2348882 GL0994 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april 1997/98 94 1998-04-22 00:00:00 Totalförsvarsplikten 8FF948F3-8D5C-4041-92ED-7A32E48F4E0B 151 EVA FLYBORG (fp) fp Fru talman! Folkpartiet avvisar tanken på att pliktutbilda i princip alla vapenföra unga män utan att behov av dem i krigsorganisationen föreligger. Det gör att vi också avvisar tanken på korttidsutbildning som ett alternativ för att kunna kalla in alla vapenföra unga män till pliktutbildning. Det måste helt enkelt finnas en grundläggande respekt för den enskilde individens frihet och integritet. Totalförsvarsplikten bör i fortsättningen utformas så att könsneutral pliktuttagning kommer att gälla för hela totalförsvaret. I vårt förslag till utformning av försvarets krigsorganisation skulle väsentligt färre tas ut till militär grundutbildning. I försvarsbeslutet 1996 avvisade vi också tills vidare förslaget beträffande civila beredskapsstyrkor mot bakgrund av att rege- ringen inte kunnat presentera något underlag rörande behov av och former för en sådan pliktutbildning. I detta sammanhang välkomnar vi dock att den kommande översynen med förtur skall behandla frå- gor gällande uppskovsregler och disciplinansvar. Vi välkomnar likaså att översynen omfattar frågor röran- de utbildningens meritvärde för såväl värnpliktiga som civilpliktiga. Arbetet inom Försvarsmakten i dessa frågor får dock inte avstanna i avvaktan på översynen. Det bör tvärtom påskyndas. I takt med att allt färre tas ut till plikttjänstgöring måste förhållandena bringas i allt bättre överens- stämmelse med dem som gäller i det civila samhället. Plikttjänstgöringen måste också i största möjliga utsträckning formas så att den för den enskilde blir en tillgång också efter fullbordad utbildning. Vi välkomnar därför den nu av regeringen tillsatta översynen av pliktfrågorna. Vi förutsätter att den kommer att innebära en återgång fullt ut till de prin- ciper för plikttjänstgöringen som låg till grund för riksdagens beslut 1994 om totalförsvarsplikt. Vi av- står därför i detta sammanhang från reservationer. Därmed inte alls sagt att vi inte har synpunkter. Fru talman! Vi i Folkpartiet har i 25 punkter i vår motion om totalförsvarsplikten angivit de förhållan- den som enligt vår mening bör ligga till grund för den fortsatta synen på totalförsvarsplikten. Jag skall här bara kort beröra några av dessa. Först gäller det flexibiliteten i totalförsvarsplikten. Totalförsvarsplikten ger, genom att i princip vid en könsneutral uttagning ha hela befolkningen som re- kryteringsunderlag, maximala möjligheter att i varje läge på ett rationellt sätt kunna tillgodose kvantitativa och kvalitativa krav i totalförsvarets personalförsörj- ning. Totalförsvarsplikten kan enligt vår mening bätt- re än något annat system ge en bra personalförsörj- ning med en aktuell utbildning av de pliktiga. Jag vill här nämna något om faran med rigida principer. I stark kontrast till totalförsvarspliktens principer står tanken att vapenutbilda alla män. Med en sådan tillämpning av en s.k. allmän värnplikt - som är en manlig värnplikt - styrs den militära grundutbildningen inte av försvarsmässiga övervä- ganden. Den styrs i stället med 20 års fördröjning av det årliga antalet födda gossebarn. Det är ungefär lika rationellt som att koppla skolväsendet eller pensions- systemet till den svenska älgstammens utveckling. Den rigida synen på den allmänna värnplikten innebär dessutom - vilket erfarenheten visar - att vi får stora brister i de civila funktionerna. Vi säger nej till resursslöseri, fru talman. Stora belopp har slösats bort genom att många tusen fler värnpliktiga än vad som behövs för omsättningen av krigsorganisationen genom åren har tagits in. Att utbilda en värnpliktig kostar 100 000-200 000 per soldat beroende på utbildningens innehåll. Detta slö- seri inom en nästan helmanlig verksamhet står i stark kontrast till hur kvinnodominerade verksamheter klämts åt hårt under senare år. Vad anser t.ex. rege- ringens jämställdhetsansvariga om försvarets utbild- ningsvolym? Militär korttidsutbildning är inte egentligen aktu- ellt, anser vi, förrän bortåt år 2020. Vi har länge i Folkpartiet hävdat att man självklart bör anpassa utbildningstiden till utbildningsändamålet. Mycket tyder å ena sida på att utbildningstiden inte riktigt räcker till för att ge allsidigt användbara fältförband. Det är å andra svårt att motivera att förplägnads- värnpliktiga skulle ha längre utbildningstider än värnpliktiga med kvalificerade stridsuppgifter. I prak- tiken behöver man dock inte ta ställning till detta förrän strax före år 2020. Tills dess finns det ett över- skott av soldater i åldrarna 20-40 år med betydligt längre grundutbildning som bör tas i anspråk innan man tittar på det här med korttidsutbildning. Man bör förenkla och förbättra mönstringsförfa- randet. Mönstring och uttagning skall göras rationellt. Det finns många skäl att ifrågasätta det svenska sys- temet med tvådagarsförrättningar. T.ex. har Danmark, som Annika Nordgren tidigare talade om, ett system med betydligt mindre tidsåtgång och kostnader. En fungerande öppenvård gör det naturligt att individens husläkare skulle kunna leverera de nödvändiga medi- cinska uppgifter som behövs inför prövningen utom i fråga om specialundersökningar för t.ex. vissa flyg- tjänster eller ubåtstjänst. Inskrivningsläkaren upprepar i dag ofta redan gjorda undersökningar. När det gäller den kvalitativa delen av mönstring- en är det inte ovanligt att den endast tar mellan tio och tjugo minuter. Under en tvådagarsmönstring går alltså mellan tio och tjugo minuter åt till att tala med en psykolog som skall göra den nödvändiga kvalitativa bedömningen. Detta är alldeles fel. Då är det kanske inte underligt att en och annan olämplig slipper ige- nom granskningen. Det gäller t.ex. människor med rasistiska åsikter. Vi måste också ta större hänsyn till individens egen önskan. Vid uttagningen bör individens egen önskan tillmätas mycket stor betydelse. Motivation betyder mycket för att man skall få ett bra resultat av utbildningen. Detta innebär inte ett yrkesförsvar, men det innebär ett ökat utrymme för den enskilde indivi- den. Fru talman! Vi vill inte ha någon utbildning för våldsbenägna personer eller rasister. Från principen att för pliktutbildning i första hand ta ut personer som själva vill måste undantag göras när man har anled- ning att misstänka att vapen- eller sprängutbildning kan missbrukas. Om alla tas ut med allmän värnplikt riskerar i högre grad vapenutbildning att ges också till våldsinriktade och kriminella personer. I ett läge då bara en del av en åldersklass ges vapenutbildning måste samhället så långt som möjligt se till att inte vapenutbilda sina egna fiender. Militär utbildning har vid flera tillfällen under senare år missbrukats av våldsmän och rånare. Folkpartiet stöder härvidlag det eniga betänkande som inom kort kommer att föreläg- gas riksdagen för beslut. Sedan vill jag ta upp pliktutbildningens civila meritvärdering. De som ändå gör uppoffringen att genomgå en värnplikts- eller civilpliktsutbildning bör så långt möjligt få tillgodoräkna sig relevanta utbild- ningsmeriter. Totalförsvaret måste snarast öka an- strängningarna att lösa frågan om just meritvärdering- en. Detta är viktigt för att öka motivationen att ge- nomgå pliktutbildning, men framför allt för att skapa så goda villkor som möjligt för dem som gör uppoff- ringar till nytta för det totala försvaret. I fråga om ekonomisk ersättning vid pliktutbild- ning är det ju så att färre uttagna ökar såväl anled- ningen som möjligheterna att faktiskt ge en bättre ekonomisk ersättning. Det ligger inget egenvärde i att ha låga ersättningar till personer som tas ut med pliktlag. Motivation och utbildningsresultat påverkas säkerligen negativt om ersättningarna är alltför låga. 40 kr per dag kan ju inte anses vara speciellt mycket. När man bara tar ut så många som behövs till utbild- ningen kan man också ge rimligare ekonomisk ersätt- ning. Den sista sak som jag vill ta upp litet speciellt handlar om könsneutral uttagning. Vid uttagning till militär eller civil totalförsvarsutbildning inom ramen för plikten, där hänsyn tas till den enskildes önskemål, finns inte längre någon anledning att behandla män och kvinnor olika. Där en civil utbildning hos indivi- den är av stort värde som grund för en totalförsvars- placering finns inte heller någon anledning att göra skillnad mellan könen. Under de snart 20 år som Folkpartiet liberalerna har pläderat för en totalförsvarsplikt har partiet envist hävdat att värnplikten bör göras könsneutral. Man skulle då tillgodose de samlade personalbehoven både inom civilt och militärt försvar genom att utgå från hela befolkningen. Trots det hittillsvarande talet om allmän värnplikt har det ju faktiskt i verkligheten bara varit manlig värnplikt. Vi anser att det skall vara hela folkets försvar - inte halva. Kvinnor har visserligen i dag rätten att frivilligt fullgöra en värnplikt utan att behöva binda sig för en fortsatt officerskarriär. Kvinnor som mönst- rat kan numera också ingå i utbildningsreserven. Det är bra. Men det räcker inte. Samma grundkrav på deltagande i rikets totala försvar måste ställas på både kvinnor och män. Vi har alla rättigheter, och vi har alla skyldigheter. Vi måste nu likställa flickor med pojkar även inom Försvar- smaktens område. Vi måste som ett litet land tillvarata all den kompetens som vi förfogar över och inte välja bort halva årskullen 18-åringar innan vi ens har prövat dugligheten. Regeringen och Försvarsmakten har också tidigare gett uttryck för att de anser att för att öka antalet kvinnliga officerare i försvaret måste också basen, dvs. de som genomgår pliktutbildningen, breddas. Men, fru talman, det gör man faktiskt enklast genom att övergå till en könsneutral tillämpning i urvalspro- cessen, precis som Henrik Landerholm tidigare argu- menterade, för att säkerställa antalet officerare. Anta- let värnpliktiga påverkas inte, eftersom det är krigsor- ganisationens storlek som styr det årliga rekryterings- behovet och inte ett fixerat antal. Fru talman! Till sist: De värnpliktiga kommer från många skilda verksamheter i samhället. De bidrar med sina olika kunskaper och erfarenheter till mång- falden i den militära verksamheten. Detta är själva styrkan i folkförsvarstanken. Vilken förankringstanke ligger bakom att vi i dag utestänger halva befolkning- ens erfarenheter och kompetens, Karin Wegestål? Kanske är det så att en gammal sanning i dessa korri- dorer är: Vill du inte så tillsätt en utredning. 0401150407611 N 2010-01-01 00:00:00 206291 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf151