<anforande>
<dok_hangar_id>2348882</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa elmarknadsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0498143A-CAAC-4756-AB32-1EA6B5B286DB</anforande_id>
<anforande_nummer>201</anforande_nummer>
<talare>BIRGITTA JOHANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Eva Goës tar upp frågan om timmät-
ningen. Den diskussionen har vi också haft här tidiga-
re.
Det är naturligtvis riktigt att den tekniska utveck-
lingen kan göra att mätarna inom en ganska snar
framtid kanske kommer att bli ännu billigare. Jag
tycker faktiskt att det är viktigt att det finns timmäta-
re. Dygnsvariationer på elpriset gör nämligen att det
finns incitament som möjliggör ett sparande av el.
Den enskilde konsumenten kan se när han eller hon
skall använda sin el.
Eva Goës vet säkert också att den norska situatio-
nen inte är helt jämförbar med den svenska. Det är
många bitar som saknas. Vi kan inte jämföra med
Norge. Bl.a. har Norge jämnare priser eftersom el-
kraftproduktionen är mer baserad på vattenkraft, och
man använder inte kolkondenskraftverk och annat i
den omfattning som vi gör här i Sverige.
</anforandetext>
<intressent_id>0747552775209</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206341</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf201</protokoll_url_www>
</anforande>
