<anforande>
<dok_hangar_id>2348882</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Totalförsvarsplikten </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6B004BEC-8C8A-4406-842B-D2F8D8BEAF63</anforande_id>
<anforande_nummer>136</anforande_nummer>
<talare>ÅKE CARNERÖ (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Kristdemokraterna anser att försvaret
skall grundas på allmän totalförsvarsplikt där alla
tjänstepliktiga får en meningsfull och tydlig utbild-
ning mot krigsuppgiften och som leder till krigspla-
cering inom totalförsvaret. Alla tjänstbara män och
kvinnor skall ses som en resurs för totalförsvaret. Det
är en stor tillgång, menar vi, med en bred uppslutning
kring landets säkerhets- och försvarspolitik, där var
och en bidrar med sin kunskap och förmåga. Totalför-
svarsplikten ökar insynen i försvaret och befäster dess
folkliga förankring. I en konflikt finns det inga bättre
soldater än de som försvarar gemensamma värden,
sina landsmän och sin hembygd. Inställningen att vårt
land är värt att försvaras får inte försvagas.
Fru talman! Utskottet skriver att förutsättningarna
för plikttjänstgöring har ändrats i en rad avseenden
sedan lagen om totalförsvarsplikt beslutades och
menar att det behövs en översyn av pliktsystemet med
hänsyn till hur det fungerar i praktiken. Vi kristdemo-
krater håller med om detta men menar att den tillsatta
parlamentariska Pliktutredningen bör ta ett helhets-
grepp och göra en bred och allsidig översyn av plikt-
systemet bl.a. utifrån den debatt som har ägt rum i
vårt land.
I denna översyn måste pliktpersonalens totala si-
tuation vad gäller såväl den ekonomiska, sociala,
arbetsmarknadsmässiga som studiesociala situationen
ingå. Motiven för pliktutbildning, försvarsupplysning
och information, uttagningsprinciper, orättviseaspek-
ter, kompensationsansvar och förplägnadsansvar är
några av de områden som vi tycker bör belysas. Plikt-
systemet är en viktig del av vår försvarsprincip, och
därför bör en reformering ske så att inte trovärdighe-
ten för folkförsvaret undergrävs. Jag yrkar därför
bifall till reservation 3 under mom. 4.
Den som blivit uttagen till pliktutbildning får göra
ekonomiska uppoffringar i jämförelse med den som
hamnar i utbildningsreserven eller ej blir antagen till
grundutbildning. I avvaktan på resultatet av den avise-
rade översynen föreslog kristdemokraterna därför att
dagsersättningen borde höjas med 5 kr per dag, från
nuvarande 40 kr per dag till 45 kr per dag. I vårt bud-
getförslag för utgiftsområde 6 hade vi avsatt 50 mil-
joner kronor för innevarande år.
Fru talman! Genom 1996 års totalförsvarsbeslut
ställde sig riksdagen bakom förslaget att totalför-
svarspliktiga som utbildats med civilplikt frivilligt bör
kunna ingå som en resurs vid civila internationella
insatser. Efterfrågan på s.k. multifunktionella opera-
tioner har ökat, vilket innebär att fredlig konflikthan-
tering kan få en viktig roll i internationell konfliktfö-
rebyggande verksamhet.
Konfliktförebyggande insatser måste sättas in ti-
digt efter varningar om en annalkande konflikt. Meto-
der för att med icke-våld förändra en konfliktsituation
borde därför finnas med som alternativ i den civilp-
liktsutbildning som bedrivs inom det svenska totalför-
svaret. Utbildningen skulle vara en förberedelse och
träning i civil fredstjänst, t.ex. i samarbete med svens-
ka folkrörelser.
Personal i civil fredstjänst skulle kunna utgöra ett
viktigt stöd till lokala fredsbyggande och våldsföre-
byggande initiativ och fungera som opartiska observa-
törer och stödpersonal åt demokratins företrädare i
känsliga konfliktsituationer.
Europaparlamentet har betonat att det kommer att
bli en angelägen uppgift att ta fram och vidareutveck-
la icke-militära metoder för att förebygga, begränsa
och lösa konflikter och bl.a. angett möjligheten att
upprätta en europeisk civil fredskår inom ramen för
en gemensam säkerhetspolitik. Kristdemokraterna
menar därför att en pliktutbildning i civil fredstjänst
skulle kunna vara ett svenskt bidrag till en europeisk
fredskår när det gäller att stödja humanitära åtgärder
och stå till tjänst med olika förtroendeskapande åtgär-
der.
Fru talman! Utskottet håller med om vikten av ett
ökat internationellt engagemang för att med icke-våld
kunna förebygga och förändra konflikter i positiv
riktning och framhåller att metoder för fredlig kon-
flikthantering behöver utvecklas liksom framtagandet
av utbildningar.
Jag är medveten om att enligt nuvarande lagstift-
ning skall uttagning med plikt endast ske för totalför-
svarets behov och att ingen får tas ut med plikt för att
utbildas för internationella uppdrag. I ett yttrande
under mom. 5 har bl.a. kristdemokraterna redovisat
sin hållning i denna fråga och utgått från att Pliktut-
redningen utreder möjligheterna att införa en interna-
tionell civil fredstjänst i civilpliktsutbildningen.
</anforandetext>
<intressent_id>079223680900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206276</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf136</protokoll_url_www>
</anforande>
