2348879 GL0991 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april 1997/98 91 1998-04-16 00:00:00 Schengensamarbetet 5DB4E2EE-5945-4861-B68A-F6D7DBC2DBFB 34 ALICE ÅSTRÖM (v) v Fru talman! Detta är den svåraste och kanske den viktigaste debatt som jag har deltagit i här i riksdagen sedan jag kom in i valet 1994. Debatten och beslutet om Schengen i dag är ett viktigt vägval för vilken typ av samhälle som vi vill ha i framtiden. Det är också det enskilda ärende där vi överlåter mest beslutanderätt till EU efter EU- inträdet. Man kan inte bara se Schengen för sig, utan man måste se helheten. Det är inte bara dagens debatt och beslut som påverkar detta utan också tidigare beslut. Det är främst EU-medlemskapet, med Europolsamar- betet. Det är Schengen, som vi debatterar nu. Det är den nya polisregisterlagen, som vi kommer att fatta beslut om senare, som är en del i den här utveckling- en. Orwells bok beskrev ett samhälle med en oerhörd kontroll av människor, och den väckte mycket debatt och ett stort avståndstagande från den typen av sam- hälle. Ingen trodde att denna typ av samhälle skulle skapas, men faktum är att vi är där, och mer därtill. Därför är den här debatten så oerhört viktig. Men det är också den svåraste debatten, just därför att tillgången till underlag och information om vad vi skall besluta om är så begränsad, både på grund av att så mycket är hemligstämplat material och på grund av att regeringen inte ansåg sig ha tid och möjlighet att presentera de lagändringar som ett anslutande till Schengenkonventionen kommer att kräva. Det innebär att vi i dag skall ta ställning till någonting som vi inte fullständigt vet konsekvenserna av, ens när det gäller den svenska lagstiftningen. Vi här i riksdagen skall ju vara det lagstiftande organet, men det är majoriteten tydligen beredd att bortse från. I all kommande lag- stiftning när det gäller Schengenavtalet kommer par- lamentets medverkan bara att vara av rent formell natur. Det fanns t.o.m. remissinstanser som ansåg att de- ras remissarbete knappast ens var meningsfullt om de nödvändiga förslagen till lagändringar inte fanns med. Men majoriteten av riksdagens ledamöter tycks inte bekymra sig om att behöva fatta beslut på de här grunderna. I betänkandet behandlas bara själva Schengen- konventionen, som egentligen bara är en ramkon- struktion. Själva innehållet ligger i tillämpningsföre- skrifterna, som i dag uppgår till närmare 2 000 sidor. Mycket av dessa 2 000 sidor är givetvis av rent tek- nisk natur, men där finns också mycket viktigt mate- rial, t.ex. Sirenehandboken och de gemensamma kon- sulära instruktionerna, som har en utomordentlig betydelse för den personliga integriteteten och asylrät- ten. Men dessa dokument är hemligstämplade, och varken remissinstanser eller riksdagens ledamöter har kunnat ta del av dessa inför beslutet. De behandlas inte heller i dagens betänkande. Den möjlighet som har funnits har varit att via EU-nämnden på plats ta del av dokumenten. Men å andra sidan får man inte sprida dessa uppgifter, efter- som man då bryter mot hemligstämpeln. I stället har man fått efterforska dokumenten på andra sätt för att försöka få klarhet och ha möjlighet att skapa debatt kring dessa frågor. Fru talman! Jag skall nu gå in på själva innehållet i konventionen. Jag kommer bara att hålla mig till vissa delar av den, och andra talare från Vänsterpartiet kommer senare att gå in på flyktingpolitiken och de mer konstitutionella frågorna. När Schengens tillämpningskonvention från 1990 togs fick den en annorlunda och mer repressiv inriktning än de tidiga konventionerna, som handlade om den fria rörligheten. Av de 142 artiklarna i den konvention som vi skall ta i dag handlar bara 4 om den fria rör- ligheten. Talarna här har sagt att det är så viktigt och att det är det vi kan se fram mot. 138 artiklar handlar om kompensatoriska åtgärder på grund av gränskon- trollernas avskaffande. Dessa åtgärder har i många fall getts en utformning som kan utgöra ett allvarligt hot mot den personliga