<anforande>
<dok_hangar_id>2348883</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:95 Torsdagen den 23 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>3C2F547D-D921-44A9-ACA7-05C70E675F14</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>HENRIK S JÄRREL (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det var ju inget direkt svar på den
fråga jag ställde. När det gäller de 34 statliga företa-
gen var tanken att de vart för sig skulle ha tagits upp
till beslut i riksdagen, även om bemyndigandet avsåg
avsikten att sälja ut dem.
Frågan kvarstår, Anders Sundström: Varför anser
sig regeringen kunna överskrida den summa på 1
miljon som är upptagen - och som kommer att bli
åtskilliga miljarder - utan att ha den ringaste preci-
sion i frågan? Det är att nonchalera riksdagen.
</anforandetext>
<intressent_id>0857394544302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206386</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0995/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
