition. Vi vet naturligtvis att resurserna som dessa partier har i Bryssel har valt att i stället för att försöka ut- veckla unionen använda sina medel för att skicka hem mer svart färg att måla den svenska opinionen med. Men jag är ändå förvånad över att man kan vara så dyster som man här har redovisat. Herr talman! Vi som sätter vår tillit till, och bär på en övertygelse om, att ökat samarbete och ökad öp- penhet mellan Europas folk främjar fred och frihet, och att det skapar förutsättningar för en rättvisare ekonomisk fördelning mellan människor i vår region, i Europa, har anledning att se Amsterdamfördraget som en framgång för Europas folk. Regeringskonferensen som föregick Amsterdam- fördraget avslutades på ett sätt som de flesta förhand- lingar gör, dvs. både med glädjeämnen och med be- svikelser. Vi kan konstatera tre grundläggande målsättningar i regeringskonferensen: att förnya unionen att skapa ett medborgarnas Europa att förbereda utvidgningen mot öst Herr talman! Kristdemokraterna har konsekvent understrukit att EU:s främsta uppgift är att främja fred och solidaritet. Det innebär att utrikes- och säkerhets- politiken tillsammans med den förestående utvidg- ningen av unionen måste prioriteras framför allt annat arbete. Beslutsreglerna har ändrats i Amsterdamfördraget. Ett medlemsland som inte kan acceptera att omfattas av ett beslut kan välja att lägga ned sin röst och på så vis undvika att hindra övriga länder att gå vidare. Detta ger ett effektivare beslutsfattande, och det inne- bär en vinst, inte bara för de länder som vill fatta beslut, utan även för det land som väljer att stå utan- för. Vetorätten finns faktiskt kvar. Det har sagts tidigare att en analysenhet skall ska- pas, och så skall det också bli. Enheten skall utarbeta en långsiktig strategi för att skapa analysunderlag för beslut som skall ge en tidig förvarning för potentiella konflikter som finns i Europa och i dess närhet. Petersbergsuppgifterna finns med, och de har ock- så skrivits in i fördraget. Uppgifterna gäller humanitä- ra insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande uppdrag och insatser av stridskrafter vid krishantering, inklusi- ve fredsskapande. De här uppgifterna ger Sverige och övriga alliansfria länder en möjlig och en viktig platt- form för deltagande i fredsarbetet. Herr talman! När det gäller mänskliga rättigheter har en viss framgång uppnåtts i det nya fördraget beträffande ickediskriminering. En ny artikel, nr 6 a, ger rådet möjlighet att vidta åtgärder mot diskrimine- ring på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion och de andra kända faktorerna. Det är ett viktigt steg på vägen för att göra EU mer medvetet på detta om- råde. Vi kristdemokrater skulle gärna ha velat se att ett förbud mot diskriminering hade skrivits in i för- draget. Det hade varit ännu bättre. Enligt vår uppfattning är det en besvikelse att inte Europarådets konvention om mänskliga rättigheter har införlivats i fördraget. Det är bra att man nu anger ett tidsperspektiv för att besluta om åtgärder som rör asyl, skydd av flyk- tingar, ansvarsfördelning, invandring, olaglig invand- ring samt rättigheter för tredjelandsmedborgare som legalt vistas i EU. När det gäller unionens demokratiska utveckling finns det en vanligt förekommande kritik mot EU, som har gällt det demokratiska underskottet. Därför har medlemsländerna nu enats om att öka öppenheten och insynen i unionens arbete. Rådets omröstningar skall vara offentliga framöver. Vi kristdemokrater ser Europaparlamentets ökade inflytande som en demokratisk framgång. Det europe- iska folkets direktvalda parlament har naturligtvis en ökande roll, och det tycker vi är viktigt. När det gäller medborgarnas Europa är det en viktig signal till Europas ca 20 miljoner arbetslösa att EU-politiken kommer att fokusera på åtgärder som främjar sysselsättning och en bättre social standard. Den fria inre marknaden i Europa kompletteras på det här sättet med ett socialt ansvarstagande. Det välkom- nar vi. Flexibiliteten innebär att ett antal länder kan gå vidare till ett fördjupat samarbete utan att alla med- lemsländer måste vara med. Den formen av samarbete är begränsad genom en rad olika villkor. Villkoren legitimerar flexibiliteten, som måste ses som en nöd- vändighet inför kommande utvidgningar. Jag tror inte att man skall underskatta att vissa länder av egen vilja vill gå vidare. Då måste också demokratin hitta vägar för detta. Herr talman! Jag skall säga något beträffande ut- vidgningen mot öst. Som så ofta har påpekats är östutvidgningen en historisk uppgift för EU. Av soli- daritetsskäl, för freden och för vår egen säkerhet är det nödvändigt att bereda en väg för medlemskap för de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa. Att värna freden genom gemenskap och solidaritet har varit, och måste fortsätta att vara, EU:s främsta upp- gift. Det fortsatta och utvidgade samarbetet gynnar inte bara Europas folk, utan i förlängningen även säkerheten i omvärlden. Ingenting får därför komma i vägen för den ut- veckling mot medlemskap som har påbörjats i kandi- datländerna. Det är därför oroväckande att man i Amsterdam inte kunde lösa några av de institutionella frågor som tidigare angivits som nyckelområden för utvidgning- en. Det beklagar vi. Det är framför allt tre frågor som kvarstår och som måste se sin lösning, nämligen kommissionens fram- tida sammansättning, ökad användning av kvalificerad majoritet för beslut i rådet samt en ny röstviktning i rådet. När det gäller miljöfrågor vill jag säga att det slutliga resultatet måste anses alldeles otillräckligt för vår del, trots vissa framgångar inom miljöområdet. Visserligen bekräftas miljöfrågornas vikt av att en hållbar utveckling anges som ett mål, men de konkre- ta åtgärderna har inte givits ett ökat utrymme i fördra- get, som vi skulle vilja ha sett. En annan besvikelse på miljöområdet gäller mil- jöskatter. Kristdemokraternas anser att ett beslut om miljöskatter skall kunna fattas med kvalificerad ma- joritet i rådet. När det gäller kriminaliteten vill jag säga att det i och med utvidgningen blir ännu viktigare att långtgå- ende samarbete mot gränsöverskridande kriminalitet finns på plats och fungerar effektivt. Dels blir unio- nens yttre gränser betydligt längre, dels är det ett faktum att illegal handel i dag i stor utsträckning transiterar från Öst- och Centraleuropa. Medborgar- nas trygghet är direkt beroende av den gemensamma kampen mot kriminalitet. När det gäller asyl vill jag säga att den nya asyl- politiken innebär ett allvarligt bakslag. Att Spanien lyckades få igenom ett protokoll som begränsar möj- ligheterna för en medborgare i ett EU-land att söka asyl i ett annat land står i strid med flyktingkonven- tionen, som skall garantera obegränsad tillgång till asylansökan. Detta beklagar vi kristdemokrater, och vi kommer att arbeta för en förändring på det områ- det. 0782713019602 N 2010-01-01 00:00:00 206555 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0999/#anf20