2348876 GL0988 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:88 Fredagen den 27 mars 1997/98 88 1998-03-27 00:00:00 Svar på interpellationerna 1997/98:236, 220, 221, 222, 224, 226 och 238 om MAI-avtalet interpellationsdebatt D01C650A-E98F-442C-837B-77A3A4E565BD 17 YVONNE RUWAIDA (mp) mp Herr talman! Jag tror inte att någon av mina frågor blev besvarad. Det är väldigt sorgligt. Vi är nästan tio interpellanter här, och tiden är ju begränsad. Det känns också synd att inte få svar åtminstone på en del av de frågor man ställer. Jag tänker därför återkomma till några av de frågor jag ställde. Förhandlingarna har nu pågått i tre år. Avtalet skulle enligt tidsplanen ha skrivits under i april. Hur hade regeringen förankrat avtalet om de svenska un- dantagen, den svenska linjen, i den svenska riksdagen och även bland den svenska allmänheten? Vad hade man för planer för detta? Hur hade man tänkt göra? Man borde ha haft en plan - eller så hade man ingen plan. Jag kanske kan få ett besked om hur det var. Jag anser att det vore väldigt bra om de svenska undantagen, den svenska linjen, så snabbt som möjligt kunde förankras här. Hur ser vi på globalisering, på multinationella företag? Jag skall strax komma in på hur jag ser på detta. Det vore bra om vi här kunde diskutera dessa frågor, så att vi hade en svensk linje. Nu för regeringen en egen politik. Jag tycker inte att regeringens linje är uttömmande. Jag tror att det kan finnas skiljaktigheter. Jag kan gå in på några sådana. Pagrotsky pratar här om att vi skall vara en röst för de svaga och att det är bra för utvecklingen i de fattiga länderna med en total frihandel. Då kan jag hänvisa till exempelvis Mauricio Rojas, som har skrivit en bok som just handlar om utvecklingen i u- länderna. Han hänvisar där till att det som är viktigt för utvecklingen i u-länderna, dvs. de länder som inte är med och förhandlar om det här avtalet, bl.a. är genomförandet av en jordreform, att inte ha total frihandel utan kunna skydda vissa områden för att kunna bygga upp en ekonomi i det egna landet. Så- dant omöjliggörs med det här avtalet, åtminstone de skrivningar som finns i dag. Det är väldigt oroande. De här länderna är inte med och påverkar avtals- texten. De kommer senare att få ta ställning, att säga ja eller nej till en helhet. Det blir en väldigt absurd situation. De är inte med och påverkar men måste i slutskedet säga ja eller nej. Då tar man ställning till att antingen gå med eller inte gå med. Det är inte delak- tighet, och det är inte demokrati. Vad gäller nationernas olika lagar gjorde Leif Pagrotsky tummen upp, dvs. de får finnas kvar. Men hur är det egentligen? Jag vill på nytt hänvisa till den miljöutredning som gjordes. Om en lag, t.ex. en lag om skatteväxling, innebär att de förmodade vinsterna för ett företag minskar kan företaget begära skade- stånd av den svenska staten, något som de inhemska företagen inte kan. Detta kan komma att inverka på de lagar vi stiftar här i riksdagen. Är det inte ett pro- blem? Jag tycker att det är ett problem. Så skall det inte vara. 0332753845811 N 2010-01-01 00:00:00 205697 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0988/#anf17