<anforande>
<dok_hangar_id>2348882</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En reformerad yrkestrafiklagstiftning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2D3A9F57-21BE-4932-9A47-8CE5839598CB</anforande_id>
<anforande_nummer>181</anforande_nummer>
<talare>LARS BJÖRKMAN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Betänkandet TU9 innehåller bl.a. re-
geringens strävan att skapa en sammanhållen författ-
ningsstruktur för yrkestrafikområdet samtidigt som en
harmonisering av EG:s regelverk och en modernise-
ring av den tillämpliga lagstiftningen sker. Vi modera-
ter ställer oss bakom dessa målsättningar.
Transportnäringen är en mycket viktig kugge i det
moderna samhället. Alla är vi i vår vardag beroende
av att det vi kallar yrkestrafiken fungerar och av att
regelverken är anpassade till dagens behov. Självklart
måste också regelverken vara uppbyggda så att de är
begripliga för såväl utövarna som deras kunder. Sam-
tidigt måste alla få garantier för att konkurrens på lika
villkor kan upprätthållas såväl mellan olika entrepre-
nörer som mellan de olika trafikslagen.
Det är också viktigt att vårt svenska regelverk
även i fråga om yrkestrafiken är i linje med europeisk
lagstiftning och att svensk transportnäring inte utsätts
för konkurrensnackdelar gentemot omvärlden.
Statens uppgift är enligt vår mening att övergri-
pande ansvara för att yrkestrafiken bedrivs säkert och
professionellt. Statens roll är vidare att utöva tillsyn,
genomföra kontroller och utfärda tillstånd för dem
som skall vara yrkesverksamma företagare och förare.
Regelverket skall vara utformat som ett ramverk, och
allmänt bör gälla att den offentliga sektorn inte själv
skall producera tjänster, vare sig i form av utbildning
eller på transportområdet.
I reservation 1 tar vi upp dessa frågor. Vi påpekar
just det olämpliga i att kommunala och andra offentli-
ga förvaltningar eller bolag i dag tillåts bedriva skat-
tesubventionerad verksamhet på en konkurrensutsatt
marknad. Vi vill därför ge regeringen till känna vad
som i reservationen anförs i denna fråga.
Fru talman! Höga kunskapskrav bör ställas på de
personer som i sina yrkesroller påtar sig ansvaret att
transportera människor och gods. De traditionella
yrkestrafikskolor och de branschorganisationer som i
dag svarar för utbildningen av blivande chaufförer bör
enligt vår mening efter ansökan och genomgången
kvalitetskontroll av Vägverket kunna auktoriseras att
hantera och även ansvara för slutproven. Ett genomfö-
rande av vårt förslag innebär en breddning av yrkes-
trafikskolornas kompetens och verksamhetsområde
samtidigt som en ökad konkurrens sänker kostnadsni-
vån. Ansvaret för upprätthållandet av kvaliteten och
den fortlöpande kontrollen av verksamheten bör även
fortsättningsvis ligga på just Vägverket.
De ekonomiska krav för erhållande av trafiktill-
stånd som i propositionen föreslås bli anpassade till
aktuella EG-direktiv ställer vi moderater oss bakom.
Vi poängterar dock tydligt i vår reservation 3 under
mom. 4 vikten av att den uppföljning av efterlevnaden
som kommer att krävas vid granskning av till-
ståndsinnehavare inte får baseras på en bokstavstolk-
ning innebärande att en tillfällig ekonomisk svacka
hos den aktuelle företagaren kan utgöra grund för
indragning av gällande trafiktillstånd.
Enligt vår bestämda mening måste en bedömning
av en yrkesutövares möjlighet att visa sin ekonomiska
överlevnadsförmåga alltid kombineras med en upp-
följning av den vandel vederbörande företagare tidi-
gare iakttagit i verksamheten. Den uppmjukning av
texten som genomfördes vid utskottsbehandlingen går
inte så långt som vi i vår motion föreslagit, men den
får väl ändå ses som ett steg i den riktning som vi har
föreslagit. Jag förväntar mig, fru talman, att majorite-
tens talesman är tydlig på den här punkten när detta
kommer upp och därmed bidrar till att undanröja
oklarheter om hur lagstiftningen i framtiden skall
tolkas.
Fru talman! Den förändring av taxesättningen i
taxiverksamheten som regeringen föreslagit, och som
också tillstyrkts av utskottets majoritet, är enligt vår
mening mycket olycklig. Utmönstringen av den s.k.
brytpunktstaxan innebär att svensk taxinäring förhind-
ras att använda den prismall som tillämpats under
mycket lång tid här i landet och som används över
hela Europa och i stora delar av övriga världen.
Brytpunktstaxan, som innehåller komponenterna
hastighet och tid, innehåller enligt vår och hela taxib-
ranschens mening de incitament för effektiv transport
som gynnar såväl kunden som taxiföretagen. Skälet
för att förbjuda denna taxa är enligt propositionen att
den är svår att förklara för en kund och att priset un-
der färd kan påverkas av den trafiksituation som råder
vid just detta tillfälle. Kunden kan därför inte vid
resans inledning fullständigt överblicka slutpriset.
Det alternativ som enligt majoritetens förslag er-
bjuds är att en presumtiv kund frågar ett antal trans-
portörer vad slutpriset blir för den aktuella transpor-
ten för att därefter slutgiltigt fastställa vem som har
det lägsta priset. Detta sätt att utnyttja det nya syste-
met förutsätter alltid att mer än en bil står till förfo-
gande vid varje tillfälle och att samtliga tillfrågade
förare inväntar kundens besked om att priset har an-
tagits respektive förkastats. Det är inte särskilt realis-
tiskt enligt min mening.
Ett annat scenario, fru talman, kan vara att den
svårighet en chaufför känner över att inte med säker-
het kunna bedöma exakt slutpris leder till att en sä-
kerhetsmarginal byggs in i det pris som kunden er-
bjuds att betala. Vi får alltså i det fallet en prisut-
veckling som går på tvären mot det som regeringen
säger sig vilja åstadkomma.
Ett tredje exempel på ett sådant scenario kan vara
att taxiförare generellt undviker trafikområden där
trafikstockningar kan förekomma. Resultatet i det
fallet blir att utbudet av taxitjänster i främst de stora
städernas mest centrala delar kraftigt försämras. Det
är, framför allt ur kundens perspektiv, en mindre
önskvärd utveckling.
Trots de varningar som vi moderater här framför
innebär det beslut som kammaren kommer att fatta i
denna fråga att brytpunktstaxan förbjuds. Den får
således inte längre tillämpas efter den 1 oktober i år.
Detta får konsekvenser som regeringsförslagets
talesman här i kammaren måste klarlägga innan vi kan
gå till omröstning. Det är mycket viktigt att vi får
klart för oss hur det kommer att fungera.
Över hela landet och inte minst här i Stockholm
finns nu gällande avtal om transporter mellan taxiföre-
tag och såväl privata företag som kommunala och
landstingskommunala upphandlare. Vid dessa upp-
handlingar har kravet från köparna ofta varit att just
brytpunktstaxan skall ligga till grund för prissättning-
en. Förhandlingar mellan trafikköpare och säljare
pågår just i dessa dagar på ett antal platser i landet.
För alla dessa inblandade måste här i dag och nu
klargöras om avtal slutna på dessa grunder äger gil-
tighet efter det att den nya lagen träder i kraft. Eller
innebär utskottsmajoritetens förslag att de inte längre
får tillämpas? Bara här i Stockholm löper avtal om
transporter baserade på den snart förbjudna taxan på
miljardbelopp. Inte bara jag och Moderaterna utan
hela taxinäringen, transportköparna och inte minst
skattebetalarna som finansierar de samhällsbetalda
resorna väntar på svaret. Vi förutsätter att det kommer
här från talarstolen.
Fru talman! I den nyligen avlämnade vårproposi-
tionen gör regeringen ett stort nummer av att den
föreslår enklare regler för främst småföretagare. Av-
sikten från regeringen sägs vara att den vill underlätta
för befintliga näringsidkare och samtidigt skapa nya
arbetsplatser. Det är ett positivt anslag, om än något
senkommet. Viljan från regeringspartiet att leva upp
till denna ambition avspeglar sig väl i hur man hante-
rar frågorna kring biluthyrningsverksamheten. I pro-
positionen säger regeringen att branschen fungerar
helt tillfredsställande. Men trots detta vidhåller man
det omfattande och uppenbarligen helt onödiga regel-
verket för just denna näringsgren. Om regeringsföre-
trädarna vill ha någon trovärdighet kring den påstådda
viljan till förenklingar på småföretagarområdet så
finns det här en bra möjlighet att konkret visa prov på
detta.
Slutligen, fru talman, vill jag kommentera frågan
om internordisk taxitrafik. I den allmänna internatio-
naliseringen av vår vardag lyckas vi inte alltid lösa de
mest näraliggande problemen. När det gäller möjlig-
heten att över de nordiska gränserna åka med inhems-
ka taxifordon finns det åtskilliga hinder för att genom-
föra detta. Det går i dag inte för en svensk resenär att
till en norsk flygplats förbeställa sin vanliga svenska
taxiåkare för att bli hemkörd. Samma sak gäller över
finska och danska gränser. Öresundsbron går mot sitt
färdigställande, och i det sammanhanget känns det
närmast pinsamt när taxibranschens företrädare påpe-
kar att denna fråga trots flera påstötningar till rege-
ringen ännu inte har fått någon lösning. I utskotts-
skrivningen framgår det att regeringen känner till
frågan. Men när går den till handling? Ett bra tillfälle
för besked i denna fråga borde vara när den socialde-
mokratiske talesmannen redogör för majoritetens
ställningstagande i denna fråga.
I vår reservation nr 13 tar vi upp just detta område
och yrkar på ett tillkännagivande till regeringen. Ut-
skottsmajoriteten har dock avvisat detta förslag och
har därmed självklart ansvaret för att frågan får en
snar lösning.
Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra
reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall
endast till reservation nr 1 i trafikutskottets betänkan-
de 9.
</anforandetext>
<intressent_id>0928479652300</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206321</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf181</protokoll_url_www>
</anforande>
