2348882 GL0994 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april 1997/98 94 1998-04-22 00:00:00 Lagstiftningsprocessen E588640A-4323-4BCD-A4A5-0D6564F69532 40 ANDERS JOHNSON (fp) fp Fru talman! Detta betänkande från konstitutionsut- skottet motsvarar väl närmast av det som i en annan del av riksdagen, nämligen riksdagsrestaurangen, som jag snart hoppas att få besöka, kallas för pytt i panna. Det handlar alltså om ett antal i och för sig matnyttiga beståndsdelar som av en eller annan anledning blivit över och som nu för enkelhets skull serveras i ett sammanhang. Jag tänkte uppehålla mig vid en aspekt som åter- kommer i flera motioner, främst i Moderaternas om det kommunala självstyret, Kristdemokraternas om subsidiariteten och Folkpartiets om decentraliserat beslutsfattande. De uttrycker alla en strävan att mins- ka centralstyrningen i samhället. Även i alla andra partier finns mer eller mindre av denna strävan. Och i andra delar av samhället - i näringsliv, organisationer osv. - ser vi denna tendens ännu tydligare. Vad är det då som gör att centralismen alltmer ifrågasätts både här i Sverige och internationellt? För att bättre förstå det tror jag att vi bör gå tillbaka och studera de förutsättningar på vilka den svenska mo- dellen byggdes upp. De samhällsorganisatoriska lös- ningar som präglade den svenska modellen bygger på fyra kännetecken: 1. Samförstånd på arbetsmarknaden, i politiken och i övriga delar av samhället. 2. Expertlösningar. Modellen byggde i hög grad på tanken att varje organisatoriskt problem bäst kun- de lösas genom att de främsta experterna anlitades för att lösa det. 3. Standardisering. Vi ansåg att alla människors behov och önskemål i stor utsträckning var enhet- liga och att alla hade samma rätt att få dem tillgo- dosedda. Sedan experterna väl hade tänkt ut de bästa lösningarna, skulle de alltså tillämpas så en- hetligt som möjligt. 4. Storskalighet. Genom att de bästa standardlös- ningarna producerades i långa serier i stora pro- duktionsanläggningar, blev kostnaden för varje producerad enhet så låg som möjligt. Fru talman! Detta ledde till att vi fick ett tämligen centraliserat samhälle uppbyggt kring välorganiserade och välfungerande organisationspyramider. Det första av dessa fyra kännetecken - strävan ef- ter samförstånd - bygger på en flerhundraårig svensk tradition av låg konfliktnivå i samhället mellan regio- ner, samhällsklasser, etniska grupper och enskilda människor. De övriga tre kännetecknen är mera särpräglade för 1900-talet. Men de är inte unikt svenska utan kommer från USA där ett modernt industrisamhälle började växa fram kring sekelskiftet präglat av expert- lösningar, standardisering och storskalighet. Denna organisationsfilosofi spred sig till hela den industriali- serade världen, och vi svenskar kom att tillämpa den i högre utsträckning än några andra länder i den fria världen. En pionjär för denna organisationsfilosofi är ame- rikanen Frederick Winslow Taylor. Han hävdade att genom att anlita rätt experter - i industrin var det ingenjörerna - kunde man utveckla den optimala lösningen på varje problem. Han talade om the one best way. Det här inspirerade den unga generationen social- demokrater i början av 1900-talet, bl.a. Gustav Möl- ler. Han formulerade i ett välkänt uttryck målet för välfärdsbygget: "Endast det bästa är gott nog åt fol- ket." Detta är inte bara uttryck för en hög ambitions- nivå. Det är en direkt översättning av Taylors tankar om the one best way. Det finns något "det bästa", i bestämd form singularis, som medborgarna skall erbjudas. Den svenska modellen byggdes av industrins in- genjörer och välfärdsstatens samhällsingenjörer. In- dustriföretaget, storkommunen, enhetsskolan, stor- sjukhuset, socialförsäkringarna, stadsskövlingarna och miljonprogrammet för bostadsbyggandet - allt bygger på principer om centralstyrning, storskalighet och standardisering. Men under 1980-talet börjar man alltmer ifrågasät- ta detta. Det händer något i den allmänna sociala, ekonomiska och tekniska utvecklingen som gör att andra organisationsformer blir mer intressanta. Inom företag, organisationer och offentlig förvaltning bör- jar man ifrågasätta centralstyrda hierarkier, och man börjar bygga mer av nätverksliknande lösningar. Bakom denna omorientering ligger tre drivkrafter: internationaliseringen, informationsrevolutionen och individualiseringen. Dessa tre drivkrafter gör att de grundläggande förutsättningarna för den svenska modellens organisationspyramider inte längre förelig- ger. I stället pekar fyra framgångsfaktorer åt ett annat håll: Den första handlar om kompetensnivån. Central- styrning är effektiv i ett samhälle om kunskapen och kompetensen är mycket ojämnt fördelad. Då är det effektivt att en liten grupp experter tänker ut alla lösningar, medan den stora massan sätts i rutinmässigt arbete. Så var det för 100 år sedan i USA och även i Sverige, men så är det inte i dag. Nu har människor en bra utbildning, och eftersom kompetensen är spridd bland många är det bättre med decentraliserade lös- ningar, där många människor får stort ansvar för sitt arbete. Den andra faktorn är auktoritetstron. Om många människor känner osäkerhet och rädsla inför att ta ansvar, kan centralstyrning vara effektiv. Så var det i stor utsträckning tidigare, men under senare decennier har denna form av auktoritär styrning blivit mer pro- blematisk. Människor vill ta större ansvar och är inte beredda att okritiskt acceptera en auktoritär överhet. Den tredje faktorn är stabiliteten. När efterfrågan är relativt enhetlig och oföränderlig är centralstyrning ofta effektiv, eftersom man kan skapa låga produk- tionskostnader genom storskalighet och standardise- ring. Så var det ännu på 1950-talet då vi svenskar drömde om tre saker: PV, TV och WC. Men genom internationaliseringen, informationsrevolutionen och individualiseringen ökar kraven på individanpassning och ständig förnyelse. Genom decentraliserade lös- ningar, där många människor självständigt kan pröva och utveckla nya lösningar, uppnår man lättare en tillräcklig flexibilitet. Den fjärde och sista faktorn är informationstekni- ken. Centralstyrning fungerar bäst då det finns stor- skaliga och stela system för att överföra och bearbeta information. Telegrafnäten var den typiska informa- tionsstrukturen då hierarkierna byggdes upp. Men informationsrevolutionen har i dag gjort det möjligt att till drastiskt sänkta kostnader bygga upp nätverk där man kan sprida, överföra och bearbeta informa- tion. Det gör att decentraliserade lösningar blir mer möjliga och mer effektiva. Övergången från centraliserade hierarkier till de- centraliserade nätverk, vilket Folkpartiets motion och flera andra motioner handlar om, är något som präglar hela samhället och som gör att vi måste ifrågasätta många delar av den traditionella svenska modellen. Det handlar om relationerna mellan stat och kommun, mellan myndighet och medborgare, mellan organisa- tioner och medlemmar, mellan företag och medarbeta- re. Fru talman! Det här skulle vi kunna ägna hela da- gen åt att diskutera. Men jag har förstått att det även finns ett par andra ärenden som helst bör avgöras i dag. Därför vill jag avsluta med att yrka bifall till reservation nr 5. 0153777875118 N 2010-01-01 00:00:00 206180 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf40