2348883 GL0995 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:95 Torsdagen den 23 april 1997/98 95 1998-04-23 00:00:00 Reformerat förhandsbesked, m.m. 20E8073B-4816-492E-821F-6F185DCC0407 9 CARL FREDRIK GRAF (m) m Herr talman! Med det förslag som finns i betän- kandet om ett reformerat förhandsbesked föreslår regeringen att riksdagen skall samla lagstiftningen kring förhandsbesked i en särskild lag. Denna lag ger möjlighet för Riksskatteverket att begära förhandsbe- sked i skatteärenden efter det att ett beslut som är till nackdel för den enskilde har fattats av skattemyndig- heten. Vidare heter det att det skall finnas behov av prejudikatbildning för att man skall kunna använda sig av den här lagstiftningen. Vi moderater yrkar avslag på propositionen i den- na del. Skälen till detta är bl.a. att en enskild person kan bli indragen i en rättsprocess som syftar till att klarlägga lagstiftningen, dvs. inte i första hand till att klarlägga läget för den enskilde personen. Myndighe- ten kan välja ut en person och driva ett ärende för att få klarhet i hur lagstiftningen skall tolkas. Vi menar att det inte är någon rimlig utgångspunkt för den här typen av lagstiftning att det allmännas behov skall vara vägledande framför den enskildes. Det är fel balanspunkt - så kan man väl uttrycka det. Det finns naturligtvis behov av prejudikatbildning - det kan inte förnekas. Men med denna föreslagna ordning finns det risk för att det sker en förskjutning mellan den prejudikatbildning som uppstår i allmänna domstolar och den nya möjlighet som uppstår i och med den här lagstiftningen. Den valda metoden leder till att det kommer att finnas två vägar i rättssystemet. Det kanske finns anledning att ytterligare överväga konsekvenserna av detta. Dessutom tar förslaget inte hänsyn till alla skatter. Om man skall göra en reformering och gå fram på det här sättet tycker vi moderater att det hade varit rimligt att i förslaget också innefatta arvs-, gåvo- och stäm- pelskatter. Frågan är alltså på vilket sätt man kan se att för- slaget leder till några förbättringar för den skattskyl- dige. I avvägningen mellan myndighetsintresset och de skattskyldiga har återigen, som så många gånger förut, myndighetsintresset kommit i förgrunden. I betänkandet vill regeringen också dela upp an- svaret för att vara statens företrädare vid ackord mel- lan skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Den rimliga utgångspunkten är väl ändå att borgenärs- funktionen vid ackord bör vara densamma vid kon- kurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering. Kom- petensen för denna typ av ärenden finns hos krono- fogdemyndigheten. Det är därför rimligt att staten företräds av kronofogdemyndigheten i frågor som avser skatteackord. På det viset uppstår inte heller någon osäkerhet hos allmänheten avseende frågan om vilken myndighet som hanterar och tar ansvaret för denna typ av ärenden. Med anledning av en motion diskuteras också i betänkandet möjligheten att synliggöra skatterna. Sverige har i dag världens högsta skattetryck - det känner vi alla till. Det är rimligt att medborgarna får veta hur mycket de betalar i skatt och sociala avgifter. Kravet på att uppgifter om detta skall förekomma på lönebesked är därför rimliga. Statliga myndigheter borde kunna införa en sådan ordning, på samma sätt som skedde under den borgerliga regeringen. Detta tas upp i en folkpartimotion från den allmänna mo- tionstiden. Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reserva- tion 1 under mom. 1 till betänkandet. 0505599928316 N 2010-01-01 00:00:00 206358 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0995/#anf9