2348876 GL0988 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:88 Fredagen den 27 mars 1997/98 88 1998-03-27 00:00:00 Svar på interpellationerna 1997/98:236, 220, 221, 222, 224, 226 och 238 om MAI-avtalet interpellationsdebatt A65EFA22-F0BB-4758-8150-BD8D1E621B69 15 BENGT HURTIG (v) v Herr talman! Jag fick inget svar på mina interpel- lationer. Det innebär väl att vi får köra denna debatt en gång till framöver. När EU-parlamentet röstade om avtalet röstade sex fascister och två nyliberaler ja. Resten röstade nej eller avstod. Vid den tidpunkten tillhörde svenska regeringen dem som stödde MAI-avtalet, om man skall gå efter var regeringen har yttrat. Nu låter det litet annorlunda, och det är ett positivt tecken. Miljöorganisationer, konsumentrörelser, fackfö- reningar och politiska partier över hela OECD- området är mer eller mindre i uppror. Vi i Sverige kommer snarare som eftersläntrare in i detta, just på grund av att vi har kontakter med organisationer som Jordens vänner, med kyrkorna och med andra väns- terorganisationer i andra delar av världen. Några få toppfunktionärer har möjligen haft insyn. Inte i något OECD-land har regeringsföreträdare fört dialoger med sina parlament. Det är den upphöjda internationella förhandlingsbyråkratin som tillåts att mala fram detta förslag. Det var först för ett år sedan som den internationella debatten drog i gång. Under detta år har den vuxit kraftfullt. Jag kan när jag tittar på Internet konstatera att det är unga välutbildade jurister som bistår frivilliga or- ganisationer, med eller utan lön, för att klargöra kon- sekvenserna av vad BIAC:s, ICC:s och OECD:s byrå- krater försöker pressa på oss. Vi är också av den uppfattningen att internationell handel - bättre handelsvillkor för de fattiga länderna och bättre tillgång till investeringar på rättvisa villkor - är en väldigt viktig del av det internationella samar- betet, liksom bistånd, avveckling av skulder osv. Det är väldigt viktigt hur handeln och investeringarna organiseras och utnyttjas. Ett stort svenskt företag investerade på 50-talet i Liberia. Det var Lamco, och det skedde med svenska pengar. Det var ett svenskt företag som sög ut råvaru- resurser ur ett fattigt land. Vad byggde det för väl- stånd? I dag är Liberia ett av världens eländigaste länder med fattigdom, sjukdom och inbördes strider. Denna investeringsaktivitet var inte god för Liberia. Ett sätt att reglera detta erbjöd NAFTA, som Mexico gick med i, och som lovade guld och gröna skogar. Nu skulle det bli fart i Mexico. Under dessa två år har reallönerna sjunkit med 45 %. Två miljoner fler är arbetslösa i Mexico. Andelen extremt fattiga har stigit från 31 % till 50 %. Det är utvecklingen för Mexico, trots de löften som utställdes. De 100 största transnationella bolagen, varav 99 tillhör triaden, dvs. USA, EU eller Japan, har under de två åren mellan 1993 och 1995 minskat sina an- ställda med 225 000, samtidigt som de har ökat sin omsättning med 25 %. Den internationella globala kapitalismen måste regleras om vi skall kunna främja en välståndsutveckling av den typ som Pagrotsky vill ha. Jag är inte säker på att ni får med er de transnatio- nella bolagen på den typen av reglering. 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 205695 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0988/#anf15