2348879 GL0991 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april 1997/98 91 1998-04-16 00:00:00 Schengensamarbetet 9C343D2F-00BF-419D-9AAD-F19C0CB0F5A9 66 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) c Fru talman! Vi är några centerpartister som tar avstånd från Schengensamarbetet, och vi står bakom en motion om avslag på propositionen. Alla dessa tusen sidor lagtext, all denna övervak- ning och poliskontroll inne i landet, alla dessa fortfa- rande hemliga uppgifter, detta hot mot den nordiska passfriheten och mot flyktingars rätt att få sin sak prövad - allt detta skulle ha tillkommit för att den goda idén att människor skall kunna röra sig fritt i Europa skall förverkligas. Men kära nån! Finns det någon här som känner sig hindrad att röra sig fritt i Europa? Finns det någon enda av er som känner sig hindrad att röra sig fritt i Europa? Att bära med sig ett pass och visa upp det vid flygplatsen eller båten är väl ingen belastning eller inskränkning av rörelsefriheten. Vid flyget köar man mycket längre för incheckningen än passkontrollen och flyget kommer säkert att behålla säkerhetskontrol- len och kontrollera att passagerarna inte bär med sig vapen. Dessutom måste man i stället för pass bära med sig särskilt godkända ID-handlingar om man tänker bo på hotell eller campingplats i ett EU-land och fylla i registreringshandlingar. Nej, det måste rimligen vara ett helt annat syfte med Schengensamarbetet än personers fria rörlighet. Den har vi redan. Det måste vara något man undviker att betona som orsak till Schengensamarbetet. På s. 15 i betänkandet säger justitieutskottet att EU på sikt skall bli ett område utan inre gränser. Det är, vad jag förstår, ett annat sätt att säga att EU skall bli en stat. I riksdagen finns det inte ett enda parti som hel- hjärtat ställer upp för att Sverige skall ingå i en fede- ration, en EU-stat. Likväl är det ditåt vi vandrar steg för steg. När vi nyligen här i kammaren behandlade personuppgiftslagen talade Inger René om korven som man skär den ena skivan av efter den andra tills man står där med bara snöret kvar. Den liknelsen är utmärkt när det gäller att beskriva hur Sveriges obe- roende successivt urholkas. När gränserna mellan länderna suddas ut och den yttre gränsen förstärks är detta ett viktigt steg mot EU-staten. Man kan ju inte ha gränser inom ett land. Där har vi egentligen orsa- ken till Schengensamarbetet. Det är riktigt att vi förr i världen hade murar runt städerna. Vi hade avstånd mellan våra län och våra landskap, som Gun Hellsvik har tagit upp. Vi bildade så småningom ett land och ett språkområde. Vi bilda- de ett land där vi förstod varandra, där vi byggde upp en demokrati. Nu river vi gränser till andra språkom- råden, till andra större folkgrupper, som självfallet kommer att dominera oss när vi bildar en enda stat. Så till de konkreta förändringarna i och med Schengensamarbetet. Polistidningen har talat om en del: slagningar i det gemensamma datasystemet SIS för kontroll av utländska medborgare och bilar, ökad hotellkontroll och fler poliskontroller i landet i stället för vid gränsen. Det blir alltså nya uppgifter för poli- sen. Vidare måste vi bygga om alla våra flygplatser och hamnar som tar in resande från "icke- Schengenländer". I Polistidningen, nr 3, april 1998, skriver man: Som tur är slipper polisväsendet stå för flygplats- och hamnnotan. Det blir ändå runt hundra polismiljoner för datasystemet, verksamhetsföränd- ringar och utbildning av både poliser och administra- tiv personal. Schengensamarbetet innebär att beväpnade poliser från - för att vara litet provocerande - t.ex. Tyskland får förfölja en flyende in i vårt land och gripa honom här. Justitieutskottet skriver på s. 11 att den utländska polisen i detta sammanhang får stanna här utan be- gränsning i tid och rum. Den yttre gränsen kring "Schengenland" skall förstärkas och Sverige blir skyldigt att bevaka hela sjögränsen - otroligt! - samt flygplatser och färje- terminaler där icke-EU-medborgare kan tänkas försö- ka komma in. Vi måste upprätta särskilda gränsöver- gångsställen och hålla rörliga patruller till lands och sjöss. Alla dessa nya regler och utgifter påstår man be- hövs för att vi skall slippa passkontroll vid gränsen! Det är inte trovärdigt. Nej, EU bygger en fästning som skall stänga ute resten av världen, särskilt fattiga och förföljda männi- skor som befaras invadera vår rika region. Jag var delegat vid Kyrkornas världsråds möte i Nairobi 1974 och fick påtagliga bevis för hur skillna- der mellan fattiga och rika skapar otrygghet för alla. De fattiga levde i en ofattbar slum och under fruk- tansvärda förhållanden. De rika satt bakom låsta dör- rar, hade galler för fönstren och taggtrådsmurar runt tomten, som var bevakad av beväpnade vakter. Att gå ut efter mörkrets inbrott kl. 18 var livsfarligt. Detta är ett sätt att förhålla sig till världens orätt- visor. Men det finns ett annat sätt som Sverige tilläm- pade under några decennier efter andra världskriget, faktiskt fram till mitten av 80-talet, då Olof Palme mördades. Det var ett litet välmående land som sökte vägar till en mer rimlig ekonomisk världsordning där de rika gör rätt för sig och slutar leva efter gamla koloniala mönster där centrum lever gott på periferins bekostnad. Sverige stod på världens majoritets, på de fattigas sida i internationella sammanhang, ofta dess- värre i motsättning till gamla och nya kolonialmakter i och utanför Europa. Vi försökte vara med och bygga en värld där människor kan försörja sig och inte be- höver fly undan kaos och katastrofer som orsakas av vapenindustrins produkter och galna krigsherrar. I Norden byggde vi en modell av samarbete mel- lan självständiga stater som inte drömde om att styra varandra, men som anpassade sig till varandra när det gynnade alla parter utan att tvinga varandra till nå- gonting. Det fungerar bra. EU var tänkt som ett fredsprojekt. Nu ser vi att EU-modellen inte fungerar för fredliga förhållanden, förtroendefulla förhållanden till andra länder på jor- den. Många börjar också tvivla på att EU-modellen fungerar för ett gott förhållande mellan Europas folk. Missmod och misstänksamhet sprider sig. Övervak- ning, fusk, kontroll och böter. Efter det här ärendet kommer riksdagen att be- handla narkotikafrågan. Skulle vi rösta ja för Scheng- ensamarbetet kan vi inte hindra att Europas mest narkotikaliberala länder får full tillgång till vårt land. Fru talman! Diskussionen om Schengensamarbetet har först på senare tid tagit fart. Jag önskar att vi nu kunde besluta om återremittering till utskottet för eftertanke. Men eftersom jag inser att det inte finns någon möjlighet att få igenom det avser jag från att yrka på det. Fru talman! Jag kommer att rösta på reservation 1 för avslag på propositionen om Schengensamarbetet. I övrigt kommer jag att avstå från att rösta. 0409817272107 N 2010-01-01 00:00:00 205853 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf66