<anforande>
<dok_hangar_id>2348879</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Schengensamarbetet (forts. JuU15)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B8D571A5-DCEE-4FD5-9C8F-28F622981BE9</anforande_id>
<anforande_nummer>162</anforande_nummer>
<talare>PETER ERIKSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Om det hade handlat om att vi skall
utvidga den nordiska passunionen och på så sätt un-
derlätta för människor att röra sig, då hade vi allihop
säkert kunnat vara överens i dag. Men det handlar inte
om det, utan det handlar om mycket mer. Därför kan
man inte påstå att vi har bundit upp oss för att gå med
i Schengen redan i samband med att Sverige blev
medlem i EU. I så fall hade inte Irland och Storbri-
tannien kunnat begära undantag och ganska smidigt
och enkelt fått ett sådant.
Sanningen är att Sverige hade kunnat få ett undan-
tag från Schengen om vi hade velat. Om t.ex. social-
demokraterna och Göran Magnusson hade itts driva
den frågan hade vi kunnat få ett undantag, och då
hade vi haft ett bättre samhälle i Sverige om några år.
Men ni har inte itts göra det, fastän ni vet om att vi
alla förlorar på det här.
</anforandetext>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205949</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf162</protokoll_url_www>
</anforande>
