<anforande>
<dok_hangar_id>2348879</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:91 Torsdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1998-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Schengensamarbetet (forts. JuU15)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>35C4DBC2-2028-4365-8901-2FC7D455F199</anforande_id>
<anforande_nummer>161</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN MAGNUSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! I samband med ansökan om svenskt
medlemskap i EU förelåg i medlemskapsfördraget
också ett åtagande beträffande personers fria rörlighet
och att detta skulle lösas på något sätt. Jag minns att
Peter Erikssons kamrater och andra som i dag oppo-
nerar sig mot Schengenavtalet mycket kraftfullt kräv-
de kompensatoriska åtgärder, vilket ju också Sverige
krävde i samband med medlemskapsförhandlingarna
och i andra sammanhang. Det är de kompensatoriska
åtgärderna som Peter Eriksson och andra nu oppone-
rar sig väldigt emot. Jag har litet svårt att förstå logi-
ken på den punkten.
Vi har åtagit oss att delta i det som handlar om
personers fria rörlighet - från början egentligen inom
EU-rätten, men det här är ju en annan lösning på
problemet i och med att alla EU-länder inte vill delta.
Sverige har så att säga inget undantag på den här
punkten. Det här är en bra lösning, ett sätt att få till
stånd ett öppnare Europa, och det är kompensatoriska
åtgärder på en nivå som är tillräcklig för att vi skall
kunna släppa vår inre gränskontroll. Det är ju egentli-
gen det som saken handlar om.
</anforandetext>
<intressent_id>0502770250503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205948</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0991/#anf161</protokoll_url_www>
</anforande>
