<anforande>
<dok_hangar_id>2348879</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Hälso- och sjukvårdsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E1102AB1-E3B0-418E-A4F4-3CF7657DF035</anforande_id>
<anforande_nummer>213</anforande_nummer>
<talare>CONNY ÖHMAN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Så länge jag har varit sjukvårdspoli-
tiker har jag just hävdat uppfattningen att det i botten
är behoven som måste styra. Det skall inte vara nå-
gonting annat. Det är behoven som måste vara det
överordnade när det gäller hälso- och sjukvård.
Självfallet har många av de psykiskt sjuka inte den
direkta möjligheten att själva framföra sina önskemål.
Då får man många gånger kanske gå på vad de anhö-
riga säger. Jag tycker över huvud taget att det pro-
gram som Socialstyrelsen har föreslagit som ett resul-
tat av sin utvärdering av psykiatrireformen, som finns
refererat i betänkandet, är ett bra program. Jag hoppas
att det kan sjösättas framöver. Det behövs alldeles
uppenbart insatser på många olika områden för att
stärka de psykiskt sjukas ställning. Det är min överty-
gelse att det är på det sättet.
</anforandetext>
<intressent_id>0368245926011</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206000</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf213</protokoll_url_www>
</anforande>
