<anforande>
<dok_hangar_id>2348882</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kulturarvsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>30862252-06C0-4B5F-8CC7-9F9C80C3C8AF</anforande_id>
<anforande_nummer>169</anforande_nummer>
<talare>LEO PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag kan hålla med Göthe Knutson i
väldigt mycket av det han har sagt om värdet av att
detta arbete görs av dem som äger båtarna. Det skall
vi naturligtvis vara tacksamma för.
Det som staten möjligen kan göra på sikt är det
som vi har pratat om här och som man kan läsa i be-
tänkandet. Det står att utskottet anser att det är befo-
gat att överväga huruvida bevarandeinsatser rörande
transportmedel av olika slag borde ingå i kommande
satsningar i det industrihistoriska arvet.
Vad gäller vissa av de här båtarna kan de faktiskt
bli föremål för hantering i den sektorn på något sätt.
Men det blir mer som stimulanser. Det är viktigt att
det är ägarna till fartygen som känner huvudansvaret.
</anforandetext>
<intressent_id>080652068106</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206309</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf169</protokoll_url_www>
</anforande>
