<anforande>
<dok_hangar_id>2348882</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Totalförsvarsplikten </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8FF948F3-8D5C-4041-92ED-7A32E48F4E0B</anforande_id>
<anforande_nummer>151</anforande_nummer>
<talare>EVA FLYBORG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Folkpartiet avvisar tanken på att
pliktutbilda i princip alla vapenföra unga män utan att
behov av dem i krigsorganisationen föreligger. Det
gör att vi också avvisar tanken på korttidsutbildning
som ett alternativ för att kunna kalla in alla vapenföra
unga män till pliktutbildning. Det måste helt enkelt
finnas en grundläggande respekt för den enskilde
individens frihet och integritet.
Totalförsvarsplikten bör i fortsättningen utformas
så att könsneutral pliktuttagning kommer att gälla för
hela totalförsvaret. I vårt förslag till utformning av
försvarets krigsorganisation skulle väsentligt färre tas
ut till militär grundutbildning. I försvarsbeslutet 1996
avvisade vi också tills vidare förslaget beträffande
civila beredskapsstyrkor mot bakgrund av att rege-
ringen inte kunnat presentera något underlag rörande
behov av och former för en sådan pliktutbildning.
I detta sammanhang välkomnar vi dock att den
kommande översynen med förtur skall behandla frå-
gor gällande uppskovsregler och disciplinansvar. Vi
välkomnar likaså att översynen omfattar frågor röran-
de utbildningens meritvärde för såväl värnpliktiga
som civilpliktiga. Arbetet inom Försvarsmakten i
dessa frågor får dock inte avstanna i avvaktan på
översynen. Det bör tvärtom påskyndas.
I takt med att allt färre tas ut till plikttjänstgöring
måste förhållandena bringas i allt bättre överens-
stämmelse med dem som gäller i det civila samhället.
Plikttjänstgöringen måste också i största möjliga
utsträckning formas så att den för den enskilde blir en
tillgång också efter fullbordad utbildning.
Vi välkomnar därför den nu av regeringen tillsatta
översynen av pliktfrågorna. Vi förutsätter att den
kommer att innebära en återgång fullt ut till de prin-
ciper för plikttjänstgöringen som låg till grund för
riksdagens beslut 1994 om totalförsvarsplikt. Vi av-
står därför i detta sammanhang från reservationer.
Därmed inte alls sagt att vi inte har synpunkter.
Fru talman! Vi i Folkpartiet har i 25 punkter i vår
motion om totalförsvarsplikten angivit de förhållan-
den som enligt vår mening bör ligga till grund för den
fortsatta synen på totalförsvarsplikten. Jag skall här
bara kort beröra några av dessa.
Först gäller det flexibiliteten i totalförsvarsplikten.
Totalförsvarsplikten ger, genom att i princip vid en
könsneutral uttagning ha hela befolkningen som re-
kryteringsunderlag, maximala möjligheter att i varje
läge på ett rationellt sätt kunna tillgodose kvantitativa
och kvalitativa krav i totalförsvarets personalförsörj-
ning. Totalförsvarsplikten kan enligt vår mening bätt-
re än något annat system ge en bra personalförsörj-
ning med en aktuell utbildning av de pliktiga.
Jag vill här nämna något om faran med rigida
principer. I stark kontrast till totalförsvarspliktens
principer står tanken att vapenutbilda alla män. Med
en sådan tillämpning av en s.k. allmän värnplikt -
som är en manlig värnplikt - styrs den militära
grundutbildningen inte av försvarsmässiga övervä-
ganden. Den styrs i stället med 20 års fördröjning av
det årliga antalet födda gossebarn. Det är ungefär lika
rationellt som att koppla skolväsendet eller pensions-
systemet till den svenska älgstammens utveckling.
Den rigida synen på den allmänna värnplikten innebär
dessutom - vilket erfarenheten visar - att vi får stora
brister i de civila funktionerna.
Vi säger nej till resursslöseri, fru talman. Stora
belopp har slösats bort genom att många tusen fler
värnpliktiga än vad som behövs för omsättningen av
krigsorganisationen genom åren har tagits in. Att
utbilda en värnpliktig kostar 100 000-200 000 per
soldat beroende på utbildningens innehåll. Detta slö-
seri inom en nästan helmanlig verksamhet står i stark
kontrast till hur kvinnodominerade verksamheter
klämts åt hårt under senare år. Vad anser t.ex. rege-
ringens jämställdhetsansvariga om försvarets utbild-
ningsvolym?
Militär korttidsutbildning är inte egentligen aktu-
ellt, anser vi, förrän bortåt år 2020. Vi har länge i
Folkpartiet hävdat att man självklart bör anpassa
utbildningstiden till utbildningsändamålet. Mycket
tyder å ena sida på att utbildningstiden inte riktigt
räcker till för att ge allsidigt användbara fältförband.
Det är å andra svårt att motivera att förplägnads-
värnpliktiga skulle ha längre utbildningstider än
värnpliktiga med kvalificerade stridsuppgifter. I prak-
tiken behöver man dock inte ta ställning till detta
förrän strax före år 2020. Tills dess finns det ett över-
skott av soldater i åldrarna 20-40 år med betydligt
längre grundutbildning som bör tas i anspråk innan
man tittar på det här med korttidsutbildning.
Man bör förenkla och förbättra mönstringsförfa-
randet. Mönstring och uttagning skall göras rationellt.
Det finns många skäl att ifrågasätta det svenska sys-
temet med tvådagarsförrättningar. T.ex. har Danmark,
som Annika Nordgren tidigare talade om, ett system
med betydligt mindre tidsåtgång och kostnader. En
fungerande öppenvård gör det naturligt att individens
husläkare skulle kunna leverera de nödvändiga medi-
cinska uppgifter som behövs inför prövningen utom i
fråga om specialundersökningar för t.ex. vissa flyg-
tjänster eller ubåtstjänst. Inskrivningsläkaren upprepar
i dag ofta redan gjorda undersökningar.
När det gäller den kvalitativa delen av mönstring-
en är det inte ovanligt att den endast tar mellan tio och
tjugo minuter. Under en tvådagarsmönstring går alltså
mellan tio och tjugo minuter åt till att tala med en
psykolog som skall göra den nödvändiga kvalitativa
bedömningen. Detta är alldeles fel. Då är det kanske
inte underligt att en och annan olämplig slipper ige-
nom granskningen. Det gäller t.ex. människor med
rasistiska åsikter.
Vi måste också ta större hänsyn till individens
egen önskan. Vid uttagningen bör individens egen
önskan tillmätas mycket stor betydelse. Motivation
betyder mycket för att man skall få ett bra resultat av
utbildningen. Detta innebär inte ett yrkesförsvar, men
det innebär ett ökat utrymme för den enskilde indivi-
den.
Fru talman! Vi vill inte ha någon utbildning för
våldsbenägna personer eller rasister. Från principen
att för pliktutbildning i första hand ta ut personer som
själva vill måste undantag göras när man har anled-
ning att misstänka att vapen- eller sprängutbildning
kan missbrukas. Om alla tas ut med allmän värnplikt
riskerar i högre grad vapenutbildning att ges också till
våldsinriktade och kriminella personer. I ett läge då
bara en del av en åldersklass ges vapenutbildning
måste samhället så långt som möjligt se till att inte
vapenutbilda sina egna fiender. Militär utbildning har
vid flera tillfällen under senare år missbrukats av
våldsmän och rånare. Folkpartiet stöder härvidlag det
eniga betänkande som inom kort kommer att föreläg-
gas riksdagen för beslut.
