<anforande>
<dok_hangar_id>2348879</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Schengensamarbetet (forts. JuU15)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DE2433CC-F865-4D83-8433-A35C82D738B5</anforande_id>
<anforande_nummer>170</anforande_nummer>
<talare>GUSTAF VON ESSEN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är inte heller så. Varje land kan
alltid pröva en asylansökan från vem som helst som
har varit någon annanstans om man så önskar. Natio-
nella regler kan ta överhand. Det är också fullständigt
glasklart att det är på det sättet. Sverige kan ta upp till
asylprövning en person som har sökt i Tyskland, om
man nu tycker att Tyskland inte är en rättsstat, om
man tycker att Tyskland inte har ordentlig asylprocess
eller om det finns särskilda omständigheter. Men nu
är vi rätt överens mellan EU-länderna om att det finns
säkra asylprocesser och därför finns det oftast inte
någon anledning att ta upp en ny process i ett annat
land, exempelvis i Sverige. Men möjligheten finns
alltid.
</anforandetext>
<intressent_id>0773312517000</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205957</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf170</protokoll_url_www>
</anforande>
