2348877 GL0989 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:89 Tisdagen den 14 april 1997/98 89 1998-04-14 00:00:00 Bordläggningsdebatt med anledning av vårpropositionen 996FFF82-B06D-49DC-9E4C-CB01B6E4840B 3 PER-OLA ERIKSSON (c) c Fru talman! Den här mandatperioden går nu mot sitt slut. I upptakten till nästa mandatperiod och på tröskeln till ett nytt sekel står svensk ekonomi starkare än någonsin tidigare under hela 1990-talet. Jämfört med för några år sedan har räntorna mer än halverats. Sverige har i dag de lägsta räntorna på över 40 år. Räntedifferensen gentemot Tyskland är den minsta på 20 år, mindre än 0,4 %. För tre år sedan var räntedifferensen drygt 4,5 %. Kronan har stärkts. En tysk hundramarkssedel är nu drygt en hundralapp billigare jämfört med våren 1995. För tre år sedan, innan samarbetet mellan Center- partiet och regeringen om den ekonomiska politiken inleddes, hade kronan nått botten och räntorna slagit i taket. Omvärldens tilltro till Sveriges förmåga att hantera den ekonomiska politiken var minst sagt svag. Nu har vi rott i land med det uppdrag som så få kän- ner sig kallade att utföra och som så många beteckna- de som orealistiskt. Den tidigare utbredda känslan av vanmakt har ersatts av en växande framtidstro. Det är skördetid i svensk ekonomi. Centerpartiets roll i den ekonomiska politiken har präglats av långsiktighet och ansvar. Det har varit en investering för framtiden. De som trott att vi ägnat oss åt ett kortsiktigt spel har i grunden misstagit sig på Centerpartiets vilja och förmåga. Budgetunderskottet har vänts till överskott. Vi får råd att börja betala av på statsskulden. Den politik som flera partier i denna kammare dömde ut i april 1995 har lyckats. Nästa gång man tvivlar på Centerpartiets vilja eller förmåga bör man tänka efter en gång till. Jag noterar i finansplanen, och hörde också fi- nansministern nyss säga det här i kammaren, att utan samarbetet med Centerpartiet hade det inte varit möj- ligt att uppnå den unika återhämtning som skett i svensk ekonomi. Jag ber å Centerpartiets vägnar att få tacka för det erkännandet. De starkare statsfinanserna skapar både handlings- frihet och nya möjligheter för Sverige inför 2000-talet och den nya mandatperioden. Det är nu viktigt att resultatet av saneringsarbetet hanteras på ett sådant sätt att det också räcker för att börja minska statsskul- den. Därför är det mycket viktigt att hålla en fast ekonomisk kurs inför 2000-talet. Med en statsskuld som uppgår till mer än 1 400 miljarder kronor och en räntekostnad som är den största enskilda utgiftsposten i statens budget är det nödvändigt att steg för steg börja betala av på statsskulden. Det är glädjande att så kan ske redan innevarande år. Sverige måste göras mindre beroende av långiva- re. Ingen åtgärd stabiliserar på lång sikt statsfinanser- na så som den nya pensionsreformen gör. Den är från början samhällsekonomiskt anpassad. En styrka i den reformen är också att den omfattas av en bred majori- tet av partierna här i riksdagen. Därför har pensionsre- formen både ekonomisk och politisk trovärdighet. Det är nu, fru talman, nödvändigt att det görs tyd- liga och hårda prioriteringar för framtiden. Löftespo- litik som inte tar hänsyn till att statsfinanserna är känsliga för både konjunktursvängningar och andra störningar och för att vi har en stor statsskuld kan snabbt föröda det som uppnåtts genom det ekonomis- ka saneringsarbetet under 1990-talet. Vården, omsorgen och skolan behöver nya resur- ser. Skattesänkningarna måste prioriteras noga. Låg- och mellaninkomsttagare, småföretag och egenföreta- gare, liksom lägre fastighetsskatt, måste komma först i kön. För oss i Centerpartiet är det en självklarhet att människor skall ha samma omsorg och kärlek i slutet av livet som i början. Vi accepterar därför inga skatte- sänkningar som leder till nedskärningar i vården och omsorgen. Vi vill i stället öka resurserna, eliminera köerna och satsa på den personal som ger vården. Dessutom måste fler människor få möjlighet till vård i hemmiljö. Vi vet att Sverige får alltfler människor som är äldre. Äldre människor kräver vård och omsorg. Det innebär att den ekonomiska politiken måste ha en sådan inriktning att vi har resurser för att ta hand om våra äldre. De äldre har rätt till en god omsorg. Rapporter och bilder i tidningar och TV som visar åldringar som vanvårdas är upprörande. Jag tror att vi alla väldigt kraftigt berörs när vi ser den typen av bilder. Men gamla och sjuka får inte bättre vård och omsorg bara därför att någon enstaka politiker låter sig fotograferas på sängkanten eller lockas att posera framför TV-kameror tillsammans med en åldring som sitter i rullstol. I stället är det nya resurser som be- hövs. Fler människor behövs alltså i vården för att ta hand om våra äldre, inte publikknipande TV-bilder på politiker som vill synas i rampljuset. Likaså behövs det resurser till en bättre skola. Vå- ra barn och ungdomar har rätt att få gå i en bra skola. De har rätt till bra läroböcker och bra skollokaler. Vi centerpartister vill höja ambitionen för skolan. Den svenska skolan skall vara en skola i världsklass. Dessutom måste vi uppvärdera läraryrket. Lärar- yrket som i dag tenderar att vara ett låglöneyrke med sjunkande status måste uppvärderas om vi skall få människor att trivas och verka i skolan. När våld och polisingripanden är en realitet i sko- lan, som vi i TV har sett rapporter om från olika delar av landet, har det gått för långt. Skolan behöver inte poliser, skolan behöver fler anställda, lärare och kringpersonal, som kan ge barn och ungdomar en bra start i livet. Centerpartiets riksdagsgrupp tog för en tid sedan initiativ till ytterligare resurser till vården, omsorgen och skolan. Vi gjorde det när vi såg att det fanns ett ekonomiskt utrymme. Därför är det bra att regeringen nu hörsammat vårt krav. Centern har också tidigare föreslagit en särskild gymnasieexamen. Det är bra att regeringen tar fasta på vårt förslag från i höstas och föreslår en sådan examen. Likaså är det bra att den kvalificerade yr- kesutbildningen både förlängs och utökas med fler platser. I vårpropositionen räknar regeringen med en bety- dande tillväxt de närmaste åren. Men för att åstad- komma denna betydande tillväxt och få en ekono- miskt hållbar och uthållig tillväxt behöver Sverige ökade investeringar, nya jobb, nya företag och fler företagare. Vi måste också få expansion i de redan befintliga företagen runt om i vårt avlånga land. Tillväxten måste dessutom vara exportledd. De nya jobben måste främst skapas i det privata näringslivet. Vi har en för liten kostym till det privata näringslivet. Det privata näringslivet måste utvecklas och expandera för att kunna skapa fler jobb och kunna skapa den tillväxt som vi så hett eftersträvar. Genom lägre arbetsgivar- avgifter, genom minskade skattebördor och omfattan- de förändringar av regler kan vi göra Sverige till en första rangens småföretagarnation. Det är ett mål som Centerpartiet har satt upp. Småföretagen skall stå för framtidens expansion på arbetsmarknaden. Det är någonting som vi från Centern ofta brukar hävda. Jag gick tillbaka till riks- dagsprotokollen och fann att i en remissdebatt i janu- ari 1958 sade den dåvarande Centerledaren Gunnar Hedlund följande: Nyföretagsamheten växer ofta bäst på småföretagsamhetens grund. Ett samhälle som syftar till förnyelse och expansion måste därför ge småföretagsamheten så goda förutsättningar som möjligt. Gunnar Hedlunds ord från 1958 har minst lika stor betydelse i dag, 40 år senare. Det är bra att regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att främja just de mindre företagen. Jag syftar i första hand på förslagen om förstärkta reserveringsmöjligheter och ytterligare lättnader i ägarbeskattning för onoterade aktier, åt- gärder som