<anforande>
<dok_hangar_id>2348876</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:88 Fredagen den 27 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1997/98:237, 223 och 239 om MAI-avtalet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>269A5E5F-1C83-4C18-84BA-E064AAE84ABF</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE SAMUELSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är intressant att miljöministern
säger att debatten kom i gång sent. Då skulle jag vilja
fråga: Vem är det som skall initiera en politisk debatt?
Förhandlingarna inför det här avtalet har ju förts i all
hemlighet. Ingen utanför regeringskretsen har känt till
någonting. Det var först när det uppdagades och folk-
rörelserna slog larm som det uppstod en debatt. Det
berodde inte på att folkrörelserna hade känt till avtalet
och struntat i debatten, utan det berodde på att man
inte visste någonting. I det fallet tycker jag att ansva-
ret ligger på regeringen. Ni kunde ha dragit i gång
debatten i riksdagen mycket tidigare.
När det gäller miljön och ett sådant här handelsav-
tal undrar jag: Får man in någonting om hållbar ut-
veckling i avtalet? Vad står det egentligen i förhållan-
de till MAI-avtalet? Inte minst i fråga om utvecklings-
länderna tog miljöministern upp ganska litet kring
dem. Det berodde kanske på att den frågan inte ligger
på hennes bord utan mer på biståndsministerns bord.
Visst måste det finnas gemensamma spelregler,
eftersom vi lever i en global miljö. Det gäller ju också
att man bestämmer sig för vad målet skall vara. Målet
måste ändå vara en hållbar utveckling, och då måste
ju spelreglerna anpassas efter detta. Det kan man inte
se här, utan här är spelreglerna väldigt mycket anpas-
sade efter företagens ekonomiska intressen.
Det skulle vara intressant om miljöministern kun-
de beskriva hur hon ser på t.ex. ett skadeståndsansvar
för företagarna utifrån den skada som de kan göra på
miljösidan. Vi har ju fört den diskussionen t.ex. när
det gäller Världsbanken, IMF osv. Vi vet nämligen att
de i många fall har orsakat en väldigt stor miljöskada.
Men det blir det land som har drabbats av skadan som
får ta kostnaderna för skadan. Jag tycker att man här
upplever att det är likadant. Det är de enskilda företa-
gen som skall ta ansvaret för vad de orsakar.
Är det inte dags att börja diskutera någon form av
uppförandekod eller någon drulleförsäkring, som
innebär att de företag som ger sin in i ett enskilt land
också får stå för de konsekvenser som de orsakar ur
miljösynpunkt? Man skall inte, som jag tycker att man
gör här, skydda företagen genom lika regler, lika
spelregler och skydd för företagen. Är det inte dags
att sätta upp ett regelsystem som skyddar miljön mot
det som företagen och deras ageranden kan orsaka?
Gång på gång kan de dra sig undan och försvinna, och
sedan står stackars människor kvar och får lida av den
skada som företagen har orsakat.
Det skulle vara intressant att höra om miljöminis-
tern har någon sådan fundering, om det har förts nå-
gon sådan diskussion och hur man ser på det stora
målet hållbar utveckling i förhållande till MAI-
avtalet.
</anforandetext>
<intressent_id>0900533740700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>205715</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0988/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
