<anforande>
<dok_hangar_id>2348879</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Schengensamarbetet (forts. JuU15)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3F9BA8AE-9809-4711-8A6F-E536A896B9B8</anforande_id>
<anforande_nummer>180</anforande_nummer>
<talare>PETER ERIKSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag kan hålla med om att debatten
har blivit stark bara de senaste dagarna. Hade vi
lyckats få i gång diskussionen tidigare är det möjligt
att det hade blivit ett annat beslut i dag.
Jag kan inte påstå att ja-sidan har underlättat. De
som är anhängare av det stegvisa federalistiska ge-
nomförandet av den europeiska staten och unionen
försöker hela tiden se saker i den allra minsta be-
ståndsdelen, vilket gör att diskussionen blir väldigt
förvirrad. Jag har stor förståelse för att många upple-
ver ett stort motstånd och svårigheter att tränga ige-
nom den här materian och upplever att makthavare i
Sverige inte underlättar det minsta för folk att begripa
saker.
</anforandetext>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205967</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf180</protokoll_url_www>
</anforande>