integriteten. Tillämpningsföreskrifterna tillkom under sträng sekretess. Inga medier hade insyn. Inte heller de na- tionella parlamenten hade möjligheter till insyn. Även framöver kommer de nationella parlamentens möjlig- heter till insyn att vara mycket begränsad. Schengens verkställande kommitté, som består av ministrar från de olika länderna, har mycket långtgå- ende maktbefogenheter. Det gäller omfattningen av och innehållet i de ämnesområden inom vilket den verkställande kommittén har rätt att fatta beslut. Det är en total frånvaro av internationell parlamentarisk och rättslig kontroll. Det förhåller sig också så, att den verkställande kommittén själv fastställer sina proce- durregler. Det är mycket ovanligt. Det normala är att sådana frågor regleras i en konventionstext, för det är det som gör den parlamentariska kontrollen möjlig. Det nederländska parlamentet ställde vid ratifice- ringen av konventionen ett särskilt villkor för att kompensera bristen på parlamentarisk kontroll av konventionens tillämpning. Innan den nederländske representanten i den verkställande kommittén får ge sitt samtycke till ett beslut måste det nederländska parlamentets båda kamrar lämna sitt godkännande av beslutsförslaget. Det italienska och det belgiska par- lamentet har också förbehållit sig en mer begränsad kontroll av den verkställande kommittén. Men den svenska regeringen har inte framfört några sådana krav. Att få rätten att utöva den makt som vi ledamö- ter faktiskt är valda att utöva är det minsta riksdagen borde kräva i dag. Den möjligheten kommer man att ha vid omröstningen. Man kan se till att bibehålla den makt som parlamentet bör ha. Det kan man göra ge- nom att stödja reservation 3 om vårt avslagsyrkande vad gäller konventionen inte går igenom. Fru talman! Vad innebär då konventionen rent konkret? Om Sverige ansluter sig till Schengenkon- ventionen förlorar vi kontrollen över våra egna grän- ser och över vem och vad som skall tillåtas att komma in i landet. Vi försämrar kontrollen ytterligare, och vi riskerar att t.ex. få in ytterligare narkotika i Sverige. Den större delen av den narkotika som beslagtas i Sverige kommer från eller via ett annat EU-land. För tullens vidkommande är det så pass mycket som ca 85 % av beslagen. Endast en mycket mindre mängd av det beslagtagna kommer från Sveriges yttre gräns, som är det som skall vara det viktigaste skyddet i framtiden. I remissvaren säger bl.a. TCO att detta visar på att kontrollen vid den inre gränsen är mycket viktig och att den inte får minska i omfattning. TULL-KUST, tulltjänstemännens fackförbund, som verkligen borde ha erfarenhet, anser också att detta med all tydlighet visar att kontrollen vid den inre gränsen tills vidare ovillkorligen måste fortsätta om Sverige har för avsikt att bibehålla sin restriktiva narkotikapolitik. En mycket tydlig paradox med Schengen, som handlar om att ta bort gränskontrollen därför att den inte är nödvändig, är att man vill använda en förstärkt yttre gränskontroll som metod att bekämpa brottslig- het. Man tror alltså att gränskontroll är en riktig me- tod för att bekämpa brottsligheten, men det gäller bara den yttre gränskontrollen. Den inre gränskontrollen tror man uppenbarligen inte alls på. För att genomföra dessa förändringar för att öka den s.k. fria rörligheten måste man hitta nya sätt att kontrollera. I praktiken innebär detta att man slipper visa pass när man passerar gränsen inom EU- länderna. Inskränkningen av den fria rörligheten över de yttre gränserna kommer att vara betydande. Världen är större än EU. Människor reser, ser sig om i världen och har utbyte på ett helt annat sätt i dag än tidigare. De yttre gränserna kommer att försvåra den fria rörligheten. Dessutom måste man nu återigen införa utresekon- troll. Även svenska medborgare måste visa pass när de skall resa ut. Den fria rörligheten och avsaknaden av kontroll existerar inte. Polisens möjligheter och befogenheter skall utvid- gas. Kontrollen av medborgarna måste utökas. Ett exempel är att man inför anmälningsplikt på