2348881 GL0993 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:93 Tisdagen den 21 april 1997/98 93 1998-04-21 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:234 om flyktingförläggningen i Flen interpellationsdebatt 5E40041E-99AC-4188-9759-C28787C068D0 1 Statsrådet PIERRE SCHORI (s) s Fru talman! Ulla Hoffmann har ställt fem frågor till mig. Avser regeringen vidta åtgärder för att barn som bor i s.k. korridorförläggning i likhet med svens- ka barn skall få ett "skäligt boende"? Avser regering- en vidta åtgärder för att asylsökande för vilka det föreligger verkställighetshinder skall beviljas uppe- hållstillstånd i Sverige? Avser regeringen vidta åtgär- der för att asylsökande barn i grundskoleåldern skall få samma rätt till utbildning som svenska barn? Avser regeringen vidta åtgärder för att asylsökande ungdo- mar mellan 16 och 18 år skall få samma rätt till ut- bildning som svenska ungdomar? Och slutligen: Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att meningsfull sysselsättning utöver städning och matlagning skall erbjudas på samtliga förläggningar? Fru talman! Jag håller naturligtvis med Ulla Hoffmann om att asylsökande barn bör ha ett skäligt boende. Invandrarverket har en grannlaga och för verket självklar uppgift att också se till barnens be- hov. Många av de familjer som kommer till Sverige har traumatiska upplevelser bakom sig. Det är själv- klart att dessa familjer behöver ha en trygg och säker tillvaro under den tid de väntar på besked i tillstånds- frågan. Flertalet förläggningsplatser finns i vanliga lägen- heter med självhushåll, och det är också en strävan från Invandrarverket att placera barnfamiljer i lägen- hetsboende. Mottagandet måste dock vara flexibelt och så långt möjligt klara de svängningar i inström- ningen som kan uppstå. Detta innebär att mottag- ningsenheter - som egentligen huvudsakligen är av- sedda för ensamboende - ibland kan behöva ge logi även till barnfamiljer i avvaktan på en bättre lösning. Om en asylsökande har fått avvisningsbeslut, skall han eller hon självmant lämna landet. Detta framgår tydligt av utlänningslagen (1989:529). I vissa fall kan det emellertid uppstå problem, exempelvis kan myn- digheterna i den asylsökandes hemland hindra den återvändande från att resa in. Detta sker tyvärr i en hel del fall. Att kunna återvända till sitt hemland är ett folkrättsligt mänskligt krav. Många personer har emellertid vistats långa tider i Sverige. Detta är natur- ligtvis ingen bra situation. Tillvaron blir pressande för såväl utlänningarna som personalen vid Invandrarver- kets mottagningsenheter. För att komma till rätta med dessa problem har Sverige ingått avtal med vissa länder. Exempelvis slöt vi i början av året ett avtal med Förbundsrepubliken Jugoslavien, för att göra det möjligt för jugoslaviska medborgare att resa hem. Som nyligen meddelats i riksdagen har avtalet ännu inte ratificerats av För- bundsrepubliken Jugoslavien. Vi kommer naturligtvis att fortsätta ansträngningarna att komma överens även med andra länder där denna typ av problem finns. Jag vill också erinra om att regeringen den 19 mars i år fattade beslut om en förordning om uppehållstillstånd för medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien. Innebörden i förordningen är att medborgare från Förbundsrepubliken Jugoslavien som vistats så länge i Sverige att ett beslut om av- eller utvisning kommer att preskriberas före den 1 januari 1999 får beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ett avvisnings- beslut som inte har verkställts preskriberas efter fyra år. Beslutet innebär att den aktuella gruppen efter ansökan kan beviljas uppehållstillstånd omedelbart. Det är riktigt som Ulla Hoffmann säger att asylsö- kande barn inte har rätt till skolgång på exakt samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Asylsökan- de barn skall dock enligt grundskoleförordningen (1994:1194) tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas. Detta skall ske så snart skolgång är lämplig för dem med hänsyn till deras personliga förhållanden. Omfattningen av undervisningen kan dock vara mindre än den som gäller för i Sverige bosatta barn. I många fall deltar barnen i den vanliga skolan i kommunen. Kommunen erhåller statlig er- sättning för skoleundervisningen. Majoriteten av de ungdomar mellan 16 och 18 år som kan och vill stu- dera erbjuds undervisning i gymnasieskolan. Statlig ersättning lämnas på samma villkor som för grundsko- lebarn. Barnkommittén har i sitt betänkande Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) föreslagit att reglerna bör ändras så att asylsökande barn och ung- domar skall få samma rätt till utbildning som svenska barn. Begränsningen i barnens skolgång skall enligt kommittén endast utgå från barnets behov och inte det regelsystem som styr rätten till utbildning för asylsö- kande barn. Betänkandet har remissbehandlats. Frå- gan om asylsökande barns skolgång bereds för närva- rande inom Utbildningsdepartementet. Den asylsökande skall bemötas med respekt för sin integritet och förmåga och vilja att själv ta ansvar för sig själv och sin familj medan de väntar på besked i tillståndsfrågan. Verksamheten i mottagandesyste- met är därför anpassad till att de boende skall ta en aktiv roll i den dagliga skötseln av förläggningen. Därutöver erbjuds de asylsökande olika former av organiserad verksamhet vilken syftar till att den en- skilde skall kunna få mening och struktur i vardagen under väntetiden. Den skall utformas så att den kan vara till nytta oavsett utgången i asylärendet och är obligatorisk så till vida att den som utan giltigt skäl inte deltar i verksamheten kan få sin dagersättning nedsatt. Förutom utbildning av varierande utbud, ofta med inslag av praktikplatser, anordnas också på mot- tagningsenheterna ett rikt utbud av verksamhet i olika former. Den kan variera från aktiviteter liknande småföretagsamhet, kaféverksamhet, andrahandsbuti- ker med skrädderi- och tvättverksamhet till snickerier för restaurering av anläggningens inventarier. Ut- bildningen upphandlas ofta hos externa utbildningsfö- retag som erbjuder ett stort och varierande utbud såsom svenska och samhällsskola, IT, medier, engels- ka, hantverk och kultur. Innehållet i den organiserade verksamheten på Invandrarverkets mottagningsenhe- ter varierar naturligtvis utifrån lokala förutsättningar och sammansättningen av den grupp asylsökande som vid olika tillfällen vistas på respektive mottagnings- enhet. Avslutningsvis vill jag försäkra att Invandrarver- ket mycket aktivt arbetar med att utveckla mottagande av asylsökande. 0928800583601 N 2010-01-01 00:00:00 206132 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0993/#anf1