innebär mindre krångel och mindre byrå- krati. Minskat uppgiftslämnande för företagen hör också dit. Det som är särskilt viktigt är att företagen har en- bart en myndighetskontakt, i synnerhet vid nystart av företag. Det är varor och tjänster som företagarna vill producera, de vill inte fylla i blanketter till myndighe- terna. Ännu mer måste dock till för att småföretagsamhe- ten skall kunna blomstra och vi nå de tillväxttal som regeringen eftersträvar och säger att man skall kunna uppnå. Då är det helt nödvändigt att det privata nä- ringslivet expanderar och kan anställa fler. Antalet anställda i privat sektor måste öka. För att uppnå det måste skatterna på arbete sänkas. Det är också nöd- vändigt att åstadkomma en uthållig ekonomisk till- växt. En ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna med den inriktning som vi har beslutat om här i riks- dagen, som framför allt gynnar de mindre företagen, bör nu genomföras. Det är för Centerpartiet en priori- terad arbetsuppgift. I propositionen föreslår regeringen att den särskil- da fastighetsskatten på vattenkraftverk skall avskaffas. Det innebär en lättnad för den elintensiva industrin. Jag saknar dock, fru talman, en annan viktig skat- tesänkning. Svenskt lantbruk betalar elskatt, däremot inte industrin. Den här frågan har analyserats av den s.k. Björkska utredningen. För något år sedan fick vi statsministerord på att lantbruket är en framtidsnäring med stor betydelse för landsbygdens utveckling. Jag tror att vi är många här i kammaren som kan hålla med statsministern på den punkten. Statsministern fällde orden om att lantbruket är en framtidsnäring i samband med en regeringsförklaring. De orden för- pliktar nu, herr statsminister. Därför måste regeringen gå från ord till handling och medverka till att lantbru- ket befrias från elskatt och jämställs med industrin. I propositionen föreslår regeringen en sänkning av skatten på cigaretter. Det kan i och för sig vara nöd- vändigt för att minska smugglingen, men, fru talman, rökning är ingen framtidsnäring. Däremot har vi statsministerord på att lantbruket är en framtidsnäring. Därför måste jag fråga finansministern om han vill biträda Centerpartiets förslag att befria lantbruket från elskatt. Det skulle ge trovärdighet och ett betydande innehåll åt de bevingade statsministerord som fälldes för något år sedan. En annan skatt som måste sänkas generellt är fas- tighetsskatten. De som stadigvarande bor i områden som är mycket attraktiva för fritidsboende måste kunna bo kvar. Här måste regeringen tänka om. Jag hade förväntat mig en del åtgärder på det här området. Men så är icke fallet i propositionen. Fru talman! Fler människor i arbete är nödvändigt för att vi skall kunna hålla samman vår nation och för att alla skall kunna känna sig delaktiga i framtidssam- hället. Det innebär att arbetsmarknadspolitiken måste göras mer flexibel. Centralism och stora detaljregle- ringar måste avskaffas. Kvaliteten inom de arbets- marknadspolitiska åtgärderna måste prioriteras före kvantitet. Här är inte regeringen enligt mitt sätt att se beredd att gå tillräckligt långt. A-kassan får inte heller bli en evig försörj- ningskälla. Arbetslinjen måste gälla före kontantlin- jen. Kvinnor skall på arbetsmarknaden ha samma vill- kor som männen. Avfolkningen av landsbygden och mindre orter har blivit ett hot i dag. Storstäderna hotas på nytt av koncentration och exploatering av värdefulla natur- miljöer. De regionala utvecklingsfrågorna måste där- för få högsta prioritet inför 2000-talet vid sidan av kraven på fasthet i den ekonomiska politiken och fullföljandet av energiomställningen. Hela landets produktionsförmåga måste vi ta till vara. På så sätt, fru talman, håller vi samman vårt land och gör Sveri- ge starkt för att möta 2000-talet. (Applåder) 0405574090504 N 2010-01-01 00:00:00 205753 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0989/#anf3