<anforande>
<dok_hangar_id>2348882</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:94 Onsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändring i jämställdhetslagen m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>ED81DCBE-B3F5-426A-A437-6F55EEE028F9</anforande_id>
<anforande_nummer>102</anforande_nummer>
<talare>HANS KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skall uppta kammarens tid med en
detalj i det som kammaren nu har debatterat en längre
stund. För drygt en månad sedan fick jag en motion i
min hand som hette A8, en moderat motion på pro-
positionen Kvinnofrid. Jag skall inte säga att jag läser
alla motioner som produceras i detta hus, men dem
som rör arbetsmarknad och en del andra områden som
jag känner särskilt intresse för försöker jag att åtmins-
tone översiktligt ta mig igenom.
När jag läser den här moderata motionen måste
jag säga att jag blir mörkrädd. Dessvärre kan jag
också konstatera att den minst sagt uppseendeväckan-
de formuleringen också delvis återfinns i reservation
nr 1.
Vad är det då Moderaterna säger? Det jag nu tän-
ker prata om handlar om sexuella trakasserier. Jo,
man påstår i sin motion och i reservationen att det inte
handlar om något maktperspektiv utan att det är
"fråga om vanlig mänsklig obetänksamhet eller
drummelaktighet". Detta säger Moderaterna i en
kommittémotion i fråga om en grupp som är utsatt
och utnyttjad och om en företeelse som uppskattas
beröra 40 000 personer per år, såsom vi tidigare har
hört här. Det var någon som för en stund sedan und-
rade om det var tillräckligt många för att man skulle
försöka göra något åt problemet.
Jag blir rädd därför att det här förhållningssättet
ger uttryck för en tillåtande, ursäktande och överslä-
tande uppfattning om sexuella trakasserier och i för-
hållande till utsatta och utnyttjade människor, oftast
kvinnor.
Jag tycker också att det är oansvarigt att uttrycka
sig på det här sättet eftersom det sänder signaler. Vi
har pratat ganska mycket om signaler här, och detta
sänder också signaler. Det sänder signaler om att det
inte är så farligt. Man behöver inte ta itu med detta.
Det kan väl få passera. Ingen skall ägna särskilt an-
svar och särskild tid åt det här.
Vad jag ser i den här bilden är ett moderat för-
hållningssätt inte enbart till kvinnor i arbetslivet utan
också till arbetslivet över huvud taget. För vem är det
som bestämmer på arbetsplatsen? Jag vet att det före-
kommer att moderater reser landet runt och läser
sagor om att det är facket som bestämmer.
Men jag och andra som har 25-30 års erfarenhet
av arbetslivet vet att det är arbetsgivarna som be-
stämmer på arbetsplatserna. Därav följer också att det
måste vara arbetsgivarna som har möjlighet att ta itu
med de misshälligheter som råder på arbetsplatserna.
Detta fritar inte någon enskild från ansvar, men det är
inte alltid så lätt för den enskilde att ta itu med över-
grepp och övertramp. Många har en mycket utsatt
situation på arbetsmarknaden i dag.
Vi kunde också tidigare höra att Christel Ander-
berg tyckte att man kunde fixa detta med avtal. Det är
litet trist att Christel Anderberg inte är kvar i kamma-
ren, därför att då skulle jag ha frågat henne hur mode-
raterna vill ha det. Man har ju i andra motioner talat
om att man inte tycker om kollektivavtal. Skall då
enskilda löntagare träffa avtal om att det inte får före-
komma sexuella trakasserier på arbetsplatserna? Nå-
gon moderat kanske vid lämpligt tillfälle kan ge mig
svar på den frågan.
I år är det också valår. Vi kan i den här kammaren
se att gränsen är helt klar mellan de partier som tycker
att jämställdhet har en hög prioritet och att sexuella
trakasserier med alla till buds stående medel skall
bekämpas och de som inte tycker det. Det är en tydlig
gränsdragning. Det finns ett parti som inte tycker att
detta är en angelägen fråga, det är Moderaterna. And-
ra partier, med några små skiftningar, tycker att detta
är en viktig fråga. Detta gör att jag tycker att det finns
anledning för kvinnor på svensk arbetsmarknad att
vara oroliga inför valåret 1998, vara oroliga för vad
som kan tänkas hända om detta parti, det enda parti
som inte tycker att sexuella trakasserier är något stort
problem som man skall åtgärda, skulle få sätta sin
prägel på det framtida regeringsarbetet. Jag tycker att
alla bör besinna moderaternas förhållningssätt när
man står inför ett avgörande i det kommande valet.
Fru talman! Med detta mitt inlägg vill jag också
säga att jag självklart stöder utskottets hemställan i
dess helhet.

</anforandetext>
<intressent_id>0654974921901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206242</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0994/#anf102</protokoll_url_www>
</anforande>