Sedan vill jag ta upp pliktutbildningens civila
meritvärdering. De som ändå gör uppoffringen att
genomgå en värnplikts- eller civilpliktsutbildning bör
så långt möjligt få tillgodoräkna sig relevanta utbild-
ningsmeriter. Totalförsvaret måste snarast öka an-
strängningarna att lösa frågan om just meritvärdering-
en. Detta är viktigt för att öka motivationen att ge-
nomgå pliktutbildning, men framför allt för att skapa
så goda villkor som möjligt för dem som gör uppoff-
ringar till nytta för det totala försvaret.
I fråga om ekonomisk ersättning vid pliktutbild-
ning är det ju så att färre uttagna ökar såväl anled-
ningen som möjligheterna att faktiskt ge en bättre
ekonomisk ersättning. Det ligger inget egenvärde i att
ha låga ersättningar till personer som tas ut med
pliktlag. Motivation och utbildningsresultat påverkas
säkerligen negativt om ersättningarna är alltför låga.
40 kr per dag kan ju inte anses vara speciellt mycket.
När man bara tar ut så många som behövs till utbild-
ningen kan man också ge rimligare ekonomisk ersätt-
ning.
Den sista sak som jag vill ta upp litet speciellt
handlar om könsneutral uttagning. Vid uttagning till
militär eller civil totalförsvarsutbildning inom ramen
för plikten, där hänsyn tas till den enskildes önskemål,
finns inte längre någon anledning att behandla män
och kvinnor olika. Där en civil utbildning hos indivi-
den är av stort värde som grund för en totalförsvars-
placering finns inte heller någon anledning att göra
skillnad mellan könen.
Under de snart 20 år som Folkpartiet liberalerna
har pläderat för en totalförsvarsplikt har partiet envist
hävdat att värnplikten bör göras könsneutral. Man
skulle då tillgodose de samlade personalbehoven både
inom civilt och militärt försvar genom att utgå från
hela befolkningen. Trots det hittillsvarande talet om
allmän värnplikt har det ju faktiskt i verkligheten bara
varit manlig värnplikt.
Vi anser att det skall vara hela folkets försvar -
inte halva. Kvinnor har visserligen i dag rätten att
frivilligt fullgöra en värnplikt utan att behöva binda
sig för en fortsatt officerskarriär. Kvinnor som mönst-
rat kan numera också ingå i utbildningsreserven. Det
är bra. Men det räcker inte.
Samma grundkrav på deltagande i rikets totala
försvar måste ställas på både kvinnor och män. Vi har
alla rättigheter, och vi har alla skyldigheter. Vi måste
nu likställa flickor med pojkar även inom Försvar-
smaktens område. Vi måste som ett litet land tillvarata
all den kompetens som vi förfogar över och inte välja
bort halva årskullen 18-åringar innan vi ens har prövat
dugligheten.
Regeringen och Försvarsmakten har också tidigare
gett uttryck för att de anser att för att öka antalet
kvinnliga officerare i försvaret måste också basen,
dvs. de som genomgår pliktutbildningen, breddas.
Men, fru talman, det gör man faktiskt enklast genom
att övergå till en könsneutral tillämpning i urvalspro-
cessen, precis som Henrik Landerholm tidigare argu-
menterade, för att säkerställa antalet officerare. Anta-
let värnpliktiga påverkas inte, eftersom det är krigsor-
ganisationens storlek som styr det årliga rekryterings-
behovet och inte ett fixerat antal.
Fru talman! Till sist: De värnpliktiga kommer från
många skilda verksamheter i samhället. De bidrar
med sina olika kunskaper och erfarenheter till mång-
falden i den militära verksamheten. Detta är själva
styrkan i folkförsvarstanken. Vilken förankringstanke
ligger bakom att vi i dag utestänger halva befolkning-
ens erfarenheter och kompetens, Karin Wegestål?
Kanske är det så att en gammal sanning i dessa korri-
dorer är: Vill du inte så tillsätt en utredning.
</anforandetext>
<intressent_id>0401150407611</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206291</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf151</protokoll_url_www>
</anforande>
