2348879 GL0991 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april 1997/98 91 1998-04-16 00:00:00 (forts. från 4 §) Schengensamarbetet (forts. JuU15) 170D35F0-536F-40B0-9E25-C9A4C58C9DD2 166 GUSTAF VON ESSEN (m) m Herr talman! Så här sent kan man konstatera att det allra mesta redan är sagt. Men jag vill ändå göra några kommentarer och föra fram en del frågor för min egen och för mitt partis del. Vi menar att Schengen är ett viktigt steg mot ett friare och rörligare Europa. Det finns en stor kraft, ett momentum, i detta. Man ser nu Schengen växa fram, man ser att Dublin har växt fram och man ser också EMU växa fram. Man kan ha olika åsikter om detta. I Sverige finns det ja och nej. Jag tillhör dem som tyck- er att det här är en intressant och spännande utveck- ling, och jag vill gärna på alla sätt vara med och delta i den. Ett öppnare samhälle och öppnare gränser mel- lan samverkande nationer är mycket bra för Europas medborgare, och Schengen är ett steg i den riktning- en. Dessutom består Schengenländerna av utpräglade rättsstater. Man har lagstiftning på olika områden som har mycket hög nivå jämfört med de allra flesta län- der. Det gör att man kan samverka på samma villkor. Vi har problem med gränsöverskridande brottslig- het, mycket stora problem, som vi inte kan möta annat än med samverkan. Det måste vara en effektiv sam- verkan, eftersom den övergripande gränsöverskridan- de brottsligheten är effektiv just genom att den strun- tar i gränser. Då måste vi också ha kompensatoriska åtgärder för att matcha detta. Jag vill också säga att den illegala männi- skosmugglingen numera har en omfattning som enligt Jonas Widgren, som leder ett stort migrationsinstitut i Wien, har uppskattats till ca 50 miljarder kronor. Det är alltså en människosmuggling från tredje världen in till Europa. Det är självklart att dessa ligor måste bekämpas på något sätt. Asylprocessen är som sagt inskriven i Schenge- navtalet genom att man där tydligt hänvisar till Genè- vekonventionens bestämmelser. Schengen innehåller inga flyktingpolitiska frågor. De avgörs i andra sam- manhang. De avgörs exempelvis i Amsterdamfördra- get, där man skall försöka skapa en samverkan mellan asyl- och invandringspolitik de närmaste åren. De avgörs också av Dublinkonventionen som vi har skrivit under och som nu arbetar och löper. Enligt asylrättens system har man ingen självklar rätt att söka asyl i just det land som passar en själv. Man vill komma åt det som man talar om som s.k. asylshopping. Man reser dit det passar bäst för att där finna en framtid. Asyl i sig innebär att man söker skydd i första bästa säkra land. Om det då uppstår stora strömmar in till ett visst land måste världssam- fundet hjälpa till och fördela dessa bördor. Det är så vi arbetar i Sverige genom att göra överföringar av s.k. kvotflyktingar till svenskt territorium för att få möjligheter att ge dessa människor en vistelse på lång sikt. Detta är svensk flykting- och invandringspolitik som den har beslutats här i riksdagen. Det som är viktigt att konstatera är att asylfrågan som den har framställts här av Hanna Zetterberg och andra inte är föremål för diskussion i dag. Det är inte det ärendet handlar om, utan det handlar om andra saker. Det är att skydda Schengenländerna från olika gränsöverskridande brottslighet, att kontrollera att personer som kommer in här har rätt att vistas här. Det är precis vad vi gör redan i dag i Sverige. Så det här är ingenting nytt egentligen, det handlar bara om att man vill samverka om detta. Schengen innebär en mycket stor fördel för tredje- landsmedborgare, de som inte har medborgarskap. De kan nu röra sig i Europa på ett annat sätt än man har kunnat hittills. Våra svenska invandrare har fått söka olika former av visering för att komma vidare ned till Europa eller till sina hemländer. I dag kan man åka utan visering genom Europa. Det är en mycket stor fördel. Jag ser också möjligheterna för tredjelandsmed- borgare på längre sikt. Om vi får någorlunda harmo- niserade regler skall tredjelandsmedborgare på sikt kunna röra sig ännu friare också vad gäller bosättning och arbete i de olika länderna runt om i Europa. Det kan man bara göra om vi har någorlunda harmonise- rade invandringsregler i EU. Men som sagt Schengen är inte någonting som direkt berör flykting- och in- vandringspolitik, som det har försökt framställas här. Jag är rationell, Peter Eriksson. Till skillnad från Peter Eriksson är jag mycket känslomässig. Jag ser stora fördelar med det här samarbetet och hoppas att det kan utvecklas vidare. 0773312517000 N 2010-01-01 00:00:00 205953 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf166