<anforande>
<dok_hangar_id>2348881</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:93 Tisdagen den 21 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:234 om flyktingförläggningen i Flen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5E40041E-99AC-4188-9759-C28787C068D0</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet PIERRE SCHORI (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Ulla Hoffmann har ställt fem frågor
till mig. Avser regeringen vidta åtgärder för att barn
som bor i s.k. korridorförläggning i likhet med svens-
ka barn skall få ett "skäligt boende"? Avser regering-
en vidta åtgärder för att asylsökande för vilka det
föreligger verkställighetshinder skall beviljas uppe-
hållstillstånd i Sverige? Avser regeringen vidta åtgär-
der för att asylsökande barn i grundskoleåldern skall
få samma rätt till utbildning som svenska barn? Avser
regeringen vidta åtgärder för att asylsökande ungdo-
mar mellan 16 och 18 år skall få samma rätt till ut-
bildning som svenska ungdomar? Och slutligen: Vilka
åtgärder avser regeringen vidta för att meningsfull
sysselsättning utöver städning och matlagning skall
erbjudas på samtliga förläggningar?
Fru talman! Jag håller naturligtvis med Ulla
Hoffmann om att asylsökande barn bör ha ett skäligt
boende. Invandrarverket har en grannlaga och för
verket självklar uppgift att också se till barnens be-
hov. Många av de familjer som kommer till Sverige
har traumatiska upplevelser bakom sig. Det är själv-
klart att dessa familjer behöver ha en trygg och säker
tillvaro under den tid de väntar på besked i tillstånds-
frågan.
Flertalet förläggningsplatser finns i vanliga lägen-
heter med självhushåll, och det är också en strävan
från Invandrarverket att placera barnfamiljer i lägen-
hetsboende. Mottagandet måste dock vara flexibelt
och så långt möjligt klara de svängningar i inström-
ningen som kan uppstå. Detta innebär att mottag-
ningsenheter - som egentligen huvudsakligen är av-
sedda för ensamboende - ibland kan behöva ge logi
även till barnfamiljer i avvaktan på en bättre lösning.
Om en asylsökande har fått avvisningsbeslut, skall
han eller hon självmant lämna landet. Detta framgår
tydligt av utlänningslagen (1989:529). I vissa fall kan
det emellertid uppstå problem, exempelvis kan myn-
digheterna i den asylsökandes hemland hindra den
återvändande från att resa in. Detta sker tyvärr i en hel
del fall. Att kunna återvända till sitt hemland är ett
folkrättsligt mänskligt krav. Många personer har
emellertid vistats långa tider i Sverige. Detta är natur-
ligtvis ingen bra situation. Tillvaron blir pressande för
såväl utlänningarna som personalen vid Invandrarver-
kets mottagningsenheter.
För att komma till rätta med dessa problem har
Sverige ingått avtal med vissa länder. Exempelvis slöt
vi i början av året ett avtal med Förbundsrepubliken
Jugoslavien, för att göra det möjligt för jugoslaviska
medborgare att resa hem. Som nyligen meddelats i
riksdagen har avtalet ännu inte ratificerats av För-
bundsrepubliken Jugoslavien. Vi kommer naturligtvis
att fortsätta ansträngningarna att komma överens även
med andra länder där denna typ av problem finns. Jag
vill också erinra om att regeringen den 19 mars i år
fattade beslut om en förordning om uppehållstillstånd
för medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Innebörden i förordningen är att medborgare från
Förbundsrepubliken Jugoslavien som vistats så länge i
Sverige att ett beslut om av- eller utvisning kommer
att preskriberas före den 1 januari 1999 får beviljas
uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ett avvisnings-
beslut som inte har verkställts preskriberas efter fyra
år. Beslutet innebär att den aktuella gruppen efter
ansökan kan beviljas uppehållstillstånd omedelbart.
Det är riktigt som Ulla Hoffmann säger att asylsö-
kande barn inte har rätt till skolgång på exakt samma
villkor som barn som är bosatta i Sverige. Asylsökan-
de barn skall dock enligt grundskoleförordningen
(1994:1194) tas emot i grundskolan i den kommun
där de vistas. Detta skall ske så snart skolgång är
lämplig för dem med hänsyn till deras personliga
förhållanden. Omfattningen av undervisningen kan
dock vara mindre än den som gäller för i Sverige
bosatta barn. I många fall deltar barnen i den vanliga
skolan i kommunen. Kommunen erhåller statlig er-
sättning för skoleundervisningen. Majoriteten av de
ungdomar mellan 16 och 18 år som kan och vill stu-
dera erbjuds undervisning i gymnasieskolan. Statlig
ersättning lämnas på samma villkor som för grundsko-
lebarn.
Barnkommittén har i sitt betänkande Barnets
bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) föreslagit att
reglerna bör ändras så att asylsökande barn och ung-
domar skall få samma rätt till utbildning som svenska
barn. Begränsningen i barnens skolgång skall enligt
kommittén endast utgå från barnets behov och inte det
regelsystem som styr rätten till utbildning för asylsö-
kande barn. Betänkandet har remissbehandlats. Frå-
gan om asylsökande barns skolgång bereds för närva-
rande inom Utbildningsdepartementet.
Den asylsökande skall bemötas med respekt för
sin integritet och förmåga och vilja att själv ta ansvar
för sig själv och sin familj medan de väntar på besked
i tillståndsfrågan. Verksamheten i mottagandesyste-
met är därför anpassad till att de boende skall ta en
aktiv roll i den dagliga skötseln av förläggningen.
Därutöver erbjuds de asylsökande olika former av
organiserad verksamhet vilken syftar till att den en-
skilde skall kunna få mening och struktur i vardagen
under väntetiden. Den skall utformas så att den kan
vara till nytta oavsett utgången i asylärendet och är
obligatorisk så till vida att den som utan giltigt skäl
inte deltar i verksamheten kan få sin dagersättning
nedsatt. Förutom utbildning av varierande utbud, ofta
med inslag av praktikplatser, anordnas också på mot-
tagningsenheterna ett rikt utbud av verksamhet i olika
former. Den kan variera från aktiviteter liknande
småföretagsamhet, kaféverksamhet, andrahandsbuti-
ker med skrädderi- och tvättverksamhet till snickerier
för restaurering av anläggningens inventarier. Ut-
bildningen upphandlas ofta hos externa utbildningsfö-
retag som erbjuder ett stort och varierande utbud
såsom svenska och samhällsskola, IT, medier, engels-
ka, hantverk och kultur. Innehållet i den organiserade
verksamheten på Invandrarverkets mottagningsenhe-
ter varierar naturligtvis utifrån lokala förutsättningar
och sammansättningen av den grupp asylsökande som
vid olika tillfällen vistas på respektive mottagnings-
enhet.
Avslutningsvis vill jag försäkra att Invandrarver-
ket mycket aktivt arbetar med att utveckla mottagande
av asylsökande.
</anforandetext>
<intressent_id>0928800583601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206132</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0993/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