hotell. I ett flertal av Schengenländerna gäller legitimations- plikt. I dag finns det ingen legitimationsplikt i Sveri- ge. Du kan inte bli stannad var som helst och när som helst och bli avkrävd legitimation. Inför förhandlingarna inför Schengenkonventio- nen fick Sverige besvara en del frågor från bl.a. Frankrike och Tyskland. I det utkast till svar på dessa frågor som regeringen hade författat skrev man att svenska myndigheter för närvarande överväger om Sverige skall erbjuda svenska medborgare nationella ID-handlingar med uppgift om medborgarskap. Frihe- ten att passera gränsen utan att visa pass innebär en otroligt utökad kontroll. Fru talman! Dessutom innefattar detta gränsöver- skridande polissamarbete. Det handlar om att poliser från andra länder får en möjlighet att övervaka brotts- lingar över gränsen. Det innebär att polisen får fortsät- ta ett förföljande. Den svenska regeringen har i en särskild förklaring tagit ställning vad beträffar fortsatt förföljelse när det gäller brott som kan föranleda utlämning. Man ställer inte upp några begränsningar i tid eller rum, och förföljande tjänsteman skall få gripa den flyende. Detta gäller i dag bara över landgränser- na. Det ses kanske inte som så skrämmande i dag, men möjligheten för främmande polis att arbeta inom svenskt område och dessutom gripa den förföljda ser jag som en otäck utveckling. Dessutom kommer man att ha gemensamma poli- saktioner. Som tidigare talare har sagt inför man SIS, där man inte bara kommer att registrera människor som har begått brott utan även människor som kan tänkas begå brott eller människor som kan tänkas vara en fara för den allmänna ordningen. SIS är inte det oroande, utan det är Sirene. Varje land skall inom tolv timmar efter det att det fått en förfrågan lämna kompletterande information. Det gäller sådana uppgifter som man inte fått registrera i SIS. Där har vi ingen kontroll alls. Sirene-handboken, som beskriver vad man får göra, är hemligstämplad. Vi har ingen möjlighet att se vilka uppgifter som kommer att spridas mellan de olika länderna. Dessutom är det ett mycket bristfälligt dataskydd. Det har vid ett flertal tillfällen uppdagats att bl.a. belgiska tjänstemän har sålt uppgifter till brottsorga- nisationer från SIS. Systemet skulle vara brottsbe- kämpande, men i stället har läckorna bidragit till att ge brottsliga organisationer mycket stora möjligheter att fortsätta sin brottsliga verksamhet. Den tillsynsmyndighet som finns har inte fått till- räckliga resurser och har heller inte fått tillgång till alla dokument. Man säger i en mycket kritisk rapport att man inte har möjlighet att granska på det sätt som man anser att man behöver granska. Sist, fru talman, skall jag ta upp frågan om att man inte får registrera sexuell läggning, religiös tillhörig- het eller facktillhörighet i SIS-registren. Frågan har förekommit i debatten ibland. Det är inte sådana uppgifter som får registreras i SIS. Men det vi glöm- mer bort totalt i debatten är vad som har sagts i ett åtgärdsprogram mot organiserad brottslighet som har utarbetats av EU-ländernas rikspolischefer. Där re- kommenderas att de nationella SIS-enheternas samar- bete skall samordnas med Europol och att Europol också skall få full tillgång till SIS. Vi ser i Vänsterpartiet med oro på en utveckling där man kopplar ihop SIS-registret och Europolregist- ret, där dessa uppgifter får registreras. Fru talman! Man säger att det bara är den svenska lagstiftningen som avgör vilka uppgifter som registre- ras. Men i förslaget till ny polisregisterlag öppnar även Sverige för registrering av den typen av uppgif- ter. Det är en fullständig anpassning till Europolkon- ventionen, så dessa uppgifter och den spridning som de kan få är en mycket skrämmande utveckling. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re- servationerna 1, 3, 6 och 14. I detta anförande instämde Hanna Zetterberg, Tanja Linderborg och Kenneth Kvist (alla v). 042839539117 N 2010-01-01 00:00:00 205821 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf34