2348882 GL0994 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april 1997/98 94 1998-04-22 00:00:00 Ändring i jämställdhetslagen m.m. C78E7DE1-DBB3-4B9D-9F1E-66BC603EC9A5 72 ROSE-MARIE FREBRAN (kd) kd Herr talman! Vi kristdemokrater har som grund för jämställdhetspolitiken den människosyn som vi har och som betonar alla människors lika värde. Män och kvinnor skall självklart ha samma villkor, grun- dade på denna ideologiska syn. Delaktighet för alla ligger till grund för vår samhällssyn, att vi alla skall ha lika villkor för medverkan och delaktighet i sam- hällsbygget. Jämställdhet handlar om representativitet och na- turligtvis också om rättvisa i allra högsta grad. Men jämställdhetsarbetet måste också i hög grad inriktas på att ta itu med attityder, nedvärderande attityder, den bristande respekt som kvinnor ibland, stundtals också ofta, möter på arbetsplatser, inom politiken, i organisationsvärlden och familjeliv. Det som vi allesammans som människor i vårt land behöver när vi växer upp och fostras är en - jag vågar faktiskt använda det ordet - indoktrinering, så att vi verkligen får in i ryggraden alla människors lika värde, individens okränkbara värde, rätten till integri- tet och i det här fallet helt oberoende av kön eller några som helst andra skillnader. Trovärdigheten i det politiska arbetet på jäm- ställdhetsområdet kräver naturligtvis att vi inte bara skapar formell jämställdhet utan att vi också bidrar till att skapa reell jämställdhet, att vi på det praktiska planet medverkar till att uppnå ett jämställt samhälle. Jämställdhetsarbetet måste bli viktigt inom alla politi- kområden där vissa områden spelar större roll än andra, men där inget politikområde kan vara undanta- get. Herr talman! Ordet mainstreaming har blivit po- pulärt. Ibland är det svårt att säga vad det riktigt bety- der på svenska, men det skall väl stå för det sätt på vilket vi skall arbeta för jämställdhet, att det skall vara integrerat i allt politiskt arbete. De två olika regeringarna har under den här man- datperioden sagt sig vilja stå för detta arbetssätt. Ty- värr har man ännu inte visat upp särskilt mycket resul- tat. Resultatet står inte i proportion till det som soci- aldemokraterna gärna vill ta åt sig när det gäller insat- ser på jämställdhetsområdet. Vi har tyvärr sett mycket litet av sådant. Efter maktskiftet 1994 verkade ambi- tionerna att vara höga. Om socialdemokraterna då var riktigt ärliga - och det har vi anledning att tro att de var - är det något av ett misslyckande att inte ha nått längre. Under fyrpartiregeringens dagar hade vi den mest engagerade, den mest målmedvetna, den mest resulta- tinriktade jämställdhetsminister som någon regering i vårt land någonsin har haft. Det litet märkliga i sam- manhanget är att denna jämställdhetsminister inte var en kvinna, utan det är den ende manlige jämställd- hetsminister som vi har haft och han har varit den bästa. Detta för mig in på något som jag tycker är otro- ligt viktigt och där samstämmigheten glädjande nog börjar att bli större och större kring, nämligen att män och kvinnor måste arbeta tillsammans för att uppnå det jämställda samhället, det samhälle där alla fullt ut är delaktiga och har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det är väldigt bra att det är färre och färre som står fast vid en mer gammalmodig in- ställning, att de förtryckta kvinnorna ensamma måste ta sin sak i sin egen hand och genom att arbeta emot männen lyfta sig ur sin egen situation. I stället bör vi tillsammans män och kvinnor arbeta för detta. Mot- sättningen mellan könen har alltså minskat och vi kan nu tillsammans stå på barrikaderna. I det sammanhanget vill jag säga att det för oss kristdemokrater är viktigt att man inte ens stannar med att lyfta fram kvinnor och män och gemensamma insatser. I jämställdhetsarbetet är det otroligt viktigt att vi också talar om barnen, om kvinnor, män och barn. Det jämställda samhälle som vi ser framför oss som en vision - vi har ju inte alls nått dit än - är ett mjukare och varmare samhälle där de s.k. mjukare värdena får spela en större roll än i dag. Det är också ett barnvänligare samhälle än dagens samhälle. Mot bakgrund av detta vill jag framhålla en reser- vation som vi kristdemokrater har fogat till betänkan- det. Där yrkar vi att familjestabilitet skall utgöra ett politiskt mål i vårt land. Problemet när män och kvin- nor inte arbetar tillsammans för allas bästa tar sig olika uttryck. När det gäller barnen är ett stort pro- blem de frånvarande papporna och den familjesplitt- ring som vi ser så mycket av. Vi borde kunna vara överens om att vi skall arbeta för att det skall bli mindre av detta. Herr talman! Jag beklagar att de politiska partier- na i Sveriges riksdag inte kan vara eniga om ett sådant politiskt mål om familjestabilitet, inte minst för bar- nens skull. Mål är viktiga. Det är när vi sätter upp bra mål som val av strategier och medel blir de bästa. Men nu är det som det är, och därför har vi avgett en egen reservation, och vi kommer att fortsätta att arbe- ta för detta. Herr talman! Jag vill också säga något mycket kortfattat om sexuella trakasserier. Jag vill uttrycka min glädje över att alltfler har börjat att lyfta fram även studenterna när de talar om sexuella trakasserier. Det finns nu flera motionsyrkanden på detta område och även reservationer. Tyvärr finns det flera reser- vationer eftersom man inte har kunnat samsats riktigt och få en större styrka bakom. Jag har själv flera gånger motionerat just om stu- denternas situation och om hur deras intresse hittills inte har tagits till vara på ett tillräckligt kraftfullt sätt. Min senaste motion väckte jag under den allmänna motionstiden 1996. Tidigare har det inte varit särskilt stor förståelse för den synen, så jag gläder mig över att fler och fler har upptäckt studenternas situation. Jag och vi kristdemokrater kan för tillfället nöja oss med - om det som står i betänkandet är riktigt - att regeringen har planer på det här området. På s. 12 i betänkandet står det: Regeringen planerar att vidta åtgärder för att stärka studenternas ställning. Dessa uppgifter har utskottet fått från Utbildningsdeparte- mentet. Jag vill därför fråga den socialdemokratiske företrädaren för utskottet: Är detta nu prioriterat inom regeringen? Är det arbete, som utskottet i betänkandet utlovar, på gång? I så fall skall jag låta mig nöja med detta och sedan göra en bedömning när regeringen verkligen kommer till skott om det räcker eller om det behövs mer. Jag yrkar bifall till reservation nr 20. För övrigt står vi kristdemokrater naturligtvis bakom alla reser- vationer som vi har avgivit. Tiden har sprungit i väg för mig, så jag har inte hunnit att plädera för det som står i reservation nr 20, men det gäller att göra IT-sektorn till den första jäm- ställda sektorn i Sverige, en ny sektor med nya möj- ligheter om vi målmedvetet och kraftfullt går in för det. 0699354970600 N 2010-01-01 00:00:00 206212 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf72