2348880 GL0992 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:92 Fredagen den 17 april 1997/98 92 1998-04-17 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:219 om in- terimistiska naturreservat för hotad skog interpellationsdebatt BD5F11A1-0AE9-48B7-A945-2E51BA752D34 5 BIRGER SCHLAUG (mp) mp Fru talman! Aldrig tidigare har vi haft så mycket pengar, men aldrig tidigare har så många arter heller varit hotade. Det är ju problemet. Naturvårdsverket och andra visar upp listor över de arter vi behöver skydda. Det borde ju innebära att regeringen ser till att det finns resurser. Regeringen borde prioritera hur man använder pengarna. Jag återkommer till detta: Hur kan en regering som talar om biologisk mångfald ge nålpengar - och det är fortfarande nålpengar - till detta? Anna Lindh talar om en ökning på 50 %. Men har man oerhört litet i början och säger att man nu får 50 % till är det ofta fortfarande oerhört litet. Jämför med ett JAS-plan, Anna Lindh! Det är detta det handlar om. Sedan kommer vi till de frivilliga åtgärderna. En- ligt Miljövårdsberedningen måste 600 000 hektar i sådan fall skyddas frivilligt. Jag såg ett Aktuelltinslag för ett tag sedan. Det var inte så roligt. Det var Skogs- ägarnas riksförbund som med kraft tog avstånd från miljömärkning osv. Med kraft tog de avstånd från det mesta. Frågan är om man kommer åt skogsägarna om man inte samtidigt ser till att man skaffar fram dessa pengar och möjliggör ett moratorium med ett femårigt avverkningsstopp i realiteten. De pengar som krävs och det som vi föreslår - och vi finansierar det fullt ut - är 700 miljoner ytterligare i år, ytterligare 700 miljoner nästa år och 850 miljoner år 2000. Detta är faktiskt mindre än 3 % av de vapen- köp som regeringen tillåter militären att göra. Riksdagen har fattat fina beslut och har en hög ambitionsnivå. Man säger att målet är att ingen djur- och växtart utrotas av människan. Men det händer ju oerhört litet. Sverige har också åtagit sig detta genom flera internationella konventioner. Svenska politiker åker världen runt och talar om skyddet av regnskog, men vad gör vi själva här hemma? Vi anslår nålpeng- ar och satsar på motorvägar. Vi har skrivit under Riokonferensen. Sverige var t.o.m. drivande när det gällde bevarande av arter och deras livsmiljöer. Och ändå blir det nålpengar. Kom inte och påstå, Anna Lindh, att det är annat än nålpengar. Det handlar, precis som Gudrun Lind- vall säger, om att vi nu måste tillskjuta stora pengar. De pengarna finns i statens budget, men de finns på fel ställen. De finns på ställen som inte leder till ett ekologiskt hållbart samhälle, utan på ställen som leder till ekologisk utarmning. Detta är regeringens stora dilemma. Jag skulle vilja veta hur miljöministern ser på det här med pengarna. Är miljöministern villig att här säga att självfallet behövs det minst det dubbla mot det som regeringen i dag tillskjuter? Är miljöminis- tern villig att säga det, som person och som miljömi- nister? 0987224899103 N 2010-01-01 00:00:00 206060 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0992/#anf5